Regeringen måste ta sitt ansvar – skärp hållbarhetskraven för AP-fonderna
Svenska folket ska inte behöva fundera på om deras pensionspengar kränker mänskliga rättigheter eller förstör miljön, skriver vi, och tolv andra civilsamhällesorganisationer, i en debattartikel idag.
Därför anmälde vi AP-fonderna till FN
En stor del av svenskarnas framtida pensioner investeras genom AP-fondernas i fossila tillgångar, palmolje- och sojajättar och köttbolag. Det vill vi ändra på och därför anmälde vi AP-fonderna, skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med ett stort antal debattörer.
Uppmaningar till AP-fonderna och regeringen efter Riksrevisionens granskning
AP-fonderna bör vidta åtgärder för att det förvaltade pensionskapitalet ska bidra till Sveriges mål om en hållbar utveckling och regeringen bör se till att det ställs lagkrav på alla AP-fonderna, visar Riksrevisionens granskning som presenterades den 3 juni. Med anledning av Riksrevisionens granskning vill vi lyfta fram några problematiska områden för AP fondernas investeringar, som genom åren mötts av kritik och diskussion. Vi är tolv civilsamhällesorganisationer som i många år bevakat AP-fondernas investeringar och regeringens uppföljning av fonderna. De flesta av oss är medlemmar i nätverket Schyssta pensioner. Riksrevisionens granskning Vi välkomnar Riksrevisionens granskning, som tar upp flera viktiga frågor angående AP-fondernas investeringar. AP-fonderna förvaltar det allmänna pensionskapitalet och är därigenom verksamma som investerare och ägare. Vid utgången av 2020 förvaltade de tillsammans runt 2 400 miljarder kronor, vilket är ett betydande belopp. Detta medför ett stort ansvar. Lagkrav för alla AP-fonderna Riksrevisionen pekar på att sedan 2019 har Första-Fjärde AP-fonderna ett lagstiftat hållbarhetskrav på sig, och att ett regelverk för Sjunde AP-fonden är på gång. Men Sjätte AP-fonden omfattas inte av dessa regler eller processer. Liksom Riksrevisionen anser vi att alla AP-fonderna måste omfattas av lagkrav. Vi välkomnar att regeringen påbörjat processen för ett regelverk för Sjunde AP-fonden och att en proposition kommer i höst. Processen behöver dock påskyndas. Exempelvis har Sjunde AP-fonden fortfarande mycket stora innehav i fossila bolag. En process för ett regelverk även för Sjätte AP-fonden måste skyndsamt påbörjas. Det är inte rimligt att vissa AP-fonder omfattas av lagkrav medan andra inte gör det. Ägarstyrning och dialoger Angående ägarstyrning, konstaterar Riksrevisionen att möjligheterna att mäta slutliga effekter i form av till exempel ändrade beteenden hos bolag, där det också finns ett klarlagt samband mellan AP-fondernas agerande och förändringen, saknas. Riksrevisionen anser att redovisningen av AP-fondernas arbete med ägarstyrning bör förtydligas så att det enklare går att följa upp vilka resultat det har givit. Riksrevisionen pekar också på att få bolag väljs bort på grund av brott mot internationella konventioner. I stället prioriteras dialog med bolagen i syfte att uppnå förändring. Riksrevisionen anser att AP-fonderna behöver säkerställa att deras ägarstyrning fokuseras på bolag och områden där de har störst möjlighet att påverka och gör störst nytta. I de fall där AP-fonderna har valt att ha kvar sina innehav i fossila bolag för att kunna föra en aktiv dialog med dem och få dem att ställa om sin verksamhet, ställer vi oss väldigt tveksamma till möjligheterna att få dessa bolag att ställa om sin verksamhet. Ännu har inga av de stora oljebolagen lyckats minska utsläppen i takt med målen i Parisavtalet. Det är orimligt att anta att de stora kol-, olje- och gasbolagen planerar att göra en hållbar omställning i den takt som klimatmålen kräver. Bolagens affärsmodeller grundar sig på att utvinna fossila bränslen vilket gör det osannolikt att det ska gå att påverka dem att ställa om. Att ställa om verksamheten skulle kräva en helt ny affärsmodell. Vi har genom åren påpekat svårigheterna i att få insyn i hur effektiva AP-fondernas dialoger med olika bolag är och vilka resultat de leder till. I flera fall gör andra investerare en annan bedömning huruvida dialogerna leder till resultat eller inte. Den oberoende tankesmedjan Carbon Tracker Initiative har kartlagt de 70 största olje- och fossilgasbolagens investeringar i projekt som redan är beslutade eller i beslutsstadiet. Kartläggningen visar tydligt att bolagen fortsätter att planera för fossil utvinning. Eftersom bolagen inte gör tillräckligt för att leva upp till målen i Parisavtalet beslutade det danska pensionsbolaget MP Pension 2019 att fasa ut flera av fossiljättarna, däribland BP och Shell. Men Tredje och Fjärde AP-fonden har alltjämt kvar sina investeringar i BP och Shell. Flera svenska storbanker, såsom Handelsbanken, SEB och Nordea, har sålt sina innehav i JBS, världens största köttproducent med dokumenterade kopplingar till skogsskövling i Amazonas. Men Etikrådet skriver i sin årsrapport för 2020 att dialogen med JBS avseende hälsa och säkerhet har gett resultat. Regeringens utvärdering av AP-fonderna Den 27 maj presenterade regeringen sin skrivelse till riksdagen om AP-fonderna, där regeringen utvärderar fondernas verksamhet under förra året, inklusive deras hållbarhetsarbete. I år innehöll skrivelsen dessutom en särskild utvärdering av fondernas investeringar i fossil energi, i enlighet med en överenskommelse i Januariavtalet med Centerpartiet och Liberalerna. Riksrevisionen rekommenderar att regeringens rapportering till riksdagen om pensionsförvaltningens hållbarhet bör utvecklas. Regeringen understryker i skrivelsen att finansiella aktörer har ”en central roll” att spela för att styra om investeringar till en mindre fossilberoende ekonomi och att förbrukningen av fossil energi har en direkt avgörande roll för möjligheten att nå Parisavtalets mål. Regeringen uppmanar AP-fonderna att fortsätta sitt arbete för att investeringarna ska vara i linje med Parisavtalets mål. Trots att Första – Fjärde AP-fonderna har minskat sina fossila innehav, har Tredje och Fjärde AP-fonderna fortfarande betydande investeringar i fossil verksamhet, visar regeringens skrivelse. Eftersom det är bråttom att styra om investeringar från fossil energi till en hållbar utveckling för att inte ytterligare elda på klimatkrisen, så borde regeringen vara ännu tydligare med att alla AP-fonderna måste fasa ut fossila investeringar. Några exempel på problematiska områden för AP-fondernas investeringar Fossila investeringar Även om AP-fonderna har minskat sina innehav i bolag som utvinner och producerar fossila bränslen, har de fortfarande kvar betydande innehav i världens största fossilbolag. Enligt en rapport från Naturskyddsföreningen hade AP-fonderna vid årets början investeringar till ett värde av 15,7 miljarder kronor i 66 av de 200 bolagen i världen med störst kol-, olje- och gasreserver. Under förra året meddelade Första och Andra AP-fonderna att de beslutat att sälja sina innehav i fossilbolag och de har uteslutit ett stort antal bolag som utvinner och framställer fossila bränslen. Men Tredje och Fjärde AP-fonderna har fortfarande investeringar på 4 miljarder kronor i fossil verksamhet. Innehaven fördelar sig på 32 respektive 9 fossila bolag och uppgår till två miljarder kronor per fond. Sjunde AP-fonden har fortfarande mer än 11 miljarder kronor i 25 fossila bolag, enligt Naturskyddsföreningens rapport. Biologisk mångfald AP-fonderna har investeringar i flera företag med kopplingar till skogsskövling i Amazonas. Storskalig sojaodling och uppfödning av köttdjur i Brasilien är två av de främsta orsakerna till
Vi fördömer alla försök att ogiltigförklara det peruanska folkets röst
Presidentvalet i Peru den 6 juni har spätt på den sedan tidigare existerande polariseringen mellan stad och landsbygd och ökad politisk instabilitet befaras. Vänsterkandidaten Pedro Castillo som vann valet med ytterst knapp marginal blir den femte stats- och regeringschefen på tre år. Rivalen och högerkandidaten Keiko Fujimori hävdar att fusk förekommit och kräver att tusentals valsedlar ogiltigförklaras.
Människor ska inte behöva dö för att de utövar sina grundläggande fri- och rättigheter.
Latinamerikagrupperna kräver att den colombianska staten ska respektera yttrande- och demonstrationsfriheten och att övervåldet mot demonstranterna omedelbart upphör. Att Sveriges regering att avstå från att sälja JAS-vapen till den colombianska regeringen och istället verka för att fredsavtalet förverkligas och mänskliga rättigheter respekteras.
I solidaritet med aktivisterna som protesterade mot Sveaskogs skövling i Paharova
Latinamerikagrupperna fördömer polisens våldsamma agerande den 27 april 2021 och solidariserar med aktivisterna som tar strid för Sápmis sista naturskog och Moder Jords rätt att existera.
Brev till Sveriges riksdagsledamöter
Den 6 november 2020 skickade Latinamerikagrupperna ett brev till (nästan) alla riksdagsledamöter med förhoppning om att öppna upp en dialog om hur Sverige ska agera för att skydda miljö- och människorättsförsvarare i Latinamerika. Här kan du läsa vårt brev och ladda ner broschyren ”Mänskliga rättigheter eller livet”.
Sverige behöver en ny generation av bönder
I samband med Covid 19-pandemin har debatten om mat och självförsörjning tagit fart i Sverige, men böndernas röster saknas. Sverige behöver en ny livsmedelsstrategi som bygger på hållbarhet och matdiversitet och den måste stödja och lyssna på bönderna.
”Krävs modigt ledarskap som går bortom kortsiktiga intressen”
För att klara de gigantiska globala utmaningar vi står inför, som dessutom förstärkts av coronapandemin, måste långsiktig hållbarhet vägleda besluten i svensk politik! Det skriver vi och 25 andra organisationer på Altinget debatt idag, i samband med lanseringen av Concords granskning Barometer 2020.
Coronakris öppnar för nya klimatmöjligheter
Publicerad i Aftonbladet.se Den ekologiska krisen är ett faktum. Forskare har gett oss mindre än tio år för att halvera de globala utsläppen för att kunna hålla den globala medeltemperaturen under 1,5 grader. För att klara av detta behöver vi mobilisera som om det vore en pandemi. Alla delar av samhället måste delta. Vi är fem civilsamhällesorganisationer som ställer om vår verksamhet. Förbränning av fossila bränslen, avskogning, överfiske, ohållbara jordbrukssystem och konsumtionsmönster skapar eskalerande klimatförändringar Att fortsätta skada ekosystem som är förutsättning för livet på jorden måste upphöra. Ändå pågår aktiviteter som går rakt emot de förändringar som vi vet krävs – utbyggnad av oljeraffinaderi, expanderad gruvnäring, ökade anslag till militären och fortsatt skogsskövling. I Sibirien mättes de högsta temperaturerna någonsin under sommaren. Permafrosten i Arktis smälter, arter utrotas i eskalerande takt. I en kris behövs omedelbara åtgärder. Vi behöver utlysa klimatnödläge och agera därefter. Covid-19 öppnar för radikalt nya möjligheter att omforma samhällen i mer ekologisk riktning och bemöta klimatkrisens allvar. Civilsamhället har länge antagit en roll som bygger på att kräva eller vädja till regeringar och företags goda vilja. Dessa metoder har visat sig otillräckliga – och går framförallt inte tillräckligt fort. Istället för att vädja till andra för förändring behöver vi själva skapa den. Under saltmarchen i Indien, ledd av Gandhi, tog folket själva över saltproduktionen efter att intäkter förvägrats dem av kolonialmakten England. Medborgarrättsrörelsens sit-ins är ett annat exempel. De upptog fysiska platser som enligt lag nekades dem. En metod där mål och medel smälter samman. Kampanjen Vi utlyser klimatnödläge innebär att ta in klimat- och miljöperspektiv i all verksamhet och som konsekvens förändra delar av den. De flesta av oss har andra kärnfrågor än klimat- och miljö, såsom fred, jämlikhet, rättvisa och demokrati. Dessa perspektiv är grundläggande för en rättvis omställning. Våra åtaganden skiljer sig åt mellan oss medverkande organisationer. Vi agerar genom att exempelvis utveckla att utveckla nya projekt, insatser och samarbeten på temat klimat. Införa radikala hållbarhets- och miljöpolicys gällande exempelvis mat, fonder och flyg, och utesluta vissa företag. Bidra med expertis till den bredare klimatrörelsen och främja ickevåldsligt motstånd som civil olydnad. Detta sätt att arbeta bryter antagandet om att samhällsförändring börjar ovanifrån. Istället utgår den från att omställning kan initieras underifrån och sedan smitta av sig åt olika håll. Det tar inte bort ansvar från stater och institutioner som behöver ställa om genom att ta tuffa beslut och handla därefter. Det innebär inte heller att ansvaret ska läggas på individer. Det är att inse att vi akut behöver agera genom konkreta handlingsplaner. Vi behöver alla mobilisera som om det vore en pandemi. Coronakrisen har visat att snabb omställning är möjlig och att alla aktörer har en roll att spela. Vi kan inte stå och titta på när ekologiska orättvisor fortgår. Vi stannar inte vid att beklaga oss om brist på ansvar från tredje part – vi skapar omställning där vi står. Vi välkomnar andra att ansluta sig till kampanjen Vi utlyser klimatnödläge och påbörja arbetet med att ställa om sina verksamheter! Centralasiengrupperna Fältbiologerna Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet Latinamerikagrupperna Vardagens civilkurage