Dagens miljö- och klimatpolitik är orättvis och gör inte upp med klimatkrisens verkliga orsaker; kapitalismens ständigt växande efterfrågan på naturresurser. För att uppnå hållbar utveckling behöver vi förändra vårt sätt att leva och vårt förhållande till naturen. Vi behöver skapa balans mellan våra behov och vad naturen mår bra av.

Sverige och andra rika länder står för stora utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser som driver på klimatförändringar, inte minst genom sina konsumtionsbaserade utsläpp. Utsläpp som orsakas av vår konsumtion och våra utrikesresor. 

De som drabbas hårdast är däremot de som bidragit minst till utsläppen av växthusgaser – människor som redan lever i fattigdom och utsatthet. I Latinamerika är många människor är helt eller delvis är beroende av naturen för sin överlevnad. De drabbas redan hårt av stormar, översvämningar och torka. Många människor tvingas att överge sin mark och sin försörjning och förlorar därmed även andra grundläggande rättigheter såsom rätten till mat, vatten och sina territorier. 

Faktaruta:

  • Det globala livsmedelssystemet står för nästan hälften av världens växthusgasutsläpp. 
  • Att vara miljöförsvarare i Latinamerika kan utgöra livsfara, särskilt de som protesterar mot gruvdrift, vattenkraftverk och industrijordbruk.

Källa: Regeringen.se, Naturskyddsforeningen.se

Klimatkrisen kräver systemförändring

Dagens klimatpolitik förlitar sig på att marknaden, ny teknik, ekonomiska styrmedel och individens konsumentmakt ska lösa klimatkrisen. Däremot gör den inte upp med klimatkrisens verkliga orsaker; kapitalismens ständigt växande efterfrågan på naturresurser. Tvärtom innebär dagens förslag och tekniska lösningar en ökad privatisering av naturens resurser, vilket i förlängningen gör mer skada än nytta för planeten. 

Lösningen på klimatkrisen finns inom räckhåll men det som står i vägen är varken kostnader eller tekniska möjligheter, utan politiska och ekonomiska intressen. Enligt en forskningsrapport från miljögruppen CDP står 100 företag för 71 procent av de totala utsläppen av växthusgaser sedan 1988. Trots det finns idag inga hinder för företag som orsakar storskalig miljöförstöring. 

Jordbruket är en stor miljöbov

Det globala livsmedelssystemet står för nästan hälften av världens växthusgasutsläpp och har förödande konsekvenser för både människor och miljö. Kylda transporter vilket ger hög klimatpåverkan, skog skövlas för att ge plats åt nya monokulturer. Den omfattande användningen av kemiska insatsvaror utarmar marken och förgiftar vattendrag. Ekosystem rubbas och arter utrotas. Människorna i närliggande områden får allt svårare att leva kvar på landsbygden.

Sverige har goda förutsättningar att producera mat med låg miljö- och klimatpåverkan. Trots det importerar vi mer än hälften av det vi äter från andra länder, bland annat från Latinamerika. En del produkter kan inte växa i Sverige, som till exempel bananer och kaffe, men många produkter som vi importerar kan växa i Sverige, till exempel äpplen och blåbär. 

Det går alltså att kyla ner planeten, men det kräver ett nytt globalt jordbruks- och livsmedelssystem som fokuserar på lokal konsumtion och hållbara jordbruksmetoder. Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer i Latinamerika förespråkar ett småskaligt agroekologiskt jordbruk som producerar mat med respekt för naturen utan att överutnyttja den. En metod som får stöd från  FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) både för sin kapacitet att föda en växande befolkning och som en lösning på miljökrisen.

Mänskliga rättigheter och hållbar utveckling är intimt förbundet

En förutsättning för att vi ska kunna försvara naturen är att våra mänskliga rättigheter respekteras. Men idag är Latinamerika den farligaste regionen för människor som försvarar mänskliga rättigheter och miljö. Många koldioxidintensiva verksamheter såsom utvinning av kol, olja och gas är dessutom kopplade till allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och stor miljöförstörelse. Därför är det viktigt att miljö-försvarares rättigheter stärks som ett led i det globala klimatarbetet.

Dags att ge naturen rättigheter?

För att lösa klimatkrisen måste vi ställa om till samhällsutveckling som bygger på balans mellan människans behov och vad naturen mår bra av. Ett sätt att reglera balansen är att ge naturen juridiska rättigheter. Idag finns dessa rättigheter inskrivna i grundlagen i både Ecuador och Bolivia och idén har även plockats upp av den globala miljörörelsen. Genom att ge naturen egna juridiska rättigheter skulle representanter för naturen kunna driva processer mot företag vid miljöförstörelse.

Vad gör Latinamerikagrupperna för att främja hållbar utveckling?

Som enskild individ kan vi göra små justeringar i vår livsval och konsumtionsmönster men för att nå en verklig förändring krävs radikala förändringar; ett nytt politiskt och ekonomiskt system, och att vi förändrar vår syn på naturen och oss själva. 

Det gör Latinamerikagrupperna bland annat genom att:

  • Starka folkrörelser behövs för att försvara miljön och driva på social förändring. Därför stödjer Latinamerikagrupperna folkrörelser i Latinamerika i deras kamp för en hållbar utveckling. Det gör vi bland annat genom att finansiera agroekologiska skolor och stödjer deras politiska kamp för matsuveränitet och ett hållbart livsmedelssystem som respekterat naturens begränsningar. 

 

  • Kunskap och engagemang behövs för att uppnå förändring. Därför arbetar Latinamerikagrupperna med folkbildning och opinionsbildning i Sverige. Därför informerar vi om de negativa konsekvenser som svensk spekulation av mark och naturresurser har på människors levnadsvillkor i Latinamerika och sprider kunskap om alternativa perspektiv på hållbarhet i Sverige. 

 

  • Politiker och beslutsfattare har en avgörande roll i  att skapa förändring. Därför arbetar Latinamerikagrupperna med att sprida kunskap och påverka politiker och beslutsfattare i Sverige och EU. Vi kräver att Sverige och EU ska leva upp till sina åtaganden om att stärka mänskliga rättigheter och hållbar utveckling i Latinamerika, att svenska AP-fonderna ska investera våra pensionspengar med respekt för mänskliga rättigheter, miljö och internationella klimatmål och arbetar för klimaträttvisa; att Sverige och andra rika länder, som har det historiska ansvaret för klimatförändringarna också ska ta det största ansvaret för att minska sina utsläpp och dessutom ge stöd till de fattiga länderna som drabbas av klimatförändringarna. 

Vi arbetar i första hand med att uppfylla fem av
FN:s Globala mål

Mål 1: Ingen fattigdom

Avskaffa fattigdom i alla dess former och ge alla människor i världen chans till ett värdigt och tryggt liv.

Läs mer

Mål 2: Ingen hunger

Säkerställa tillgång till tillräcklig och näringsriktig mat för alla.

Läs mer

Mål 5: Jämställdhet

Skapa en rättvis fördelning av makt, inflytande och resurser oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck.

Läs mer

Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion

Att minska vårt ekologiska fotavtryck genom att ändra hur vi producerar och konsumerar varor och resurser.

Läs mer

Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

Att stärka rättsstatsprincipen och främja mänskliga rättigheter är nyckeln till fredliga, inkluderande och hållbara samhällen.

Läs mer

Du kan göra skillnad!

Tycker du att vi jobbar med viktiga frågor och känner att du vill stödja oss med en gåva?