Något stort verkar vara på gång i Guatemala. Mayafolken har rätat på ryggen och slutat att vara para servirle (“till er tjänst”). I augusti organiserade de sig i massiva protester som fick landets korrupte president på fall. Och nu ställer de politiska krav på djupgående förändringar.

– Vi är en del av allt: ekonomin, identiteten, kulturen, musiken, idrotten. Men den här staten ignorerar oss. Det är dags för ett nytt alternativ, säger Domingo Hernández, ur mayanätverket Waqib’ Kej’s styrelse.

Det var med märkbar stolthet och högtidlighet som Waqib’ Kej presenterade boken Demandas y propuestas políticas de los pueblos de Iximulew (Politiska krav och förslag från Guatemalas urfolk). Värt att notera kring titeln är att Guatemala skrivits med sitt namn på språket Quiché: Iximulew.

– Idag lanserar vi vårt förslag om ett nytt samhälle, en plurinationell stat baserad på buen vivir, säger Domingo Hérnandez.

På morgonen hölls en presskonferens som skulle ha gjort Stefan Löfven avundsjuk – alla landets medier tycktes vara på plats. Och på eftermiddagen hölls en större tillställning i San Carlos universitetets museum i Guatemala Citys centrum, med många närvarande gräsrötter från Waqib’ Kej’s stödbaser. Bland de som håll tal fanns dessutom internationella representanter, som Norges ambassadör och bolivianen José de la Fuente, som var med och reformerade Bolivias grundlag när landet fick sin förste president ur urfolksleden.

Buen vivir som statsideologi

Men vad vill då Guatemalas urfolk? Det handlar om en rad betydande krav. Territoriellt vill de att staten erkänner urfolkens rätt till sin historiska mark. De vill också att naturen, eller Moder Jord, tillskrivs egna rättigheter. Inom förvaltning vill de bilda en plurinationell stat som erkänner maya, xinca och garífuna som egna nationaliteter med rätt till självbestämmande i frågor som rör dem.

Vad gäller rättsväsendet vill de stärka sedvanerätten (urfolksrätt) så att den når samma status som det västerländska juridiska systemet. Ekonomiskt vill de införa en ny sorts ekonomi som respekterar Moder Jord och baseras på ekologiskt jordbruk. Vidare ska de offentliga fonderna fördelas mer jämlikt och löner utjämnas.

Därutöver återfinns formuleringar om att bekämpa rasismen, främja kvinnors situation och kämpa för att sudda ut spåren från det koloniala arvet. Men som Domingo Hernandez förklarar, det handlar inte om att skapa en stat bara för urfolken. Det tror han vore ett misstag. Istället ska de bygga allianser:

– Det som förenar folk i vårt land är fattigdomen och patriarkatet. Vi måste desarmera dem, för annars kan vi inte skapa en bättre framtid för våra barn och barnbarn, säger Domingo Hernández.

Den som plockar upp boken och tittar på baksidan, upptäcker Latinamerikagruppernas logga, tillsammans symbolerna för FN:s utvecklingsfond och norska ambassadens maya-program.

– Latinamerikagruppernas stöd har varit vitalt för det här arbetet, säger Domingo Hernández.

–Latinamerikagruppernas stöd har varit vitalt för det här arbetet, säger Domingo Hernández.

Text: Lari Honkanen, kommunikatör


300 kr gör skillnad

Med ditt stöd kan vi fortsätta ge tusentals människor möjlighet att utbilda sig, organisera sig och kräva sina rättigheter.

Ge en gåva »

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Gotland runt för Latinamerika

Praktikanten Alexandra Löfgren trotsade väder och vind för att uppmärksamma situationen för Latinamerikas småbrukare.

· Nyheter

Moder Jords dag – även alla människors dag

Latinamerikagruppernas temagrupp för Buen Vivir och Naturens Rättigheter uppmärksammar den 22 april, Moder Jords dag, genom att förnya sina löften om att försvara henne.

· Nyheter

8 mars-tal ”I solidaritet med våra systrar”

Tillsammans med våra systrar i Latinamerika och på hela jorden vill vi jobba för en mer rättvis oh feministisk värld. Latinamerikagrupperna vet att patriarkatet inte helt kan avskaffas om vi inte avskaffar kapitalism och kolonialism.

· Nyheter

Campesino struggle for rights in post conflict Colombia

Caught between two opposing sides of an armed conflict, campesinos, the farmers of Sumapaz in rural Colombia, have had to face adversity for decades. After the 2016 peace treaty signing between the Colombian state and the FARC-guerilla, things began to improve yet the effects of the conflict are still being felt by many civilians. Campesinos […]

· Nyheter

Julhälsning från Latinamerikagruppernas styrelse

2020 lider mot sitt slut och Latinamerikagruppernas styrelse samlades under luciahelgen för årets sista styrelsemöte, ett par av oss i Solidaritetshuset i Stockholm men de flesta digitalt. Året blev verkligen inte som någon hade kunnat tänka sig. Planerade evenemang har fått ställas in, möten har fått ta nya, digitala former och det har varit tråkigt […]

· Nyheter

Guatemala-kännaren Evelina Sartori Valck berättar om situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala

Evelina Sartori Valck, guatemalakännare och före detta anställd på Latinamerikagrupperna och Kristna Fredsrörelsen, ger oss en inblick i situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala.

· Nyheter

”Att kriminalisera oss har blivit ett sätt att tysta oss”

Dalila Merida är en av många som fallit offer för den ökade kriminaliseringen i Guatemala. Hon fängslades i nio dagar efter en fredlig aktion 2016 mot ett företag som vägrat betala ut rättmätiga pensioner till sina arbetare, nu står hon åtalad av samma företag.

· Nyheter

Protesterna i Ecuador – en kritik mot den rådande nyliberala utvecklingsmodellen

Under tolv dagar i början av oktober 2019 ägde omfattande protester rum i Ecuador, främst ledda av Ecuadors urfolk. Tillsammans med Latinamerikagruppernas programansvariga Rodolfo Magne söker vi svar på vad som hände under dessa turbulenta veckor och hur situationen för landets urfolk ser ut i dag.

· Nyheter

“Vi kommer fortsätta försvara våra rättigheter oavsett hur mycket vi åtalas, förföljs eller fängslas på olagliga grunder”

I en intervju med Franklin Quilumbaquin, från urfolksorganisationen Confederación del Pueblo Kayambi i Ecuador, berättar han om organisationens utsatthet där sociala social ledare som är extra utsatt.

· Nyheter

Miljökatastrofen som kallats för Regnskogens Tjernobyl

Latinamerikagrupperna har följt Chevronfallet i över 10 år. Här har vi samlat information om ett av världens största rättsfall om miljöförstöring.

· Nyheter