Våra fokusområden
Vi kämpar för klimaträttvisa & hållbar utveckling
Här kan du läsa om Latinamerikagruppernas arbete för klimaträttvisa & hållbar utveckling
Vi arbetar i första hand med att uppfylla fem av FN:s Globala mål
Mål 1: Ingen fattigdom
Avskaffa fattigdom i alla dess former och ge alla människor i världen chans till ett värdigt och tryggt liv.
Mål 5: Jämställdhet
Skapa en rättvis fördelning av makt, inflytande och resurser oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck.
Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
Att minska vårt ekologiska fotavtryck genom att ändra hur vi producerar och konsumerar varor och resurser.
Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen
Att stärka rättsstatsprincipen och främja mänskliga rättigheter är nyckeln till fredliga, inkluderande och hållbara samhällen.
Dagens miljö- och klimatpolitik är orättvis och gör inte upp med klimatkrisens verkliga orsaker; kapitalismens ständigt växande efterfrågan på naturresurser. För att uppnå hållbar utveckling behöver vi förändra vårt sätt att leva och vårt förhållande till naturen. Vi behöver skapa balans mellan våra behov och vad naturen mår bra av.
Sverige och andra rika länder står för stora utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser som driver på klimatförändringar, inte minst genom sina konsumtionsbaserade utsläpp. Utsläpp som orsakas av vår konsumtion och våra utrikesresor.
De som drabbas hårdast är däremot de som bidragit minst till utsläppen av växthusgaser – människor som redan lever i fattigdom och utsatthet. I Latinamerika är många människor är helt eller delvis är beroende av naturen för sin överlevnad. De drabbas redan hårt av stormar, översvämningar och torka. Många människor tvingas att överge sin mark och sin försörjning och förlorar därmed även andra grundläggande rättigheter såsom rätten till mat, vatten och sina territorier.
Faktaruta:
- Det globala livsmedelssystemet står för nästan hälften av världens växthusgasutsläpp.
- Att vara miljöförsvarare i Latinamerika kan utgöra livsfara, särskilt de som protesterar mot gruvdrift, vattenkraftverk och industrijordbruk.
Källa: Regeringen.se, Naturskyddsforeningen.se
Klimatkrisen kräver systemförändring
Dagens klimatpolitik förlitar sig på att marknaden, ny teknik, ekonomiska styrmedel och individens konsumentmakt ska lösa klimatkrisen. Däremot gör den inte upp med klimatkrisens verkliga orsaker; kapitalismens ständigt växande efterfrågan på naturresurser. Tvärtom innebär dagens förslag och tekniska lösningar en ökad privatisering av naturens resurser, vilket i förlängningen gör mer skada än nytta för planeten.
Lösningen på klimatkrisen finns inom räckhåll men det som står i vägen är varken kostnader eller tekniska möjligheter, utan politiska och ekonomiska intressen. Enligt en forskningsrapport från miljögruppen CDP står 100 företag för 71 procent av de totala utsläppen av växthusgaser sedan 1988. Trots det finns idag inga hinder för företag som orsakar storskalig miljöförstöring.
Jordbruket är en stor miljöbov
Det globala livsmedelssystemet står för nästan hälften av världens växthusgasutsläpp och har förödande konsekvenser för både människor och miljö. Kylda transporter vilket ger hög klimatpåverkan, skog skövlas för att ge plats åt nya monokulturer. Den omfattande användningen av kemiska insatsvaror utarmar marken och förgiftar vattendrag. Ekosystem rubbas och arter utrotas. Människorna i närliggande områden får allt svårare att leva kvar på landsbygden.
Sverige har goda förutsättningar att producera mat med låg miljö- och klimatpåverkan. Trots det importerar vi mer än hälften av det vi äter från andra länder, bland annat från Latinamerika. En del produkter kan inte växa i Sverige, som till exempel bananer och kaffe, men många produkter som vi importerar kan växa i Sverige, till exempel äpplen och blåbär.
Det går alltså att kyla ner planeten, men det kräver ett nytt globalt jordbruks- och livsmedelssystem som fokuserar på lokal konsumtion och hållbara jordbruksmetoder. Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer i Latinamerika förespråkar ett småskaligt agroekologiskt jordbruk som producerar mat med respekt för naturen utan att överutnyttja den. En metod som får stöd från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) både för sin kapacitet att föda en växande befolkning och som en lösning på miljökrisen.
Mänskliga rättigheter och hållbar utveckling är intimt förbundet
En förutsättning för att vi ska kunna försvara naturen är att våra mänskliga rättigheter respekteras. Men idag är Latinamerika den farligaste regionen för människor som försvarar mänskliga rättigheter och miljö. Många koldioxidintensiva verksamheter såsom utvinning av kol, olja och gas är dessutom kopplade till allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och stor miljöförstörelse. Därför är det viktigt att miljö-försvarares rättigheter stärks som ett led i det globala klimatarbetet.
Dags att ge naturen rättigheter?
För att lösa klimatkrisen måste vi ställa om till samhällsutveckling som bygger på balans mellan människans behov och vad naturen mår bra av. Ett sätt att reglera balansen är att ge naturen juridiska rättigheter. Idag finns dessa rättigheter inskrivna i grundlagen i både Ecuador och Bolivia och idén har även plockats upp av den globala miljörörelsen. Genom att ge naturen egna juridiska rättigheter skulle representanter för naturen kunna driva processer mot företag vid miljöförstörelse.
Vad gör Latinamerikagrupperna för att främja hållbar utveckling?
Som enskild individ kan vi göra små justeringar i vår livsval och konsumtionsmönster men för att nå en verklig förändring krävs radikala förändringar; ett nytt politiskt och ekonomiskt system, och att vi förändrar vår syn på naturen och oss själva.
Det gör Latinamerikagrupperna bland annat genom att:
- Starka folkrörelser behövs för att försvara miljön och driva på social förändring. Därför stödjer Latinamerikagrupperna folkrörelser i Latinamerika i deras kamp för en hållbar utveckling. Det gör vi genom att sprida information om deras livsvillkor och kamp för ett ekonomiskt, politiskt och rättvist system som respekterat naturens begränsningar i Sverige.
- Kunskap och engagemang behövs för att uppnå förändring. Därför arbetar Latinamerikagrupperna med folkbildning och opinionsbildning i Sverige. Därför informerar vi om de negativa konsekvenser som svensk spekulation av mark och naturresurser har på människors levnadsvillkor i Latinamerika och sprider kunskap om alternativa perspektiv på hållbarhet i Sverige.
- Politiker och beslutsfattare har en avgörande roll i att skapa förändring. Därför arbetar Latinamerikagrupperna med att sprida kunskap och påverka politiker och beslutsfattare i Sverige och EU. Vi kräver att Sverige och EU ska leva upp till sina åtaganden om att stärka mänskliga rättigheter och hållbar utveckling i Latinamerika, att svenska AP-fonderna ska investera våra pensionspengar med respekt för mänskliga rättigheter, miljö och internationella klimatmål och arbetar för klimaträttvisa; att Sverige och andra rika länder, som har det historiska ansvaret för klimatförändringarna också ska ta det största ansvaret för att minska sina utsläpp och dessutom ge stöd till de fattiga länderna som drabbas av klimatförändringarna.
För att bekämpa fattigdomen måste människor få tillgång till mark, vatten och andra naturresurser, samt få möjligheter att påverka sin livssituation. Latinamerikagrupperna arbetar för en rättvis omfördelning av makt och resurser.
Fattigdomen i världen beror inte i första hand på brist på resurser utan på fördelningen av dessa. Latinamerika är världens mest ojämlika region. Med djupa klyftor mellan rika och fattiga, stad och landsbygd. En liten grupp människor kontrollerar regionens politik och ekonomi medan majoriteten av befolkningen lever i ekonomisk utsatthet och har små möjligheter att påverka sin livssituation. Det är en historisk ojämlikhet som har sin i utgångspunkt i kontinentens koloniala och imperialistiska historia och har befästs av
Fakta
- Latinamerika och Karibien är den mest ojämlika regionen i världen. Källa: FN:s kommission för Latinamerika och Karibien.(ECLAC)
- Ytterligare 29 miljoner människor beräknas hamna under fattigdomsgränsen på grund av pandemin, vilket i så fall kommer utgöra 35 procent av befolkningen i regionen. Källa: FN:s kommission för Latinamerika och Karibien.(ECLAC)
Orsaker till fattigdom
Latinamerika är en region med bördig mark och stora naturtillgångar och utvinningen av naturresurser har dominerat regionens ekonomi sedan 1500-talet. De senaste decenniernas intensifierade globala jakt på naturresurser har ytterligare förstärkt regionens ojämlikhet. Det är till stor del utländska företag som köper, hyr eller investerar i stora landområden för att bedriva storskalig industriellt jordbruk eller för att etablera gruvor och vattenkraftverk. Sverige är inget undantag. Vi är en stor investerare i jordbruksmark, bland annat via våra gemensamma pensionspengar.
I den hårdnande kampen om Latinamerikas mark är människor på landsbygden de stora förlorarna. Många markaffärer görs över huvudet på landsbygdsbefolkningen, och det är inte ovanligt att människor fördrivs eller luras att överge sin mark. De förlorar därmed möjligheten att försörja sig och andra grundläggande rättigheter såsom rätten till mat, vatten och möjligheten att utöva sin kultur.
Vad gör Latinamerikagrupperna för att bekämpa fattigdom?
För att bekämpa Latinamerikas fattigdom måste dess grundläggande orsaker adresseras – den ojämlika fördelningen av makt och naturresurser. Makten måste flyttas från företagen till medborgarna. Därför samarbetar Latinamerikagrupperna med folkrörelser i Latinamerika i deras arbete för ökat politiskt inflytande.
Det gör Latinamerikagrupperna bland annat genom att:
- Informera allmänhet, politiker och andra makthavare i Sverige om de negativa konsekvenser som svensk spekulation av mark och naturresurser har på människors levnadsvillkor i Latinamerika.
- Kräva att politiker och makthavare i Sverige och EU ska leva upp till sina åtaganden om att stärka mänskliga rättigheter och hållbar utveckling i Latinamerika. Bland annat att svenska AP-fonderna ska investera våra pensionspengar med respekt för mänskliga rättigheter, miljö och internationella klimatmål.
- Kräva bindande internationella regler för företag så att de kan ställas till svars för brott mot internationella konventioner som deras länder skrivit under.