Inför att OECD DAC nästa år ska granska Sveriges bistånd har CONCORD Sverige, där Latinamerikagrupperna är medlemmar, tagit fram ett memorandum. I det framförs rekommendationer om vad DAC:s team bör rikta särskild uppmärksamhet mot i sin granskning och vad regeringen borde justera i sin politik.
Civilsamhällets memorandum går igenom samma områden som en DAC peer review gör, och täcker perioden sedan förra granskningen, 2019-2025. De undertecknande organisationerna konstaterar att Sverige i decennier varit känt internationellt som en principfast biståndsgivare, det första landet i världen att anta en feministisk utrikespolitik, en stor givare av kärnstöd till det multilaterala systemet och en givare som är villig att finansiera civilsamhället, demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhetsfrågor även när dessa frågor möter motstånd. Detta är också frågor med ett starkt folkligt stöd i Sverige.
Organisationerna framför kritik mot att regeringen styr en allt större del av den krympande biståndsbudgeten till att minska migration till Sverige eller till att gynna svenska företags exportmöjligheter. Det handlar om några av de enskilt största satsningarna i den internationella biståndsbudgeten 2025 som inte bidrar till biståndets mål om att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Tvärtom bedöms risken vara stor att de kan motverka mänskliga rättigheter, och vara ineffektiva för att nå både utvecklingsmål och andra politiska mål.
Vår rekommendation är att Sverige i stället bör rikta sina ansträngningar till behov och områden där det sker en negativ utveckling av internationellt samarbete i världen just nu, som stödet till jämställdhet, till sköra och konfliktdrabbade länder samt till de minst utvecklade länderna.
Ett stort förbättringsområde är att driva en politik som är samstämmig med en global hållbar utveckling och genomförandet av Agenda 2030, i enlighet med vad Sveriges riksdag har beslutat, men som hittills inte skett.
Ett av regeringens första beslut var att frångå principen om att avsätta en procent av BNI i bistånd. Steg bör tas för att snarast öka biståndet till denna nivå.
Rekommendationer till granskningsteamet från OECD DAC
De undertecknande organisationerna föreslår följande särskilda fokusområden för granskningen:
- Överensstämmelsen mellan de verksamheter i biståndsbudgeten som är exportfrämjande respektive har migrationspolitiska mål och de internationella principerna för effektivt utvecklingssamarbete, de övergripande målen för svenskt utvecklingssamarbete samt de humanitära principerna.
- Effektiviteten i Sveriges bistånd till människor i sköra stater, konflikt- och postkonfliktländer, samt platser som drabbats svårt av klimatförändringarna.
- Omfattningen av en systematisk integrering och resurssättning av jämställdhet som kärnan i Sveriges utrikespolitik och utvecklingssamarbete.
Läs civilsamhällets memorandum och rekommendationerna i sin helhet här: Civil society memorandum on Sweden’s development cooperation 2019-2025