Latinamerikagrupperna publicerade nyligen ett avsnitt i Latinamerikapodden där jag som talesperson för politisk utveckling i Latinamerika fick möjlighet att prata om Venezuela och den politiska situationen där. En av de som lyssnat på podden är Erik Jennische, chef för Civil Rights Defenders Latinamerikaprogram. Han reagerade på podden och valde att skriva ett kritiskt inlägg på sin privata blogg där han bland annat kritiserar Latinamerikagrupperna för att använda sig av ett höger-vänsterperspektiv i sin analys av Latinamerika.

Jag vågar mig påstå att det finns en intressant debatt som skulle kunna bidra till en bättre bevakning av Latinamerika som kontinent, inte minst för att höja nivå på mediebevakningen. Så vad är Jennisches poäng och kritik i hans senaste inlägg:

  • Höger-vänsterperspektivet funkar inte för att analysera Latinamerika. ”Problemet med höger-vänsterperspektivet är inte bara att Latinamerikagrupperna ser en fantasivärld, utan att också många kloka människor försöker förstå utvecklingen utifrån detta perspektiv” säger Jennische. Jennische frågar sig vad höger och vänster är och menar att begreppen inte betyder något i ett Latinamerikanskt perspektiv.
  • Jennische menar att Latinamerikagrupperna enbart använder sig av ett höger-vänsterperspektiv som förklaringsgrund. Han menar att vi (eller jag och mina kolleger) påstår att enbart högeroppositionen är ”roten till den politiska och ekonomiska krisen trots att chavismen suttit vid makten sedan 1999”. Om Latinamerikagrupperna skulle våga sig på andra perspektiv, frågar sig Jennische,  vad skulle Latinamerikagrupperna prata om då?
Francisco Contreras.

Om jag börjar med det sista påståendet. Latinamerikagrupperna har länge nu varit tydliga i att formulera en systemkritik som utmanar just höger-vänsterperspektivet. Det har vi gjort i mer än 10 år och jag förstår inte hur Jennische kunnat missa det. Vi menar att varken vänster- eller högerregeringar i Latinamerika gjort några avgörande ansträngningar för att komma ifrån nuvarande råvaruutvinningsmodell som basen för ekonomin. Medan högerregeringar under 1980- och 90-talet öppnade vägen för att de transnationella bolagen skulle få kontroll över råvaruproduktionen, kom vänsterregeringar under 2000-talet att istället öka statens kontroll över den. Alltså två olika uttryck för samma system.

Latinamerikagruppernas systemkritik bygger på att övervinna denna utvecklingsmodell, extraktivismen, som både förstör liv och naturen. Till hjälp har vi två systemkritiska uppfattningar Buen Vivir och matsuveränitet.

Venezuela är ett tydligt exempel, dock inte det enda, där varken högerregeringarna på 1980 och 90-talet eller vänsterregeringarna under 2000-talet haft som ändamål att bryta med oljeberoendet. Jag vågar påstå att krisen i Venezuela är en systemkris, inte bara en kris inom höger-vänsterskalan.

Så, för att svara på Jennisches påstående. Nej, vi påstår inte att högeroppositionen är roten till den ekonomiska krisen.

Jennische menar att höger-vänsterperspektivet inte funkar för att analysera Latinamerika. Jag menar att det traditionella höger-vänsterperspektivet, som uttryck för konflikten arbete-kapital, som en analys av en maktordning, fortfarande är aktuellt. Dock inte det enda perspektivet.

I Venezuela kan konflikten höger-vänster förklara både ojämlikheten och den politiska polariseringen. Men inte helt den ekonomiska systemkrisen. Medan våra medier rapporterade om ett oljerikt Venezuela som producerade miss universum, och venezolaner som på helgerna ”flög till Miami för att shoppa”, växte klyftorna på grund av en orättvis resursfördelning som gjorde att 80% av befolkningen levde i fattigdom innan Chávez kom till makten. Den politiska polariseringen, med dokumenterade brott mot mänskliga rättigheter, har sin grund i konflikten höger-vänster. Då och nu. De första vänsteraktivister som försvann i Latinamerika på 1960- och 70- talet var från Venezuela.

Likaså är höger-vänsterperspektivet mer än levande i Argentina med Macri och i Brasilien med Temer med privatiseringar och sociala nedskärningar. Så är det också inför de kommande valen i Honduras och Chile i november. Det är tydliga skiljelinjer oavsett hur mycket Jennische förnekar det. I Chile kallar sig alternativen själva för centroizquierda (mitten-vänster) och centroderecha (mittenhöger). Det första vill skrota Pinochets konstitution medan det andra inte. Det första vill avskaffa vinstintressen i skolan och högskolan medan ”mittenhöger” vill öppna för privat kapital, och så vidare. Och båda alternativen vill fortsätta med utvecklingsmodellen som bygger på utvinning av koppar, fiske och andra råvaror. Det ena med viss kontroll av staten, det andra genom att öppna ännu mer för finanskapitalet. Latinamerikagrupperna menar att exploatering av råvaror görs, oavsett höger- eller vänsterregering, på bekostnad av fattiga fiskare, olovligt besittningstagande av Mapuchefolkets mark och enorma ingripande mot naturen.

Francisco Contreras, talesperson politisk utveckling i Latinamerika

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Utbilda dig till aktivist – gratiskurs för dig som är månadsgivare

Först till kvarn! Få anmälningsavgiften (800 sek) till en kurs betald samt resekostnader tur och retur till Färnebo folkhögskola. Anmäl dig idag!

· Nyheter

Gotland runt för Latinamerika

Praktikanten Alexandra Löfgren trotsade väder och vind för att uppmärksamma situationen för Latinamerikas småbrukare.

· Nyheter

Moder Jords dag – även alla människors dag

Latinamerikagruppernas temagrupp för Buen Vivir och Naturens Rättigheter uppmärksammar den 22 april, Moder Jords dag, genom att förnya sina löften om att försvara henne.

· Nyheter

8 mars-tal ”I solidaritet med våra systrar”

Tillsammans med våra systrar i Latinamerika och på hela jorden vill vi jobba för en mer rättvis oh feministisk värld. Latinamerikagrupperna vet att patriarkatet inte helt kan avskaffas om vi inte avskaffar kapitalism och kolonialism.

· Nyheter

Campesino struggle for rights in post conflict Colombia

Caught between two opposing sides of an armed conflict, campesinos, the farmers of Sumapaz in rural Colombia, have had to face adversity for decades. After the 2016 peace treaty signing between the Colombian state and the FARC-guerilla, things began to improve yet the effects of the conflict are still being felt by many civilians. Campesinos […]

· Nyheter

Julhälsning från Latinamerikagruppernas styrelse

2020 lider mot sitt slut och Latinamerikagruppernas styrelse samlades under luciahelgen för årets sista styrelsemöte, ett par av oss i Solidaritetshuset i Stockholm men de flesta digitalt. Året blev verkligen inte som någon hade kunnat tänka sig. Planerade evenemang har fått ställas in, möten har fått ta nya, digitala former och det har varit tråkigt […]

· Nyheter

Guatemala-kännaren Evelina Sartori Valck berättar om situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala

Evelina Sartori Valck, guatemalakännare och före detta anställd på Latinamerikagrupperna och Kristna Fredsrörelsen, ger oss en inblick i situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala.

· Nyheter

”Att kriminalisera oss har blivit ett sätt att tysta oss”

Dalila Merida är en av många som fallit offer för den ökade kriminaliseringen i Guatemala. Hon fängslades i nio dagar efter en fredlig aktion 2016 mot ett företag som vägrat betala ut rättmätiga pensioner till sina arbetare, nu står hon åtalad av samma företag.

· Nyheter

Protesterna i Ecuador – en kritik mot den rådande nyliberala utvecklingsmodellen

Under tolv dagar i början av oktober 2019 ägde omfattande protester rum i Ecuador, främst ledda av Ecuadors urfolk. Tillsammans med Latinamerikagruppernas programansvariga Rodolfo Magne söker vi svar på vad som hände under dessa turbulenta veckor och hur situationen för landets urfolk ser ut i dag.

· Nyheter

“Vi kommer fortsätta försvara våra rättigheter oavsett hur mycket vi åtalas, förföljs eller fängslas på olagliga grunder”

I en intervju med Franklin Quilumbaquin, från urfolksorganisationen Confederación del Pueblo Kayambi i Ecuador, berättar han om organisationens utsatthet där sociala social ledare som är extra utsatt.

· Nyheter