Miljö- och människorättsaktivisten Milena Flores från den colombianska organisationen Movimiento Ríos Vivos Colombia berättar om situationen för miljö- och människorättsaktivister i Colombia.
I sex decennier har Colombias befolkning levt med väpnade konflikter. I november 2016 signerade rebellgruppen FARC och den colombianska regeringen ett fredsavtal som skulle stoppa våldet i landet. Fredsprocessen har visserligen lett till att det i nuläget råder en officiell vapenvila mellan de största parterna i konflikten men riskerna för människor som kämpar för mänskliga rättigheter kvarstår, hoten mot dem riktas främst från väpnade grupper, tidigare paramilitärer och gerillakrigare i ett allt mer kriminaliserat civilsamhälle.
– Vi som försvarar mänskliga rättigheter har alltid varit utsatta, men efter fredsavtalet har situationen förvärrats och många av mina kollegor har dödats, säger Milena Flores från organisationen Movimiento Ríos Vivos Colombia. Hon berättar vidare om hur paramilitära grupper tagit över i det maktvakuum som skapats efter att FARC lämnade och hur de nu pekat ut flera sociala ledare som militära mål.
– Under 2016 tog jag och mina kollegor emot en ökad mängd hot och nyligen började en av de beväpnade grupperna fråga efter mig, säger Milena.
Samtidigt som frågor vad gäller mänskliga rättigheter kvarstår och fredsprocessen fortfarande står inför kritiska utmaningar har utländska investeringar i Colombias tidigare oåtkomliga rika naturresurser ökat markant, något som ytterligare riskerar att förvärra den sköra freden i landet. Organisationen Movimiento Ríos Vivos Colombia motsätter sig aktivt det största vattenkraftsprojektet i Colombia som för närvarande är under uppbyggnad i Antioquia. De organiserar sig för att hjälpa de människor som påverkas av projektet, bland annat personer som tvångsförvisas från sina hem och gruvarbetare som i generationer arbetat och bott i området och nu förlorat både sina bostäder och arbete helt utan kompensation.
– För oss är det väldigt sorgligt eftersom vi försvarar den miljö som tillhör alla. Det är väldigt svårt när de hotar oss bara för att vi säger sanningen. Jag känner mig ledsen eftersom vi inte gör något fel, säger Milena om hoten och bilden av försvarare som kriminella.
Vem kommer försvara våra rättigheter om vi inte gör det själva?
Miljö-och människorättsförsvarare som arbetar i områden som domineras av kriminella grupper som uppstått efter fredsavtalet lever med ytterligare risker. Dessa områden präglas ofta av olagliga ekonomier, mycket våld, fattigdom och brist på statlig närvaro. Ekonomiska intressen med kopplingar till kriminella grupper påverkar de som försvarar rättigheter kopplade till urfolk, mark, fackföreningar och storskaliga projekt drivna av företag. Den största ökningen av mord på försvarare 2018 ägde rum inom sektorn för jordbruk och förnybar energi.
– Jag var tvungen att lämna mitt land och nu lever jag i exil med mina barn, berättar Melina som idag bor i Europa. Mina barn är väldigt rädda, fortsätter hon. De vet om att andra försvarare dödas. De ber mig att sluta och frågar om jag vill bli dödad.
Även om antalet skadade på grund av den väpnade konflikten minskade under och efter fredsförhandlingarna 2016, har människorättsförsvarare upplevt en ökning av hot och attacker. Bland dem som är mest utsatta är människor som arbetar med rättigheter som gäller afro-colombianer-, urfolk-, småbrukare- och Hbtqi. Kvinnliga försvarare står dessutom inför särskilda risker och utmaningar.
– Som kvinna blir du alltid mer ifrågasatt som försvarare. Vi bedöms hårdare, särskilt när vårt arbete fortsätter våra familjer i fara. Men vem kommer försvara våra rättigheter om vi inte gör det själva? frågar Milena. Jag har alltid tänkt att om vi inte gör det kommer andra inte heller att göra det eftersom att många är rädda och många redan tystats. Vi måste vara starkare.
Översättning av Mikaela Trouvé från Swedwatch rapporten ”Defenders at risk” från 2019.
Kampanjen ”Inte ett brott”
Att protestera mot social orättvisa är en mänsklig rättighet. Det är också en förutsättning för en levande demokrati. Men det är en rättighet som är allvarligt hotad. I Latinamerika är hotbilden mot miljö- och människorättsaktivister störst i världen.
Värst är situationen för människor som organiserar sig och protesterar mot gruvdrift, vattenkraftverk och industrijordbruk. Verksamheter som har förödande konsekvenser för både människor och miljö.
Latinamerikagrupperna stödjer det kontinentala småbrukarenätverket Cloc/La Vía Campesina som Movimiento Ríos Vivos Colombia är en del av. De behöver långsiktigt stöd och hjälp att göra sina röster hörda.
Ditt stöd är viktigt. Med din hjälp vill vi fortsätta att stötta deras kamp. Ditt stöd ger människor som mest behöver det kraft och styrka att kämpa vidare för en hållbar och rättvis värld.
Swisha ditt stöd till 1239010174. Märk ditt stöd med ”Inte ett brott” eller hitta andra sätt som du kan stödja på.
Det är #InteEttBrott att försvara sina mänskliga rättigheter.
