Adelan – Vikten av ett jordbruk fritt från gift
Siim Prääts, praktikant hos Latinamerikagrupperna har träffat småbrukaren Adelan Alcântara strax utanför Água Doce do Norte i delstaten Espirito Santo i sydöstra Brasilien som arbetar för ett giftfritt jordbruk.
Fröer ska få vara fria – Ett porträtt om Vera Lúcia och kampen om fröerna
Småbrukarrörelsen MPA- Movimen dos pequenos agricultores- har sedan 90-talet kämpat för småbrukares rättigheter, nationellt som internationellt. Ett steg i detta led är att garantera att jordbrukarna kan få fortsätta göra det de är bästa på, producera den mat som vi alla behöver för att leva. Ska man odla så behövs det fröer. “Fröer är grunden till produktion och reproduktion av liv”- detta säger Vera Lúcia, jordbrukare och aktivist inom MPA. Vera Lúcia är en “guardiã de sementes” -en skyddsängel för fröer.
Spännande valnatt för våra praktikanter i Brasilien
Latinamerikagruppernas praktikanter Isabella, Louise, Siim och Victor berättar om den spännande valnatten på ett café i nordöstra Brasilien.
Brasiliens jordlösa behöver din solidaritet
MST slog ner regeringens vräkningsorder i mars i år. De kan de göra det igen men behöver vår solidaritet. Sprid ordet till dina vänner, familjer och bekanta och skriv under namninsamlingen!
150 000 familjer i Brasilien riskerar att förlora sina hem
Just nu riskerar över 150 000 familjer i Brasilien att förlora sina hem. Därför har De jordlösas rörelse lanserat en namninsamling, ZERO Evictions, som du kan skriva under!
Latinamerikas kvinnor manifesterade för kvinnors rätt till liv och värdighet och mot förtryck och exploatering
Under perioden 8 mars till den 15 mars 2019 deltog kvinnor från hela Latinamerika i olika manifestationer, seminarier och debatter mot kapitalismens och patriarkatets strukturella våld. Här kan du läsa om några aktioner som Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer i Brasilien, Colombia och Guatemala arrangerade.
Efter ny dammkollaps kräver Brasiliens landsbygdsbefolkning ett stopp för landets mineralplundring
Ännu en gång har Brasiliens största gruvbolag orsakat en miljökatastrof med ett stort antal döda. Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation kräver att den brasilianska staten ska straffa de skyldiga och ersätta offren.
“Det kommer att bli en utrensning som aldrig har skådats i Brasiliens historia”
I omvärldens döda vinkel avrättas miljö- och människorättsaktivister på löpande band. Inte bara i Brasilien utan även i Colombia, Ecuador, Guatemala, Honduras, Mexico, Nicaragua och Peru. Världen behöver fler miljö- och människorättsaktivister och det är vår plikt att aldrig stå tysta och se på. Stöd till och skydd för Brasiliens miljö- och människorättsaktivister är en fråga om liv och död.
NY RAPPORT: Pensionspengar skövlar skog i Brasilien och bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter
Jordbruksmark har blivit en attraktiv investering, inte minst bland pensionsfonder. En ny rapport gräver djupare i Andra AP-fondens och Sveriges ansvar för människorättskränkningar och miljöförstöring på den brasilianska landsbygden. De senaste tio åren har efterfrågan på jordbruksmark i Brasilien ökat kraftigt. I regionen Matopiba i norra Brasilien, till ytan stor som Sverige och Finland tillsammans, sker en snabb utbredning av storskalig soja- och sockerrörsproduktion. En direkt effekt är att många lokalsamhällen förlorar tillgång till mark som de är beroende av för sin försörjning. Det är oftast lokala aktörer som genomför landgrabbing genom processer som genomsyras av korruption, hot och förfalskning av lagfarter. Pensionsfonder, däribland Andra AP-fonden, driver på utvecklingen genom de stora mängder kapital som strömmar in i markaffärer i regionen. Många människor vittnar om att hot och våld ökar mot de som motsätter sig utvecklingen. Det finns exempel på företag som använder sig av privata säkerhetsstyrkor som finns på plats 24 timmar om dygnet för att övervaka och utöva påtryckningar på lokala samhällen. säger Catarina Antikainen, styrelseledamot i FIAN Sverige, som deltagit på en undersökningsresa i Brasilien. Konsekvenserna för både människor och miljö är påtagliga. I regionen breder Cerradon ut sig. Den är lika viktig för den biologiska mångfalden som Amazonas. Där föds också flera floder som försörjer stora delar av landets befolkning med vatten. I samband med att mark tas i anspråk för storskaligt jordbruk sker ofta avskogning. Rapporten visar att det också skett på mark som ägs av Andra AP-fonden. På odlingarna som breder ut sig används stora mängder vatten och bekämpningsmedel. Det har lett till att vattendrag förgiftas och en utbredd vattenbrist för omgivande lokalsamhällen. I Sverige blundar man för problemen. Trots den dokumentation som finns hävdar Andra AP-fonden att deras investeringar inte bidrar till människorättskränkningar. Sverige har misslyckats med att reglera AP-fondernas investeringar för att säkra att de sker i enlighet med Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter och miljö. Det här är ett uppenbart exempel på att det inte räcker att förlita sig på frivilliga initiativ från fonderna själva, säger Annelie Andersson, talesperson för investerings- och företagsansvar för Latinamerikagrupperna. Bakgrundsfakta Rapporten “The Human and Environmental Cost of Land Business” publiceras av FIAN International, Rede Social de Justiça e Direitos Humanos och CPT. Den baseras på två undersökningsresor, en i september 2017 till Brasilien och en i januari 2018 till Europa. Latinamerikagrupperna är en av de organisationer som bidragit till arbetet med rapporten. Andra AP-fondens markinvesteringar i Brasilien görs genom fonderna TIAA-CREF Global Agriculture I och II (TCGA I och TCGA II), där Andra AP-fonden är en av de största ägarna. AP2 investerar mer än 8 miljarder kronor i jordbruksmark och 27 procent av marken finns i Brasilien. Se AP2:s årsredovisning 2017. 2015 visade en rapport som bland annat Latinamerikagrupperna stod bakom att TCGA genom en komplicerad ägarstruktur kringgår brasiliansk lagstiftning som syftar till att begränsa storskaliga utländska markinvesteringar. Den visade också att de köpt mark genom en lokal affärsman som utreddes för landgrabbing. År 2016 annullerade en regional domare lagfarter för 124 000 hektar mark registrerade på affärsmannen. Sverige är skyldigt att både inom landets gränser, och när svenskt agerande får konsekvenser i andra länder, leva upp till de internationella konventioner Sverige ratificerat. I juni 2016 kritiserade FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Sverige för bristande kontroll av AP-fondernas investeringar. Förra veckan presenterade regeringen, efter långa förhandlingar i riksdagens pensionsgrupp, ett förslag på ny lagstiftning för AP-fonderna. Det innehåller förbättringar när det gäller krav på hänsyn till mänskliga rättigheter och miljö. Men dessa riskerar att undergrävas då målet om hög avkastning fortfarande är överordnat andra mål. Läs rapporten ”The Human and Environmental Cost of Land Business” Läs om rapporten i svensk media: Svenska dagbladet: https://www.svd.se/pensionsfond-bidrar-till-landgrabbing-i-brasilien Hör vår talesperson Annelie Andersson kommentera rapporten i SvD:s ekonomistudio (01:22-04:50)
”Quilombos kamp är samma som urfolkens”
Quilombon Cafundó är ett jordbrukssamhälle i en savannlik dalgång, drygt två timmars bilfärd från São Paulo. Här kämpar småbrukare av afrikanskt ursprung för att bevara sin identitet, sin kultur och sin mark. Men synen som möter oss när vi kliver ut ur bilen är inte alls vad jag väntat.