Uppmaningar till AP-fonderna och regeringen efter Riksrevisionens granskning
AP-fonderna bör vidta åtgärder för att det förvaltade pensionskapitalet ska bidra till Sveriges mål om en hållbar utveckling och regeringen bör se till att det ställs lagkrav på alla AP-fonderna, visar Riksrevisionens granskning som presenterades den 3 juni. Med anledning av Riksrevisionens granskning vill vi lyfta fram några problematiska områden för AP fondernas investeringar, som genom åren mötts av kritik och diskussion. Vi är tolv civilsamhällesorganisationer som i många år bevakat AP-fondernas investeringar och regeringens uppföljning av fonderna. De flesta av oss är medlemmar i nätverket Schyssta pensioner. Riksrevisionens granskning Vi välkomnar Riksrevisionens granskning, som tar upp flera viktiga frågor angående AP-fondernas investeringar. AP-fonderna förvaltar det allmänna pensionskapitalet och är därigenom verksamma som investerare och ägare. Vid utgången av 2020 förvaltade de tillsammans runt 2 400 miljarder kronor, vilket är ett betydande belopp. Detta medför ett stort ansvar. Lagkrav för alla AP-fonderna Riksrevisionen pekar på att sedan 2019 har Första-Fjärde AP-fonderna ett lagstiftat hållbarhetskrav på sig, och att ett regelverk för Sjunde AP-fonden är på gång. Men Sjätte AP-fonden omfattas inte av dessa regler eller processer. Liksom Riksrevisionen anser vi att alla AP-fonderna måste omfattas av lagkrav. Vi välkomnar att regeringen påbörjat processen för ett regelverk för Sjunde AP-fonden och att en proposition kommer i höst. Processen behöver dock påskyndas. Exempelvis har Sjunde AP-fonden fortfarande mycket stora innehav i fossila bolag. En process för ett regelverk även för Sjätte AP-fonden måste skyndsamt påbörjas. Det är inte rimligt att vissa AP-fonder omfattas av lagkrav medan andra inte gör det. Ägarstyrning och dialoger Angående ägarstyrning, konstaterar Riksrevisionen att möjligheterna att mäta slutliga effekter i form av till exempel ändrade beteenden hos bolag, där det också finns ett klarlagt samband mellan AP-fondernas agerande och förändringen, saknas. Riksrevisionen anser att redovisningen av AP-fondernas arbete med ägarstyrning bör förtydligas så att det enklare går att följa upp vilka resultat det har givit. Riksrevisionen pekar också på att få bolag väljs bort på grund av brott mot internationella konventioner. I stället prioriteras dialog med bolagen i syfte att uppnå förändring. Riksrevisionen anser att AP-fonderna behöver säkerställa att deras ägarstyrning fokuseras på bolag och områden där de har störst möjlighet att påverka och gör störst nytta. I de fall där AP-fonderna har valt att ha kvar sina innehav i fossila bolag för att kunna föra en aktiv dialog med dem och få dem att ställa om sin verksamhet, ställer vi oss väldigt tveksamma till möjligheterna att få dessa bolag att ställa om sin verksamhet. Ännu har inga av de stora oljebolagen lyckats minska utsläppen i takt med målen i Parisavtalet. Det är orimligt att anta att de stora kol-, olje- och gasbolagen planerar att göra en hållbar omställning i den takt som klimatmålen kräver. Bolagens affärsmodeller grundar sig på att utvinna fossila bränslen vilket gör det osannolikt att det ska gå att påverka dem att ställa om. Att ställa om verksamheten skulle kräva en helt ny affärsmodell. Vi har genom åren påpekat svårigheterna i att få insyn i hur effektiva AP-fondernas dialoger med olika bolag är och vilka resultat de leder till. I flera fall gör andra investerare en annan bedömning huruvida dialogerna leder till resultat eller inte. Den oberoende tankesmedjan Carbon Tracker Initiative har kartlagt de 70 största olje- och fossilgasbolagens investeringar i projekt som redan är beslutade eller i beslutsstadiet. Kartläggningen visar tydligt att bolagen fortsätter att planera för fossil utvinning. Eftersom bolagen inte gör tillräckligt för att leva upp till målen i Parisavtalet beslutade det danska pensionsbolaget MP Pension 2019 att fasa ut flera av fossiljättarna, däribland BP och Shell. Men Tredje och Fjärde AP-fonden har alltjämt kvar sina investeringar i BP och Shell. Flera svenska storbanker, såsom Handelsbanken, SEB och Nordea, har sålt sina innehav i JBS, världens största köttproducent med dokumenterade kopplingar till skogsskövling i Amazonas. Men Etikrådet skriver i sin årsrapport för 2020 att dialogen med JBS avseende hälsa och säkerhet har gett resultat. Regeringens utvärdering av AP-fonderna Den 27 maj presenterade regeringen sin skrivelse till riksdagen om AP-fonderna, där regeringen utvärderar fondernas verksamhet under förra året, inklusive deras hållbarhetsarbete. I år innehöll skrivelsen dessutom en särskild utvärdering av fondernas investeringar i fossil energi, i enlighet med en överenskommelse i Januariavtalet med Centerpartiet och Liberalerna. Riksrevisionen rekommenderar att regeringens rapportering till riksdagen om pensionsförvaltningens hållbarhet bör utvecklas. Regeringen understryker i skrivelsen att finansiella aktörer har ”en central roll” att spela för att styra om investeringar till en mindre fossilberoende ekonomi och att förbrukningen av fossil energi har en direkt avgörande roll för möjligheten att nå Parisavtalets mål. Regeringen uppmanar AP-fonderna att fortsätta sitt arbete för att investeringarna ska vara i linje med Parisavtalets mål. Trots att Första – Fjärde AP-fonderna har minskat sina fossila innehav, har Tredje och Fjärde AP-fonderna fortfarande betydande investeringar i fossil verksamhet, visar regeringens skrivelse. Eftersom det är bråttom att styra om investeringar från fossil energi till en hållbar utveckling för att inte ytterligare elda på klimatkrisen, så borde regeringen vara ännu tydligare med att alla AP-fonderna måste fasa ut fossila investeringar. Några exempel på problematiska områden för AP-fondernas investeringar Fossila investeringar Även om AP-fonderna har minskat sina innehav i bolag som utvinner och producerar fossila bränslen, har de fortfarande kvar betydande innehav i världens största fossilbolag. Enligt en rapport från Naturskyddsföreningen hade AP-fonderna vid årets början investeringar till ett värde av 15,7 miljarder kronor i 66 av de 200 bolagen i världen med störst kol-, olje- och gasreserver. Under förra året meddelade Första och Andra AP-fonderna att de beslutat att sälja sina innehav i fossilbolag och de har uteslutit ett stort antal bolag som utvinner och framställer fossila bränslen. Men Tredje och Fjärde AP-fonderna har fortfarande investeringar på 4 miljarder kronor i fossil verksamhet. Innehaven fördelar sig på 32 respektive 9 fossila bolag och uppgår till två miljarder kronor per fond. Sjunde AP-fonden har fortfarande mer än 11 miljarder kronor i 25 fossila bolag, enligt Naturskyddsföreningens rapport. Biologisk mångfald AP-fonderna har investeringar i flera företag med kopplingar till skogsskövling i Amazonas. Storskalig sojaodling och uppfödning av köttdjur i Brasilien är två av de främsta orsakerna till
Miljökatastrofen som kallats för regnskogens Tjernobyl
Latinamerikagrupperna har följt Chevronfallet i över 10 år. Här har vi samlat information om ett av världens största rättsfall om miljöförstöring.
NY RAPPORT: Pensionspengar skövlar skog i Brasilien och bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter
Jordbruksmark har blivit en attraktiv investering, inte minst bland pensionsfonder. En ny rapport gräver djupare i Andra AP-fondens och Sveriges ansvar för människorättskränkningar och miljöförstöring på den brasilianska landsbygden. De senaste tio åren har efterfrågan på jordbruksmark i Brasilien ökat kraftigt. I regionen Matopiba i norra Brasilien, till ytan stor som Sverige och Finland tillsammans, sker en snabb utbredning av storskalig soja- och sockerrörsproduktion. En direkt effekt är att många lokalsamhällen förlorar tillgång till mark som de är beroende av för sin försörjning. Det är oftast lokala aktörer som genomför landgrabbing genom processer som genomsyras av korruption, hot och förfalskning av lagfarter. Pensionsfonder, däribland Andra AP-fonden, driver på utvecklingen genom de stora mängder kapital som strömmar in i markaffärer i regionen. Många människor vittnar om att hot och våld ökar mot de som motsätter sig utvecklingen. Det finns exempel på företag som använder sig av privata säkerhetsstyrkor som finns på plats 24 timmar om dygnet för att övervaka och utöva påtryckningar på lokala samhällen. säger Catarina Antikainen, styrelseledamot i FIAN Sverige, som deltagit på en undersökningsresa i Brasilien. Konsekvenserna för både människor och miljö är påtagliga. I regionen breder Cerradon ut sig. Den är lika viktig för den biologiska mångfalden som Amazonas. Där föds också flera floder som försörjer stora delar av landets befolkning med vatten. I samband med att mark tas i anspråk för storskaligt jordbruk sker ofta avskogning. Rapporten visar att det också skett på mark som ägs av Andra AP-fonden. På odlingarna som breder ut sig används stora mängder vatten och bekämpningsmedel. Det har lett till att vattendrag förgiftas och en utbredd vattenbrist för omgivande lokalsamhällen. I Sverige blundar man för problemen. Trots den dokumentation som finns hävdar Andra AP-fonden att deras investeringar inte bidrar till människorättskränkningar. Sverige har misslyckats med att reglera AP-fondernas investeringar för att säkra att de sker i enlighet med Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter och miljö. Det här är ett uppenbart exempel på att det inte räcker att förlita sig på frivilliga initiativ från fonderna själva, säger Annelie Andersson, talesperson för investerings- och företagsansvar för Latinamerikagrupperna. Bakgrundsfakta Rapporten “The Human and Environmental Cost of Land Business” publiceras av FIAN International, Rede Social de Justiça e Direitos Humanos och CPT. Den baseras på två undersökningsresor, en i september 2017 till Brasilien och en i januari 2018 till Europa. Latinamerikagrupperna är en av de organisationer som bidragit till arbetet med rapporten. Andra AP-fondens markinvesteringar i Brasilien görs genom fonderna TIAA-CREF Global Agriculture I och II (TCGA I och TCGA II), där Andra AP-fonden är en av de största ägarna. AP2 investerar mer än 8 miljarder kronor i jordbruksmark och 27 procent av marken finns i Brasilien. Se AP2:s årsredovisning 2017. 2015 visade en rapport som bland annat Latinamerikagrupperna stod bakom att TCGA genom en komplicerad ägarstruktur kringgår brasiliansk lagstiftning som syftar till att begränsa storskaliga utländska markinvesteringar. Den visade också att de köpt mark genom en lokal affärsman som utreddes för landgrabbing. År 2016 annullerade en regional domare lagfarter för 124 000 hektar mark registrerade på affärsmannen. Sverige är skyldigt att både inom landets gränser, och när svenskt agerande får konsekvenser i andra länder, leva upp till de internationella konventioner Sverige ratificerat. I juni 2016 kritiserade FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Sverige för bristande kontroll av AP-fondernas investeringar. Förra veckan presenterade regeringen, efter långa förhandlingar i riksdagens pensionsgrupp, ett förslag på ny lagstiftning för AP-fonderna. Det innehåller förbättringar när det gäller krav på hänsyn till mänskliga rättigheter och miljö. Men dessa riskerar att undergrävas då målet om hög avkastning fortfarande är överordnat andra mål. Läs rapporten ”The Human and Environmental Cost of Land Business” Läs om rapporten i svensk media: Svenska dagbladet: https://www.svd.se/pensionsfond-bidrar-till-landgrabbing-i-brasilien Hör vår talesperson Annelie Andersson kommentera rapporten i SvD:s ekonomistudio (01:22-04:50)
Pensionsfonder utreds för landgrabbing i Brasilien
En brasiliansk delegation kommer till Europa för att undersöka kopplingen mellan våra pensionsfonder och landgrabbing. Detta efter att tidigare ha dokumenterat brott mot mänskliga rättigheter och miljöförstöring i Brasilien i samband med pensionsfondernas markinvesteringar. En intensiv expansion av soja- och sockerrörsodlingar har lett till allvarliga miljöproblem och kränkringar av mänskliga rättigheter i regionen Matopiba i nordöstra Brasilien. Det konstateras av en brasiliansk MR-delegation som besökte regionen ifjol. Researchresan ledde till en rapport om pensionsfondernas investeringar i regionens jordbruksmark. Latinamerikagrupperna och FIAN Sverige samordnade rapportens kapitel om andra AP-fondernas investeringar. I rapporten framgår att landgrabbing och förfalskandet av ägandebevis använts för att tillskansa sig odlingsmark i Matopiba. Man kunde dessutom bekräfta att pengar från pensionsfonder i USA, Tyskland, Sverige och Nederländerna investerats i marken. I ett försök att avslöja vad som sker bakom kulisserna i pensionsfondernas investeringar i Brasilien, kommer nu en brasiliansk delegation att besöka Europa och Sverige för att undersöka kopplingen mellan europeiska pensionsfonders investeringar och landgrabbing i Matopiba. Men man ska även granska vilka existerande verktyg det finns för att undvika denna utveckling. En studie som presenterades inför Europaparlamentet visade att komplexa investeringsnätverk sammankopplar flertal aktörer som är involverade i utformningen, finaniseringen och utförandet av markavtal. Pensionsfonderna, som enligt nationell lagstiftning har till uppgift att öka omsättningen i fonderna, för att i sin tur försäkra framtida pensionsutbetalningar, har sett jordbruksmark som en säker och stabil investering. Över 32 miljarder dollar har pensionsfonder investerat i jordbruksmark världen över, inklusive i Matopiba-regionen. Expansionen av monokultiver går hand i hand med landgrabbing Pensionsfondernas roll i regionen leder till viktiga frågor för delegationen. Är Europas medborgare medvetna om att deras pengar finansierar miljöförstöring och kränkningar av urfolks mänskliga rättigheter? Vilka åtgärder tar stater för att följa sin lagliga skyldighet att övervaka vad nationella företag och fonder investerar i? Och hur säkerställa en effektiv reglering och ansvarsskyldighet? Delegationen observerade att jordbruksindustrin inte bara förändrat ekosystemet, utan också omvandlat den politiska ekonomin och drastiskt förändrat den sociala strukturen i Matopiba. Expansionen av jordbruksmark, förutom att ha gått hand i hand med land grabbing, har också lett till förlorad biologisk mångfald, minskade lokala försörjningsmöjligheter, föroreningar av vattnet och allvarliga hälsoproblem hos lokalbefolkningen. Detta sker i en tid där jordbruksmark alltmer ses som en ekonomisk tillgång, istället för en gemensam resurs för försörjning. Den brasilianska delegationen som kordineras av bland annat FIAN international, FIAN Nederländerna, Tyskland och Sverige, kommer att börja sin resan i Amsterdam, och sedan försätta till Bryssel, Berlin och Stockholm, där undersökningen i pensionsfondernas investeringar kommer att gå in på djupet. Delegationen har då möjligheten att konfrontera EU, statliga myndigheter och pensionsfonderna om investeringarna i jordbruksmark i Matopiba-regionen. Delagationen, som går under namnet #CaravanaMatopiba i sociala media, är i Sverige 29-31 januari. Text: Hala Massry Foto: Lari Honkanen
AP-fonderna måste få en grönare profil
Om vi ska få AP-fonderna att sluta placera våra pensionspengar i kärnvapen- och fossilindustrin måste det till ett tydligt krav att fonderna måste respektera Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter, miljö och klimat, skriver bland andra Amnesty International.
23 organisationer står bakom skarpare regler för våra pensionspengar
Det måste finnas ett tydligt krav på de statliga AP-fonderna att respektera Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter, miljö och klimat. Det säger Latinamerikagrupperna tillsammans med 22 andra organisationer i ett remissvar.
När får vi hållbara regler för AP-fonderna, Per Bolund?
Hur länge ska avkastning vara överordnat respekten för mänskliga rättigheter och minskade klimatutsläpp? Det undrar nätverket för Schyssta pensioner och vill att finansmarknadsminister Per Bolund agerar för en lagändring.
Om Marlingruvan i Guatemala
Urfolken i San Marcos hade sagt nej till Marlingruvan redan från början. Ändå etablerades den och Svenska AP-fonderna har investerat hundratals miljoner av svenska pensionspengar i Gold Corp, företaget som äger gruvan. Hör Aron Lindblom från Diakonia om den kontroversiella Marlingruvan i Guatemala.
Om våra pensionsfonder
De orangea kuverten informerar om kommande pensioner. Vad som dock saknas är uppgifter om hur pensionsfondernas pengar investeras i företag som kränker mänskliga rättigheter och bidrar till miljöförstöring i Latinamerika.
”Nytt ramverk för AP-fonderna – viktig hörnsten i regeringens hållbarhetsarbete”
Förslaget till nytt regelverk för AP-fonderna har legat på is i snart ett år. Men regler som säkrar ansvarsfulla och hållbara pensionsinvesteringar spelar en avgörande roll när Sverige strävar efter en hållbar finansmarknad, ska implementera Agenda 2030 och klimatavtalet. Det är hög tid att regeringen plockar upp dessa delar av förslaget igen.