De flesta produkter som tillverkas eller säljs i Sverige är baserade på naturresurser som importerats, bland annat från Latinamerika. Regionen är rik på metaller, jordbruksmark och skog, men den intensiva exploateringen har förödande konsekvenser för både miljö och människor. De som drabbas hårdast är regionens landsbygdsbefolkning som redan lever i stor fattigdom och utsatthet.
Trots hög svansföring när det gäller mänskliga rättigheter bidrar svenska aktörer till allvarlig allvarlig miljöförstöring, tvångsförflyttningar och kränkningar av mänskliga rättigheter i Latinamerika. Bland annat genom våra svenska AP-fonders investeringar i jordbruksmark och gruvbolag.
AP-fondernas investeringar i mark och gruvor i Latinamerika
Flera AP-fonder investerar miljardbelopp av våra pensionspengar i mark som används för storskalig odling av grödor för export, såsom soja och sockerrör. I Argentina, Paraguay, Bolivia och inte minst Brasilien har sojaboomen bidragit till omfattande skogsskövling, utarmning av den biologiska mångfalden, vattenbrist och i förlängningen ökade markkonflikter. Regionens småbrukare tvingas överge sina marker, blir sjuka och förlorar sin inkomst när deras grödor förstörs av industrijordbrukets starka gifter som sprids med vind och vatten.
AP-fondernas investeringar i gruvnäring är omfattande. Gruvor har en omfattande inverkan på sin närmiljö. Främst genom utsläpp av metaller och andra ämnen som förorenar mark och vattendrag, men även buller, vibrationer och damm som medför stora hälsorisker för närboende. De senaste åren har flera olyckor inträffat vid gruvors avfallsdammar med förödande miljökonsekvenser som följd.
Den svenska statens skyldigheter
Den svenska regeringen stöttar aktivt etableringen av svenska företag i Latinamerika genom handelsfrämjande insatser. Sverige har undertecknat och ratificerat flera konventioner som innebär att svenska staten, och svenska företag, ska respektera, skydda och uppfylla en rad olika mänskliga rättigheter även utomlands (ETO). Trots detta gör sig svenska företag och investeringar skyldiga till brott mot mänskliga rättigheter. Ett fall som Latinamerikagrupperna varit med och lyft gäller Atlas Copco och Scania och det skandalomsusade vattenkraftverket Hidrotuango i nordöstra Colombia där flera övergrepp registrerats. (”Dränkta rättigheter, flytande ansvar” – en rapport från Swedwatch på uppdrag av Svenska kyrkan, Diakonia, Latinamerikagrupperna (2014).)
Enligt Sveriges politik för global utveckling (PGU), som klubbades igenom år 2003, ska politiska beslut på alla områden bidra till en rättvis och hållbar global utveckling och vid en intressekonflikt mellan de olika politikområdena ska mänskliga rättigheter vara vägledande. Att svenska företag eller investeringar bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter utomlands går direkt emot PGU och motverkar även möjligheten att uppnå de globala målen i Agenda 2030.
Rättigheter utan skyldigheter
Frihandelsavtalet Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP) mellan EU och USA omfattar ett skydd för transnationella företagsinvesteringar, så kallat Investor-State Dispute Settlement (ISDS). Syftet med ISDS-reglerna är att ge företag som investerar i ett annat land rätt till kompensation om värdet på investeringen minskar väsentligt på grund av politiska beslut i investeringslandet. I praktiken har reglerna gett transnationella företag, via ett parallellt rättssystem, rätten att stämma stater vars lagstiftning kring miljö, klimat och mänskliga rättigheter riskerar att påverka företagens vinst.
Idag finns vägledande principer och andra frivilliga riktlinjer för mänskliga rättigheter och företagande. Trots det fortsätter transnationella företag att bidra till allvarlig miljöförstörelse och kränkningar av mänskliga rättigheter – utan att riskera några påföljder. ISDS-reglerna har med andra ord gett transnationella företag ökad makt och bidragit till att urholka demokratiska processer.
Latinamerikagrupperna vill att:
- Sverige ska leva upp till sina politiska åtaganden och att svensk handelspolitik ska bidra till att stärka demokrati, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling i Latinamerika.
- företag ska kunna ställas till svars för miljöförstörelse och brott mot mänskliga rättigheter, genom att verka för ett internationellt bindande regelverk för företag och deras ansvar att respektera mänskliga rättigheter.
Så arbetar Latinamerikagrupperna med frågan:
- Vi arbetar för att våra pensionspengar ska investeras med respekt för mänskliga rättigheter, miljö och internationella klimatmål genom kampanjen ”Schyssta Pensioner”.
- Vi arbetar för ett internationellt bindande regelverk gällande företag och deras ansvar att respektera mänskliga rättigheter genom nätverken Dismantle Corporate Power och The European Coalition for Corporate Justice (ECCJ).
