Vem får lämna förslag till Årsmötet?

Alla enskilda föreningsmedlemmar, grupper av medlemmar eller lokalgrupper lämnar in motioner. Latinamerikagruppernas styrelse lämnar in sina förslag i form av propositioner. Stadgeändringsförslag är en kategori för sig, se längre ner på sidan.

Vart ska förslagen skickas?
Motioner och stadgeändringsförslag ska skickas digitalt till arsmotet@latinamerikagrupperna.se (link sends e-mail) Skicka motionerna/stadgeändringsförslagen inklistrade i e-postbrevet OCH som bifogade word-dokument.

När skall förslagen vara inne?
Motioner och stadgeändringsförslag ska lämnas in senast två månader innan årsmötet. Detta datum är inte fastlagt för att krångla till livet för oss, utan för att alla skall ha lika rimlig chans att sätta sig in i frågan och nöta och blöta idéerna i lokalgrupperna. Motionärerna har rätt att göra tillägg eller ändringar i sina förslag fram till tre veckor innan årsmötet.

Vad skall man motionera om?
Man kan motionera om allt som rör föreningens verksamhet, ställningstaganden och inriktning. Man skall helst inte motionera om frågor som rör en enskild lokalgrupp eller en alltför specifik del av verksamheten. Inte heller bör motionerna detaljstyra styrelsens mandat.

Hur skall motionerna utformas?

Rubrik: Man brukar inleda motionen med en (kort) tydlig rubrik som anger ämnet.

Argumenten: Därefter ska man skriva argumenten som talar för förslaget eller förslagen ifall det är flera åtgärder (”att-satser”) ni vill att man skall ta ställning till. Skriv en kort text, en halv A4-sida är bra, men ifall frågan är redan förankrad i Latinamerikagrupperna kan det också räcka med fyra-fem kärnfulla meningar. Efter denna text följer en yrkandefras, t.ex. “Vi/jag yrkar”, “Vi/jag föreslår” eller liknande.

Att-satsen/er: Slutligen kommer en eller flera “att-satser” där de konkreta förslag formuleras . Som rekommendation kan man säga att ju fler frågor en enskild ”att-sats” tar upp desto svårare kan bli att få folk bakom den, därför skall du helst dela upp motionens förslag på flera att-satser.
Vare sig kansliet eller styrelsen har någon möjlighet att rätta eller redigera inkomna motioner. Motioner som saknar ”att-satser” eller där förslagen inte går att förstå riskerar att inte bli behandlade eller röstas ned på grund av det.

Det är alltid bättre att ta upp bara ett ämne per motion. Medlem och lokalgrupp har rätt att lämna flera motioner om de vill, så att ibland kan det vara mera taktiskt att dela en fråga.

Checklista för motionärer:

  • Kort och relevant rubrik
  • Rimligt lång, begriplig och korrekturläst motivering
  • Ett, inte flera förslag i samma motion.
  • Förslag om sådant som årsmötet kan och bör besluta om.
  • Entydigt, konkret och begripligt yrkande som består av en eller flera ”att-satser” som konkretiserar de åtgärder som förslaget syftar till.
  • Undertecknarens/undertecknarnas namn och ev. lokalgrupp/landgrupp/region.

Fler artiklar du kanske gillar

Välkommen på 2021 års årsmöte

Nu är det återigen dags för årsmöte. Ett tillfälle för dig som medlem att vara med att styra föreningens arbete.

· Kalendarium

Julhälsning från Latinamerikagruppernas styrelse

2020 lider mot sitt slut och Latinamerikagruppernas styrelse samlades under luciahelgen för årets sista styrelsemöte, ett par av oss i Solidaritetshuset i Stockholm men de flesta digitalt. Året blev verkligen inte som någon hade kunnat tänka sig. Planerade evenemang har fått ställas in, möten har fått ta nya, digitala former och det har varit tråkigt […]

· Nyheter

Guatemala-kännaren Evelina Sartori Valck berättar om situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala

Evelina Sartori Valck, guatemalakännare och före detta anställd på Latinamerikagrupperna och Kristna Fredsrörelsen, ger oss en inblick i situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala.

· Reportage från Latinamerika
Årsmöte på Färnebo folkhögskolas lokaler i Gävle 2018. Foto: Sori Lundqvist

Latinamerikagrupperna söker en vikarierande handläggare för informationsprojekt

Tjänsten som handläggare passar dig som har intresse för föreningsarbete och projekthandläggning samt demokrati och mänskliga rättigheter. Sista ansökningsdagen den 10 januari 2021.

· Jobb & praktik

”Att kriminalisera oss har blivit ett sätt att tysta oss”

Dalila Merida är en av många som fallit offer för den ökade kriminaliseringen i Guatemala. Hon fängslades i nio dagar efter en fredlig aktion 2016 mot ett företag som vägrat betala ut rättmätiga pensioner till sina arbetare, nu står hon åtalad av samma företag.

· Reportage från Latinamerika

Protesterna i Ecuador – en kritik mot den rådande nyliberala utvecklingsmodellen

Under tolv dagar i början av oktober 2019 ägde omfattande protester rum i Ecuador, främst ledda av Ecuadors urfolk. Tillsammans med Latinamerikagruppernas programansvariga Rodolfo Magne söker vi svar på vad som hände under dessa turbulenta veckor och hur situationen för landets urfolk ser ut i dag.

· Reportage från Latinamerika

“Vi kommer fortsätta försvara våra rättigheter oavsett hur mycket vi åtalas, förföljs eller fängslas på olagliga grunder”

I en intervju med Franklin Quilumbaquin, från urfolksorganisationen Confederación del Pueblo Kayambi i Ecuador, berättar han om organisationens utsatthet där sociala social ledare som är extra utsatt.

· Reportage från Latinamerika

Filmen ”Una paz verdadera”

Filmen ”Una paz verdadera, en verklig fred” är gjord år 2019 av Latinamerikagruppernas praktikanter Pedro Feitoza & Daniel Richardson och handlar om den uteblivna freden i Colombia efter fredsavtalet.

· Nyheter

Brev till Sveriges (nästan alla) riksdagsledamöter

Den 6 november 2020 skickade Latinamerikagrupperna ett brev till (nästan) alla riksdagsledamöter med förhoppning om att öppna upp en dialog om hur Sverige ska agera för att skydda miljö- och människorättsförsvarare i Latinamerika. Här kan du läsa vårt brev och ladda ner broschyren ”Mänskliga rättigheter eller livet”.

· Nyheter, Opinion

”Människorättsförsvarare har alltid varit utsatta, men efter fredsavtalet har situationen förvärrats”

Milena Flores, från en av Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer Movimiento Ríos Vivos Colombia, är en av många som tvingats fly till Europa till följd av sitt arbete för mänskliga rättigheter. Hon vittnar om hur situationen för människorättsförsvarare i Colombia har förvärrats efter fredsavtalet och hur kvinnor är extra utsatta.

· Reportage från Latinamerika