Val i Brasilien
På söndag den 25 oktober 2026 kommer vi att få reda på vem som kommer att bli Brasiliens nästa president. Valet står mellan Luiz Inácio Lula da Silva och Flavio Bolsonaro. De högerpopulistiska vindarna har tilltagit runtom i världen, något som syns extra tydligt i Latinamerika. Högerpartier har redan en majoritet i kongressen och senaten, och med stöd från en president från extremhögern kan konsekvenserna för det brasilianska folket bli stora. Latinamerikagruppernas praktikanter Elin och Sandra har intervjuat Jucilene Xavier, en av föreningens samarbetspartners MPAs representanter i Bahia i Brasilien. Vi frågade henne om vilka risker det finns med en eventuell valseger för Flavio Bolsonaro? Hur skulle det påverka befolkningen, klimatet och folkrörelsen i Brasilien? Representanter för MPA i Salvador i delstaten Bahia i Brasilien Intervju (översatt från portugisiska till svenska) “Jag tycker att vi redan har fått uppleva lite av Bolsonaro-regeringen genom Bolsonaro själv, Jair Bolsonaro, alltså pappan. Nu innebär möjligheten att vi får en andra Bolsonaro-regering, den här gången med Flávio Bolsonaro, Jair Bolsonaros son, vilket innebär stora risker för oss. Framför allt eftersom det handlar om en högerpopulistisk retorik, ett budskap som utesluter stora delar av befolkningen: den svarta befolkningen, hbtq-personer, urfolken och traditionella folkgrupper. Det är alltså ett budskap som direkt skadar dessa grupper, bland annat genom våld. Det handlar om att våldet mot quilombolas-samhällenas och urfolkens mark ökar, men också om normer kring hur man ska vara och vem man förväntas vara. Det här visar sig i många olika uttryck. Vi ser det bland annat inom religionen, där konservatismen har blivit allt starkare. Men det märks också inom utbildningen, där undervisningen blir mer konservativ och inte respekterar den mångfald som finns bland oss människor.” Klimat och miljö “Jag tycker att en annan risk handlar om att vi befinner oss i en klimatkris och upplever klimatförändringar. En av de frågor som extremhögern driver är att Amazonas i allt större utsträckning ska överlåtas till ekonomiska intressen. Vi vet hur viktigt Amazonas är för Brasilien, men också för resten av världen. Trots det har extremhögern i allt högre grad fört fram ett budskap som går ut på att skövla Amazonas och omvandla allt större områden till betesmark för nötkreatur. Det handlar helt enkelt om att jordbruksindustrin fortsätter att expandera. Vi vet att om extremhögern kommer till makten igen kommer den här utvecklingen sannolikt att förstärkas. Då förlorar vi ännu fler skyddade naturområden, samtidigt som jordbruksindustrin tar allt större plats. Enligt de uppgifter vi har står den dominerande jordbruksmodellen i Brasilien, det vill säga jordbruksindustrin, för 70 procent av klimatkrisen. Vi vet alltså att den här utvecklingen kommer att fortsätta sprida sig.” Nedmontering av offentliga välfärdssatsningar “En annan risk är att den offentliga politiken och välfärdssatsningarna monteras ned. I dag har vi visserligen inte tillräckligt omfattande insatser, men det finns ändå offentliga program som ska säkerställa tillgång till sjukvård och utbildning. Det finns också vissa bostadspolitiska insatser och stöd för att sälja och distribuera livsmedel från småskaliga jordbrukare. Vi har redan sett vad som händer när Bolsonaro kommer till makten. En av de första sakerna han gjorde var att avskaffa sådana offentliga satsningar. Ett exempel är Bolsa Família, ett socialt stödprogram som ger ett månadsvis ekonomiskt bidrag till familjer i utsatta situationer. Programmet monterades i praktiken ned under hans regering. Även det ministerium som ansvarade för jordbrukspolitik med fokus på småskaliga jordbrukare avskaffades. Detsamma gällde kvinnoministeriet, som bland annat arbetade med frågor om våld mot kvinnor. Vi har alltså redan sett vad som händer när de kommer till makten. De här offentliga satsningarna riskerar att monteras ned fullständigt. Det här är några av de risker vi står inför.” Förföljelse av sociala ledare och folkrörelser “Det finns också en risk för en ständig förföljelse. Vi såg det här under 2018, och vi ser även nu hur situationen blir alltmer spänd. Vissa personer och framträdande samhällsaktörer utsätts för allt större hot. Vi har många fall där ledare har dödats här i Brasilien, särskilt här i Bahia. Det gäller bland annat ledare från quilombolas-samhällen. De som går ut och konfronterar dessa krafter direkt, ansikte mot ansikte, riskerar att själva falla offer under den här processen. Därför råder det ingen tvekan om att förföljelsen kommer att öka ytterligare om extremhögern återkommer till makten.” Högsta domstolen och rättigheterna “Vi befinner oss också i en situation där Brasiliens nästa president kommer att få utse två domare till Högsta domstolen, Supremo Tribunal Federal. Om vi får en regering från extremhögern och den lyckas tillsätta fyra domare med samma politiska inriktning i Högsta domstolen skulle det få mycket negativa konsekvenser för oss. Vi har redan sett att det de egentligen vill är att staten ska spela en allt mindre roll, att människors rättigheter ska dras tillbaka och att landet ska gå mot en diktatur. Vi såg hur dåligt det var redan 2018. Därför är det mycket möjligt att en andra regering av det här slaget skulle innebära en ännu mer intensiv och polariserad situation.” USA:s inflytande och exploateringen av Brasiliens naturresurser “Sedan har vi också frågan om relationerna till USA. Det handlar om en politik där man är beredd att lämna över allting till andra, att ge bort landets resurser och tillgångar. Brasilien är idag ett av de länder som har de största reserverna av sällsynta jordartsmetaller. Dessa resurser finns också i områden där quilombolas-samhällen och småskaliga jordbrukssamhällen lever. Extremhögern visar ingen hänsyn, ingen omtanke och ingen solidaritet med någon av oss. Om de kommer till makten är det därför mycket sannolikt att även dessa samhällen kommer att drabbas hårt. Alla våra rikedomar riskerar att överlämnas till USA. Detsamma gäller vår olja, som vi vet är en av världens viktigaste energiresurser. Brasilien har dessutom stora reserver av sällsynta jordartsmetaller och olja från de så kallade pré-sal-fyndigheterna, alltså oljefyndigheter under tjocka lager av salt på havsbotten. Det är därför ingen slump att USA har ögonen på oss. USA stöder dessutom Flávio Bolsonaros valkampanj.” Intervjun genomfördes den 10 oktober 2026 av Latinamerikagruppernas utlandspraktikanter Elin och Sandra. Intervjun besvarades av MPA representanten Jucilene
Världslivsmedelsdagen
Den 16 oktober är det Världslivsmedelsdagen eller World Food Day. Vi vill uppmärksamma den genom att dela småbrukares verklighet i Latinamerika och deras kamp att främja matsuveränitet – där småskaligt jordbruk och hållbara metoder står i centrum. I Brasilien produceras 70 procent av den mat som äts inom landet av småbrukare och familjejordbruk. “De som ger föda till det brasilianska folket förtjänar respekt!”- så lyder en slogan som syns på flaggor, banderoller och kepsar runtom i landet. Men något erkännande för sitt jobb får inte dessa personer. Istället får de reducerat livsutrymme, både fysiskt, ekonomiskt och kulturellt. Storföretagen gör intrång i jordbrukarnas levnadsmiljö, utarmar och förgiftar jordar och tar ifrån jordbrukarna möjlighet till både självförsörjning och att påverka sitt eget levnadsöde. Framgången ligger i att smutskasta och förminska vikten av den roll som småbrukare har i samhället samtidigt som jordbruksnäringen med genmodifierade grödor och monokultur förskönas både i den offentliga diskursen och inom populärkulturen. Det finns dock krafter som har tagit sig an kampen att begränsa storföretagens hegemoni. Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation – Småbrukarrörelsen Movimento dos pequenos agricultores (MPA) har sedan 90-talet kämpat för småbrukares rättigheter, nationellt som internationellt. “Det svåraste att ändra är våra mentaliteter”- säger Adelan Alcântara, jordbrukare och aktivist inom MPA i Espirito Santo. “Jordbruk med gifter har normaliserats till den grad då den nu kännetecknas som “konventionellt jordbruk” medan en giftfri produktion är “alternativ”. Vi måste avfärda gifter och säga: ”Jag vill inte längre ha gift, jag vill inte längre ha sjukdomar, jag vill leva ett bra liv, ett hälsosamt liv, ett lyckligt liv”- lägger han till.
Ett frö av motstånd
Barnen är samhällets fröer. De utvecklas utifrån de förutsättningar som vi förser dem med. Vår värld kännetecknas av mångfald. Varje plats och varje individ är unik. Mångfalden tar sitt uttryck genom våra interaktioner med vår omgivning. Den ger upphov till kultur, identitet, kunskap och tradition- och är en förutsättning för liv. Mångfalden måste få vara närvarande när vi förbereder jorden för sådd för att vi ska få en riklig skörd. På samma sätt måste den få vara närvarande när vi förbereder våra barn för egna interaktioner med världen runt om dem.
8 mars – Internationella kvinnodagen
Pachamama, en kärleksförklaring till kvinnan, modern. Det är ingen slump att jorden vi lever på kallas Moder Jord, eller som den kallas i Latinamerika, Pachamama. När vi talar om maten jorden ger oss, eller den rena luften vi andas, talar vi om den moderliga omsorgen, den som när oss.
Fröer ska få vara fria – Ett porträtt om Vera Lúcia och kampen om fröerna
Den 16 oktober är det Världslivsmedelsdagen eller World Food Day. Vi vill uppmärksamma den genom att dela småbrukares verklighet i Latinamerika och deras kamp att främja matsuveränitet – där småskaligt jordbruk och hållbara metoder står i centrum. Genom utbildning och samarbete gör de skillnad, skapar rättvisa och främjar en mer hållbar framtid. Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation, Småbrukarrörelsen MPA- Movimento dos pequenos agricultores- har sedan 90-talet kämpat för småbrukares rättigheter, nationellt som internationellt. Ett steg i detta led är att garantera att jordbrukarna kan få fortsätta göra det de är bästa på, producera den mat som vi alla behöver för att leva. Ska man odla så behövs det fröer. “Fröer är grunden till produktion och reproduktion av liv”- detta säger Vera Lúcia, jordbrukare och aktivist inom MPA. Vera Lúcia är en “guardiã de sementes” -en skyddsängel för fröer.
12 oktober: Kolonialismen är ingenting att fira
Det var den 12 oktober 1492 som Christofer Columbus steg i land i Abya Yala, den kontinent som skulle komma att kallas Amerika. År 1992 började flera länder i Amerika och Europa att förbereda firandet av det gått 500 år sedan dess. Men kolonialismen är ingenting att fira. Den 12 oktober var starten på mer än fem hundra år av folkmord, plundringar och hård exploatering av människor och natur. Majoriteten av Latinamerikas urfolk utplånades genom mord och sjukdomar och genom rasism rättfärdigades övergrepp på deras kultur, språk, kunskaper och världssyn. Ett förtryck som fortsätter än idag. Trots internationella överenskommelser utsätts urfolk och afroättlingar alltjämt för rasism och systematiska kränkningar av sina mänskliga rättigheter. I över 500 år har urfolken i Latinamerika kämpat naturens rättigheter och sina rättigheter. Därför har urfolken utnämnt den 12 oktober till urfolkens kampdag. Vi kan inte förändra historien eller ge tillbaka allt som urfolken förlorat, men vi kan uppmärksamma den 12 oktober och visa vår solidaritet. Världen över lever urfolk i områden rika på naturresurser, vilka eftertraktas av en ständigt växande utvinningsindustri. I Latinamerika vittnar urfolksorganisationer om hur regeringar ingår affärsuppgörelser med multinationella företag som tillåts bedriva aggressiv gruvdrift, skogsskövling eller utvinning av andra naturresurser på urfolkens territorium. Dessa övergrepp görs trots att de flesta länder i regionen har skrivit under konventionen för urfolks rättigheter (ILO 169) som ger urfolk rätt till sina territorier och delaktighet i beslut som rör dessa. Eduardo Mendúa, Conaies internationella samordnare, mördades den 26 februari 2023. Foto: Leonidas Iza När urfolkens miljöaktivister sedan protesterar utsätts de för dödshot, mordförsök, förföljelse, sexuellt våld och kriminalisering genom att anklagas för olika typer av brott. Enligt organisationen Global Witness mördades flest miljöaktivister under 2023 i Brasilien. Näst flest aktivister mördades i Colombia och sedan följer Demokratiska republiken och Ecuador – där Conaies internationella samordnare, Eduardo Mendúa, tillhörande Kofánfolket i Sucumbío, mördades den 26 februari 2023. Läs mer i inlägget här Detta systematiska våld är ett resultat av internationella regelverk och handelsavtal som öppnat upp för privatisering av naturtillgångar, i kombination med en utbredd straffrihet för företag som gör sig skyldiga till grova brott. I samband med urfolkens kampdag den 12 oktober kräver vi därför att svenska AP-fonderna ska sluta investera våra pensionspengar i verksamheter som förstör miljön och bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter. Läs mer om AP-fondernas investeringar här Läs också vår Guide till att sluta finansiera miljöbrott i Amazonas här #diadelaresistenciaindigena #nadaquecelebrar #Schysstapensioner Vill du vara med och stötta Latinamerikagruppernas arbete? Bli månadsgivare Bli medlem
Internationella kvinnodagen 8 mars 2024
Idag är det den 8 mars och Internationella Kvinnodagen! Vi vill belysa den viktiga kamp som förs i Latinamerika för att motverka den variation av skadliga maktstrukturer som florerar i samhället. Organisationen CONAIE är mycket medveten om den kamp kvinnor står inför, då urfolkets välmående och rättigheter står i underkant till postkoloniala och neoliberala maktförhållanden som finns i landet. Urfolkskvinnor är de som påverkas starkast av miljöföroreningar. Detta beror förmodligen på att många kvinnor är bosatta på landsbygden för att ta hand om familj, hushåll och jordbruk, medan män migrerar till städer för att söka arbete. Urfolkskvinnor under eventet: Encuentro de Mujeres Indígenas de Pueblos y Nacionalidades i Sucúa, Ecuador. Foto: Veronica Widén Scagliotti, Latinamerikagruppernas utlandspraktikant 2022. Urfolkskvinnor anses ha speciella kopplingar till naturen, med starkt bärande om dess kunskap och kultur. På grund av detta är det många som argumenterar för att angreppen mot naturen är historiskt kopplade till det patriarkala och rasifierade våldet mot urfolkskvinnor.Då det är dessa som känner av miljöförändringarna mest i naturen är det även de som står i framkant i kampen för en hållbar värld. Ofta utsätts kvinnliga miljörättsaktivister för en extrem press att avsluta sin aktivism. Mycket av hoten mot kvinnliga miljörättsaktivister är nämligen inte bara riktade mot dem själva, utan också mot deras familj och barn. Ratifikation av Conaies kvinnoagenda 2022. Foto: Laureano Arroyo Boström, Latinamerikagruppernas utlandspraktikant 2022. Latinamerikagrupperna står i solidaritet mot den tunga börda dessa modiga kvinnor står för och har med sina praktikanter även åkt ut på uppdrag för att skapa en enighet bland dem. Som enade är vi starkast! ¡Viva la lucha contra este sistema patriarcal! ️ Förberedelse av kvinnoevenemang hos CONAIE. Foto: Laureano Arroyo Boström, Latinamerikagruppernas utlandspraktikant 2022. Läs mer om CONAIE och deras arbete här
Guatemala: Fragment av sanning: Lidande, letande och helande
I denna dokumentärserie i tre delar möter vi personer och eldsjälar som på olika sätt delar kampen för rättvisa och sanning efter den väpnade konflikten i Guatemala 1960-1996. Trots att snart 30 år har gått sedan fredsavtalet signerades är konfliktens närvaro fortfarande påtaglig, inte minst i regionen Ixil som var hårt drabbad. Genom intervjuer berättar överlevare och yrkesaktiva om sina upplevelser av utgrävningar och begravningar av offer från konflikten. För att ett samhälle ska kunna läka krävs upprättelse, sanning och rättvisa för de som har överlevt. I en tid då svenskt bistånd minskar vill vi skildra civilsamhällets viktiga arbete för mänskliga rättigheter och övergångsrättvisa, och hur svenskt bistånd kan bidra till en mer rättvis värld: Dokumentärserien är gjord av Latinamerikagruppernas utlandspraktikanter, Emma Ekwall och Elin Sandlund, som gjort en 4 månader lång praktik hos Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation AJKEMAB’ RECH K’ASLEMAL, som är medlemsorganisation i nätverket Waqib `Kej i Guatemala. Begravningsceremoni i Jacaná, Nebaj, Quiché. Närbild av en kvinna som bär blommor för att lägga på graven. Foto: Emma Ekwall Se hela dokumentärserien i spellista på youtube: här Läs mer om Waqib `Kej här Läs mer om AJKEMAB’ RECH K’ASLEMAL här
Besök i Sverige av UDAPT (Unión de las afectados y afectadas por Texaco-Chevron)
Mellan den 1-2 november deltog Latinamerikagrupperna på två föreläsningar med representanter från UDAPT (Unión de las afectados y afectadas por Texaco-Chevron). Jordens Vänner som har UDAPT som partnerorganisation, bjöd in dem till Sverige för en serie föreläsningar. De har i trettio år kämpat mot oljeföretaget Texaco-Chevron och står längst fram i kampen för ett rättvist internationellt lagsystem. De är medlemsorganisation i Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation CONAIE. Mayra Piaguaje, urfolksaktivist och vicepresident för den organisation som representerar urfolksgruppen Secoya-Siekopai i UDAPT samt är engagerad i Confeniae som är CONAIES underorganisation i amazonas. Pablo Fajardo, människorättsaktivist och Goldmanpristagare. UDAPT:s jurist som trots dödshot drivit det juridiska fallet mot Texaco-Chevron i snart 30 år. Mayra och Pablo var i Sverige för att berätta om oljeföretagens och statens kränkningar av miljö och mänskliga rättigheter. De har haft möten med beslutsfattare, politiker, myndigheter och aktivister om svenska pensionsfondsinvesteringar i oljeföretaget Chevron och om behovet av bindande internationella regler för företag när det kommer till mänskliga rättigheter ✊ Latinamerikagrupperna fick också chansen till en intervju med Mayra och Pablo som ni kan hitta här: Tack så mycket @udapt_oficial och @jordensvanner för denna möjlighet! ✊
Guide till att sluta finansiera miljöbrott i Amazonas regnskog
Latinamerikagruppernas utlandspraktikant Sofia Stjernholm Vladic har varit på en fyra månaders praktik i Ecuador. Under praktiken har hon jobbat nära Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Conaie samt miljöorganisationen UDAPT (Unión de Afectados/as por Texaco) och tagit del av deras dagliga arbete i kampen för urfolks rättigheter, naturens rättigheter, hållbara jordbruk och jämställdhet. Conaie och UDAPT arbetar båda för att skydda naturen och mänskliga rättigheter från oljeutvinning i Ecuador. Tillsammans med 30 000 drabbade lokalbor driver UDAPT en flerårig process mot oljejätten Chevron (tidigare Texaco), som är ansvarig för massiva föroreningar i Amazonas regnskog och kränkningar av mänskliga rättigheter. För att maximera sina vinster använde bolaget föråldrade utvinningsmetoder och dumpade litervis av giftigt spillvatten i naturen. Chevron har dömts att betala 9,5 miljarder dollar i skadestånd till de drabbade, men har ännu inte påbörjat avbetalningen. I stället har man inlett internationella motprocesser och smutskastningskampanjer mot de inblandade i rättsprocessen. Chevron var det första bolaget att borra efter olja i Ecuadorianska Amazonas år 1964 och banade därmed väg för dagens fossila industri i regionen. Idag upptäcks i genomsnitt två oljeläckor i veckan i provinsen Sucumbíos, i norra Ecuador. Trots detta investerar den svenska pensionsfonden AP7 i Chevron. Det innebär att flera av oss är med och finansierar Chevrons verksamhet, utan att vi själva är medvetna om det. Som del av sitt efterarbete har Sofia, som är utbildad jurist, tillsammans med Miljöjuristerna skapat en guide kring hur svenskars pensionspengar bidrar till miljöförstörelse i Amazonas och vad man kan göra åt det: Visste du att svenska skattebetalare är med och finansierar storskalig miljöförstörelse genom att våra pensionsfonder investerar i oljeutvinning i Amazonas regnskog? Genom att se över var din premiepension är placerad kan du påverka AP-fondernas investeringar. Ansvarsfulla placeringar av våra pensionspengar i verksamheter som tar avstånd från fossila bränslen och skadliga ämnen bidrar till en bättre framtid för oss alla! Här kan du läsa mer om hur pensionsfonderna fungerar och hur du gör för att placera om dina pensionspengar: Ladda ner guiden som PDF här: Guide AP-fonderna Läs mer här: https://www.miljojuristerna.org/ Läs mer om AP-fonderna och Schyssta pensioner här: https://schysstapensioner.se/ Arbetet för att påverka AP-fondernas investeringar och främja ett ansvarsfullt och rättvist pensionssparande fortsätter inom ramen för en arbetsgrupp inom Miljöjuristerna. Arbetsgruppen leds av Sofia Stjernholm Vladic och består av jurister och juriststudenter. Gruppen kommer att arbeta vidare med kampanjen under hösten, bland annat med att ta fram en namninsamling och ett öppet brev till politiker och beslutsfattare. Den som är intresserad av att bidra till arbetet är välkommen att höra av sig till miljojuristerna@proton.me. Läs mer om Latinamerikagrupperas samarbetsorganisation Conaie här