Miljö- och människorättsaktivisten Milena Flores från den colombianska organisationen Movimiento Ríos Vivos Colombia berättar om situationen för miljö- och människorättsaktivister i Colombia.

I sex decennier har Colombias befolkning levt med väpnade konflikter. I november 2016 signerade rebellgruppen FARC och den colombianska regeringen ett fredsavtal som skulle stoppa våldet i landet. Fredsprocessen har visserligen lett till att det i nuläget råder en officiell vapenvila mellan de största parterna i konflikten men riskerna för människor som kämpar för mänskliga rättigheter kvarstår, hoten mot dem riktas främst från väpnade grupper, tidigare paramilitärer och gerillakrigare i ett allt mer kriminaliserat civilsamhälle.

– Vi som försvarar mänskliga rättigheter har alltid varit utsatta, men efter fredsavtalet har situationen förvärrats och många av mina kollegor har dödats, säger Milena Flores från organisationen Movimiento Ríos Vivos Colombia. Hon berättar vidare om hur paramilitära grupper tagit över i det maktvakuum som skapats efter att FARC lämnade och hur de nu pekat ut flera sociala ledare som militära mål.

– Under 2016 tog jag och mina kollegor emot en ökad mängd hot och nyligen började en av de beväpnade grupperna fråga efter mig, säger Milena.

Milena Flores, Foto: Privat

Samtidigt som frågor vad gäller mänskliga rättigheter kvarstår och fredsprocessen fortfarande står inför kritiska utmaningar har utländska investeringar i Colombias tidigare oåtkomliga rika naturresurser ökat markant, något som ytterligare riskerar att förvärra den sköra freden i landet. Organisationen Movimiento Ríos Vivos Colombia motsätter sig aktivt det största vattenkraftsprojektet i Colombia som för närvarande är under uppbyggnad i Antioquia. De organiserar sig för att hjälpa de människor som påverkas av projektet, bland annat personer som tvångsförvisas från sina hem och gruvarbetare som i generationer arbetat och bott i området och nu förlorat både sina bostäder och arbete helt utan kompensation.

– För oss är det väldigt sorgligt eftersom vi försvarar den miljö som tillhör alla. Det är väldigt svårt när de hotar oss bara för att vi säger sanningen. Jag känner mig ledsen eftersom vi inte gör något fel, säger Milena om hoten och bilden av försvarare som kriminella.

Vem kommer försvara våra rättigheter om vi inte gör det själva?

Miljö-och människorättsförsvarare som arbetar i områden som domineras av kriminella grupper som uppstått efter fredsavtalet lever med ytterligare risker. Dessa områden präglas ofta av olagliga ekonomier, mycket våld, fattigdom och brist på statlig närvaro. Ekonomiska intressen med kopplingar till kriminella grupper påverkar de som försvarar rättigheter kopplade till urfolk, mark, fackföreningar och storskaliga projekt drivna av företag. Den största ökningen av mord på försvarare 2018 ägde rum inom sektorn för jordbruk och förnybar energi.

– Jag var tvungen att lämna mitt land och nu lever jag i exil med mina barn, berättar Melina som idag bor i Europa. Mina barn är väldigt rädda, fortsätter hon. De vet om att andra försvarare dödas. De ber mig att sluta och frågar om jag vill bli dödad.

Även om antalet skadade på grund av den väpnade konflikten minskade under och efter fredsförhandlingarna 2016, har människorättsförsvarare upplevt en ökning av hot och attacker. Bland dem som är mest utsatta är människor som arbetar med rättigheter som gäller afro-colombianer-, urfolk-, småbrukare- och Hbtqi. Kvinnliga försvarare står dessutom inför särskilda risker och utmaningar.

– Som kvinna blir du alltid mer ifrågasatt som försvarare. Vi bedöms hårdare, särskilt när vårt arbete fortsätter våra familjer i fara. Men vem kommer försvara våra rättigheter om vi inte gör det själva? frågar Milena. Jag har alltid tänkt att om vi inte gör det kommer andra inte heller att göra det eftersom att många är rädda och många redan tystats. Vi måste vara starkare.

Översättning av Mikaela Trouvé från Swedwatch rapporten ”Defenders at risk” från 2019.


Kampanjen ”Inte ett brott”

Att protestera mot social orättvisa är en mänsklig rättighet. Det är också en förutsättning för en levande demokrati. Men det är en rättighet som är allvarligt hotad. I Latinamerika är hotbilden mot miljö- och människorättsaktivister störst i världen. 

Värst är situationen för människor som organiserar sig och protesterar mot gruvdrift, vattenkraftverk och industrijordbruk. Verksamheter som har förödande konsekvenser för både människor och miljö.

Latinamerikagrupperna stödjer det kontinentala småbrukarenätverket Cloc/La Vía Campesina som Movimiento Ríos Vivos Colombia är en del av. De behöver långsiktigt stöd och hjälp att göra sina röster hörda. 

Ditt stöd är viktigt. Med din hjälp vill vi fortsätta att stötta deras kamp. Ditt stöd ger människor som mest behöver det kraft och styrka att kämpa vidare för en hållbar och rättvis värld.

Swisha ditt stöd till 1239010174. Märk ditt stöd med ”Inte ett brott” eller hitta andra sätt som du kan stödja på.

Det är #InteEttBrott att försvara sina mänskliga rättigheter.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Gotland runt för Latinamerika

Praktikanten Alexandra Löfgren trotsade väder och vind för att uppmärksamma situationen för Latinamerikas småbrukare.

· Nyheter

Moder Jords dag – även alla människors dag

Latinamerikagruppernas temagrupp för Buen Vivir och Naturens Rättigheter uppmärksammar den 22 april, Moder Jords dag, genom att förnya sina löften om att försvara henne.

· Nyheter

8 mars-tal ”I solidaritet med våra systrar”

Tillsammans med våra systrar i Latinamerika och på hela jorden vill vi jobba för en mer rättvis oh feministisk värld. Latinamerikagrupperna vet att patriarkatet inte helt kan avskaffas om vi inte avskaffar kapitalism och kolonialism.

· Nyheter

Campesino struggle for rights in post conflict Colombia

Caught between two opposing sides of an armed conflict, campesinos, the farmers of Sumapaz in rural Colombia, have had to face adversity for decades. After the 2016 peace treaty signing between the Colombian state and the FARC-guerilla, things began to improve yet the effects of the conflict are still being felt by many civilians. Campesinos […]

· Nyheter

Julhälsning från Latinamerikagruppernas styrelse

2020 lider mot sitt slut och Latinamerikagruppernas styrelse samlades under luciahelgen för årets sista styrelsemöte, ett par av oss i Solidaritetshuset i Stockholm men de flesta digitalt. Året blev verkligen inte som någon hade kunnat tänka sig. Planerade evenemang har fått ställas in, möten har fått ta nya, digitala former och det har varit tråkigt […]

· Nyheter

Guatemala-kännaren Evelina Sartori Valck berättar om situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala

Evelina Sartori Valck, guatemalakännare och före detta anställd på Latinamerikagrupperna och Kristna Fredsrörelsen, ger oss en inblick i situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala.

· Nyheter

”Att kriminalisera oss har blivit ett sätt att tysta oss”

Dalila Merida är en av många som fallit offer för den ökade kriminaliseringen i Guatemala. Hon fängslades i nio dagar efter en fredlig aktion 2016 mot ett företag som vägrat betala ut rättmätiga pensioner till sina arbetare, nu står hon åtalad av samma företag.

· Nyheter

Protesterna i Ecuador – en kritik mot den rådande nyliberala utvecklingsmodellen

Under tolv dagar i början av oktober 2019 ägde omfattande protester rum i Ecuador, främst ledda av Ecuadors urfolk. Tillsammans med Latinamerikagruppernas programansvariga Rodolfo Magne söker vi svar på vad som hände under dessa turbulenta veckor och hur situationen för landets urfolk ser ut i dag.

· Nyheter

“Vi kommer fortsätta försvara våra rättigheter oavsett hur mycket vi åtalas, förföljs eller fängslas på olagliga grunder”

I en intervju med Franklin Quilumbaquin, från urfolksorganisationen Confederación del Pueblo Kayambi i Ecuador, berättar han om organisationens utsatthet där sociala social ledare som är extra utsatt.

· Nyheter

Miljökatastrofen som kallats för Regnskogens Tjernobyl

Latinamerikagrupperna har följt Chevronfallet i över 10 år. Här har vi samlat information om ett av världens största rättsfall om miljöförstöring.

· Nyheter