Varför väljer människor att ockupera mark trots att de riskerar avhysning och våld? Vår praktikant Maja Heide har mött fyra småbrukare i Paraguay som berättar om vad marken betyder för dem.

I ett grönt hav av sojafält sticker den paraguayanska flaggan upp. Den märker ut ett tältläger, en jordockupation som har pågått i fyra år. Målet med ockupationen är att bruka jorden och genom att hävda jordreformen kan ockupanterna bli lagliga ägare, men gång på gång blir de avhysta. Initialt var de 240 familjer men många har genom åren lämnat platsen. Förlusterna har varit stora, det är för tungt att börja om och avhysningarna är farliga med stor risk för våld. Vid den senaste avhysningen, i juni 2016, kom över tusen poliser och militärer till platsen. Ockupanterna fick två timmar på sig att plocka ihop sina tillhörigheter, därefter sattes husen och odlingarna i brand. Idag är de 40 familjer, ca 100 vuxna och barn, i det nya lägret.

Jordockupation är, och har historiskt varit, ett vanligt sätt för småbrukare och jordlösa i Paraguay att få tillgång till mark att bruka. Foto: Maja Heide
Jordockupation är, och har historiskt varit, ett vanligt sätt för småbrukare och jordlösa i Paraguay att få tillgång till mark att bruka. Foto: Maja Heide

Héctor Mendoza, 34 år.

”Vi är ingen guerilla. Vi är fattiga. Tillgång till mark är helt grundläggande för oss. Vi är ett producerande folk. Jorden är god och ger oss tre skördar per år, det är så vi lever.”

Gustavo Nuñez, 32 år.

”Fram till senaste avhysningen bodde jag med min fru och mina två barn i ett trähus vi själva byggt. Nu har vi inget kvar. Vi småbrukare har ingen möjlighet att köpa mark på den privata marknaden, summorna är enorma. På det här sättet kan staten ge oss rätt till ett landområde och om vi lyckas betala av på tio år blir vi ägare. Ockupation är det enda sättet att få tillgång till mark även om det innebär många år av osäkerhet och otrygghet.”

Ysidro Servín, 64 år.

”Paraguays regering säljer ut landet och vi saknar en plats att leva på, vi driver med vinden. Därför är vi här och ockuperar, min fru och jag. Vår kamp för mark är politisk och ekonomisk. Jag gör det för att mina barn och barnbarn ska få ett bättre liv, utbildning och försörjning.”

Aníbal Gonzalez Meaurio, 43 år.

”Det ingår i den paraguayanska identiteten att ha och bruka mark. Utan den lever vi som tiggare i vårt eget land. Vi vill leva ett lugnt och värdigt liv och odla för vår egen konsumtion. Pumpa, gurka, bönor och manioka, sådant som vi äter varje dag. Trots lagar om jordreform händer inget, det är bara tomma löften när de inte efterföljs. Vi är inte här för att be om något, vi är här för att kräva vår lagliga rätt till mark och vår rätt att vara paraguayaner.”

Lagen om jordreform

Enligt den paraguayanska lagen om jordreform ska statlig mark distribueras till jordlösa. Regelverket är dock snårigt och dagens markägande är både svårt att kartlägga och präglat av korruption. Under 1900-talet har marken privatiserats och främst använts med fokus på den internationella marknaden. Paraguays småbrukare och jordlösa har därför svårt att få tillgång till mark. Jordockupation är, och har historiskt varit, ett vanligt sätt för småbrukare och jordlösa i Paraguay att få tillgång till mark att bruka. Om staten ger tillgång till ett markområde får bönderna möjlighet att köpa marken på avbetalning under en period på maximalt tjugo år.

Text och foto: Maja Heide

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Gotland runt för Latinamerika

Praktikanten Alexandra Löfgren trotsade väder och vind för att uppmärksamma situationen för Latinamerikas småbrukare.

· Nyheter

Moder Jords dag – även alla människors dag

Latinamerikagruppernas temagrupp för Buen Vivir och Naturens Rättigheter uppmärksammar den 22 april, Moder Jords dag, genom att förnya sina löften om att försvara henne.

· Nyheter

8 mars-tal ”I solidaritet med våra systrar”

Tillsammans med våra systrar i Latinamerika och på hela jorden vill vi jobba för en mer rättvis oh feministisk värld. Latinamerikagrupperna vet att patriarkatet inte helt kan avskaffas om vi inte avskaffar kapitalism och kolonialism.

· Nyheter

Campesino struggle for rights in post conflict Colombia

Caught between two opposing sides of an armed conflict, campesinos, the farmers of Sumapaz in rural Colombia, have had to face adversity for decades. After the 2016 peace treaty signing between the Colombian state and the FARC-guerilla, things began to improve yet the effects of the conflict are still being felt by many civilians. Campesinos […]

· Nyheter

Julhälsning från Latinamerikagruppernas styrelse

2020 lider mot sitt slut och Latinamerikagruppernas styrelse samlades under luciahelgen för årets sista styrelsemöte, ett par av oss i Solidaritetshuset i Stockholm men de flesta digitalt. Året blev verkligen inte som någon hade kunnat tänka sig. Planerade evenemang har fått ställas in, möten har fått ta nya, digitala former och det har varit tråkigt […]

· Nyheter

Guatemala-kännaren Evelina Sartori Valck berättar om situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala

Evelina Sartori Valck, guatemalakännare och före detta anställd på Latinamerikagrupperna och Kristna Fredsrörelsen, ger oss en inblick i situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala.

· Nyheter

”Att kriminalisera oss har blivit ett sätt att tysta oss”

Dalila Merida är en av många som fallit offer för den ökade kriminaliseringen i Guatemala. Hon fängslades i nio dagar efter en fredlig aktion 2016 mot ett företag som vägrat betala ut rättmätiga pensioner till sina arbetare, nu står hon åtalad av samma företag.

· Nyheter

Protesterna i Ecuador – en kritik mot den rådande nyliberala utvecklingsmodellen

Under tolv dagar i början av oktober 2019 ägde omfattande protester rum i Ecuador, främst ledda av Ecuadors urfolk. Tillsammans med Latinamerikagruppernas programansvariga Rodolfo Magne söker vi svar på vad som hände under dessa turbulenta veckor och hur situationen för landets urfolk ser ut i dag.

· Nyheter

“Vi kommer fortsätta försvara våra rättigheter oavsett hur mycket vi åtalas, förföljs eller fängslas på olagliga grunder”

I en intervju med Franklin Quilumbaquin, från urfolksorganisationen Confederación del Pueblo Kayambi i Ecuador, berättar han om organisationens utsatthet där sociala social ledare som är extra utsatt.

· Nyheter

Miljökatastrofen som kallats för Regnskogens Tjernobyl

Latinamerikagrupperna har följt Chevronfallet i över 10 år. Här har vi samlat information om ett av världens största rättsfall om miljöförstöring.

· Nyheter