Pensionsfonder utreds för landgrabbing i Brasilien
En brasiliansk delegation kommer till Europa för att undersöka kopplingen mellan våra pensionsfonder och landgrabbing. Detta efter att tidigare ha dokumenterat brott mot mänskliga rättigheter och miljöförstöring i Brasilien i samband med pensionsfondernas markinvesteringar. En intensiv expansion av soja- och sockerrörsodlingar har lett till allvarliga miljöproblem och kränkringar av mänskliga rättigheter i regionen Matopiba i nordöstra Brasilien. Det konstateras av en brasiliansk MR-delegation som besökte regionen ifjol. Researchresan ledde till en rapport om pensionsfondernas investeringar i regionens jordbruksmark. Latinamerikagrupperna och FIAN Sverige samordnade rapportens kapitel om andra AP-fondernas investeringar. I rapporten framgår att landgrabbing och förfalskandet av ägandebevis använts för att tillskansa sig odlingsmark i Matopiba. Man kunde dessutom bekräfta att pengar från pensionsfonder i USA, Tyskland, Sverige och Nederländerna investerats i marken. I ett försök att avslöja vad som sker bakom kulisserna i pensionsfondernas investeringar i Brasilien, kommer nu en brasiliansk delegation att besöka Europa och Sverige för att undersöka kopplingen mellan europeiska pensionsfonders investeringar och landgrabbing i Matopiba. Men man ska även granska vilka existerande verktyg det finns för att undvika denna utveckling. En studie som presenterades inför Europaparlamentet visade att komplexa investeringsnätverk sammankopplar flertal aktörer som är involverade i utformningen, finaniseringen och utförandet av markavtal. Pensionsfonderna, som enligt nationell lagstiftning har till uppgift att öka omsättningen i fonderna, för att i sin tur försäkra framtida pensionsutbetalningar, har sett jordbruksmark som en säker och stabil investering. Över 32 miljarder dollar har pensionsfonder investerat i jordbruksmark världen över, inklusive i Matopiba-regionen. Expansionen av monokultiver går hand i hand med landgrabbing Pensionsfondernas roll i regionen leder till viktiga frågor för delegationen. Är Europas medborgare medvetna om att deras pengar finansierar miljöförstöring och kränkningar av urfolks mänskliga rättigheter? Vilka åtgärder tar stater för att följa sin lagliga skyldighet att övervaka vad nationella företag och fonder investerar i? Och hur säkerställa en effektiv reglering och ansvarsskyldighet? Delegationen observerade att jordbruksindustrin inte bara förändrat ekosystemet, utan också omvandlat den politiska ekonomin och drastiskt förändrat den sociala strukturen i Matopiba. Expansionen av jordbruksmark, förutom att ha gått hand i hand med land grabbing, har också lett till förlorad biologisk mångfald, minskade lokala försörjningsmöjligheter, föroreningar av vattnet och allvarliga hälsoproblem hos lokalbefolkningen. Detta sker i en tid där jordbruksmark alltmer ses som en ekonomisk tillgång, istället för en gemensam resurs för försörjning. Den brasilianska delegationen som kordineras av bland annat FIAN international, FIAN Nederländerna, Tyskland och Sverige, kommer att börja sin resan i Amsterdam, och sedan försätta till Bryssel, Berlin och Stockholm, där undersökningen i pensionsfondernas investeringar kommer att gå in på djupet. Delegationen har då möjligheten att konfrontera EU, statliga myndigheter och pensionsfonderna om investeringarna i jordbruksmark i Matopiba-regionen. Delagationen, som går under namnet #CaravanaMatopiba i sociala media, är i Sverige 29-31 januari. Text: Hala Massry Foto: Lari Honkanen
En hotad ekologisk oas i ett hav av gift
Julian Dannefjord gjorde under hösten 2016 och våren 2017 praktik på Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation i Paraguay där han mötte småbrukaren Lorenzo Espínola som kämpar för sin rätt att äga mark.
Paraguays kvinnor och kampen om fröerna
I Latinamerika kämpar småbrukarorganisationer för att konsumenter och producenter ska få mer makt och inflytande över livsmedelsproduktionen. Latinamerikagruppernas kommunikatör Sori Lundqvist åkte till Paraguay för att se hur motståndet mot de stora jordbruksföretagen kan se ut i praktiken.
Ingen undgår sojans gifter
Majoriteten av Paraguays befolkning lever av ett småskaligt jordbruk. Ändå odlas grödor för export på 90 procent av landets jordbruksmark. Odlingarna kräver rikliga mängder kemiska bekämpningsmedel och skadar intilliggande ekologiska jordbruk, djur och människor.
– Det är ett sätt för dem att få bort oss småbrukare, säger Belén Romero på organisationen Conamuri.
I sojafälten: ”Doften av gift är stark och väldigt obehaglig”
Jag har nu varit nästan tre månader i byn Limoy II i Alto Paraná i östra Paraguay, i gränslandet till Brasilien. För att komma till byn från närmaste motorväg måste man åka ca 25 minuter genom det så kallade ”Mar de Soja”, ett hav av enbart genmodifierad soja – den enda sortens hav det kustlösa landet Paraguay har att erbjuda.
Sojan gör grannar till bittra fiender
”Vart tar egentligen alla gifterna vägen?” Frågar sig vår kommunikatör Sori Lundqvist där hon står mitt i den besprutade sojaodlingen på landsbygden i Paraguay.