Latinamerikagrupperna publicerade nyligen ett avsnitt i Latinamerikapodden där jag som talesperson för politisk utveckling i Latinamerika fick möjlighet att prata om Venezuela och den politiska situationen där. En av de som lyssnat på podden är Erik Jennische, chef för Civil Rights Defenders Latinamerikaprogram. Han reagerade på podden och valde att skriva ett kritiskt inlägg på sin privata blogg där han bland annat kritiserar Latinamerikagrupperna för att använda sig av ett höger-vänsterperspektiv i sin analys av Latinamerika.

Jag vågar mig påstå att det finns en intressant debatt som skulle kunna bidra till en bättre bevakning av Latinamerika som kontinent, inte minst för att höja nivå på mediebevakningen. Så vad är Jennisches poäng och kritik i hans senaste inlägg:

  • Höger-vänsterperspektivet funkar inte för att analysera Latinamerika. ”Problemet med höger-vänsterperspektivet är inte bara att Latinamerikagrupperna ser en fantasivärld, utan att också många kloka människor försöker förstå utvecklingen utifrån detta perspektiv” säger Jennische. Jennische frågar sig vad höger och vänster är och menar att begreppen inte betyder något i ett Latinamerikanskt perspektiv.
  • Jennische menar att Latinamerikagrupperna enbart använder sig av ett höger-vänsterperspektiv som förklaringsgrund. Han menar att vi (eller jag och mina kolleger) påstår att enbart högeroppositionen är ”roten till den politiska och ekonomiska krisen trots att chavismen suttit vid makten sedan 1999”. Om Latinamerikagrupperna skulle våga sig på andra perspektiv, frågar sig Jennische,  vad skulle Latinamerikagrupperna prata om då?
Francisco Contreras.

Om jag börjar med det sista påståendet. Latinamerikagrupperna har länge nu varit tydliga i att formulera en systemkritik som utmanar just höger-vänsterperspektivet. Det har vi gjort i mer än 10 år och jag förstår inte hur Jennische kunnat missa det. Vi menar att varken vänster- eller högerregeringar i Latinamerika gjort några avgörande ansträngningar för att komma ifrån nuvarande råvaruutvinningsmodell som basen för ekonomin. Medan högerregeringar under 1980- och 90-talet öppnade vägen för att de transnationella bolagen skulle få kontroll över råvaruproduktionen, kom vänsterregeringar under 2000-talet att istället öka statens kontroll över den. Alltså två olika uttryck för samma system.

Latinamerikagruppernas systemkritik bygger på att övervinna denna utvecklingsmodell, extraktivismen, som både förstör liv och naturen. Till hjälp har vi två systemkritiska uppfattningar Buen Vivir och matsuveränitet.

Venezuela är ett tydligt exempel, dock inte det enda, där varken högerregeringarna på 1980 och 90-talet eller vänsterregeringarna under 2000-talet haft som ändamål att bryta med oljeberoendet. Jag vågar påstå att krisen i Venezuela är en systemkris, inte bara en kris inom höger-vänsterskalan.

Så, för att svara på Jennisches påstående. Nej, vi påstår inte att högeroppositionen är roten till den ekonomiska krisen.

Jennische menar att höger-vänsterperspektivet inte funkar för att analysera Latinamerika. Jag menar att det traditionella höger-vänsterperspektivet, som uttryck för konflikten arbete-kapital, som en analys av en maktordning, fortfarande är aktuellt. Dock inte det enda perspektivet.

I Venezuela kan konflikten höger-vänster förklara både ojämlikheten och den politiska polariseringen. Men inte helt den ekonomiska systemkrisen. Medan våra medier rapporterade om ett oljerikt Venezuela som producerade miss universum, och venezolaner som på helgerna ”flög till Miami för att shoppa”, växte klyftorna på grund av en orättvis resursfördelning som gjorde att 80% av befolkningen levde i fattigdom innan Chávez kom till makten. Den politiska polariseringen, med dokumenterade brott mot mänskliga rättigheter, har sin grund i konflikten höger-vänster. Då och nu. De första vänsteraktivister som försvann i Latinamerika på 1960- och 70- talet var från Venezuela.

Likaså är höger-vänsterperspektivet mer än levande i Argentina med Macri och i Brasilien med Temer med privatiseringar och sociala nedskärningar. Så är det också inför de kommande valen i Honduras och Chile i november. Det är tydliga skiljelinjer oavsett hur mycket Jennische förnekar det. I Chile kallar sig alternativen själva för centroizquierda (mitten-vänster) och centroderecha (mittenhöger). Det första vill skrota Pinochets konstitution medan det andra inte. Det första vill avskaffa vinstintressen i skolan och högskolan medan ”mittenhöger” vill öppna för privat kapital, och så vidare. Och båda alternativen vill fortsätta med utvecklingsmodellen som bygger på utvinning av koppar, fiske och andra råvaror. Det ena med viss kontroll av staten, det andra genom att öppna ännu mer för finanskapitalet. Latinamerikagrupperna menar att exploatering av råvaror görs, oavsett höger- eller vänsterregering, på bekostnad av fattiga fiskare, olovligt besittningstagande av Mapuchefolkets mark och enorma ingripande mot naturen.

Francisco Contreras, talesperson politisk utveckling i Latinamerika

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Föreningsnytt

Tillsammans skapar vi den framtid vi behöver

Evelina Sartori Valck och Linn O’Connell skriver om sin tid på de Jordlösa rörelses (MST) skola Florestan Fernandes i Brasilien.

· Föreningsnytt, Krönika, Övrigt

Hälsning från styrelsemöte i november

Höstens sista styrelsemöte för Latinamerikagrupperna hölls helgen 25–26 november i Malmö.

· Föreningsnytt

Reflektioner efter det alternativa EU-toppmötet

Det alternativa EU-toppmötet i Göteborg visade att vi har ett stort behov av folkbildning och av att stärka vårt nätverk för att kunna göra folkligt inflytande möjligt. Latinamerikagruppernas ordförande Itza Orozco Svensson var på plats.

· Föreningsnytt, Krönika

En hälsning från våra praktikanter

Varje år skickar Latinamerikagrupperna svenska ungdomar att praktisera hos våra samarbetsorganisationer i Latinamerika. Här kommer en hälsning från årets glada gäng.

· Föreningsnytt

Latinamerikagrupperna svarar på kritik om censur

I helgen anklagades Latinamerikagrupperna av DN:s Latinamerikakorrespondent Henrik Brandão Jönsson för att ha censurerat en intervju mellan honom och en annan svensk journalist. Latinamerikagrupperna är en organisation som värnar om det demokratiska samtalet och kritiserar det våld och den censur som vi vet är vardag för journalister i Latinamerika. Därför tar vi anklagelserna på stort allvar.

· Föreningsnytt

23 organisationer står bakom skarpare regler för våra pensionspengar

Det måste finnas ett tydligt krav på de statliga AP-fonderna att respektera Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter, miljö och klimat. Det säger Latinamerikagrupperna tillsammans med 22 andra organisationer i ett remissvar.

· Föreningsnytt, Opinion
Aktivister demonstrerar för rätten till ett liv utan gift. Foto: Oscar Barajas

Vad är grejen med bekämpningsmedlet glyfosat och varför bör det förbjudas?

Under hösten kommer EU:s medlemsländer att rösta om huruvida bekämpningsmedlet glyfosat, som bedöms som sannolikt cancerframkallande, ska fortsätta att tillåtas. Här hittar du viktig information om varför vi tycker att Sverige bör rösta nej till en förlängd licens.

· Föreningsnytt, Opinion

En vecka för mat, mark och makt

Den 6:e till 12:e november 2017 arrangerar nätverket Makten över maten en vecka med seminarier och samtal fokuserad på matsuveränitet. Under veckan deltar småbrukare från Sverige tillsammans med internationella gäster från bland annat Brasilien och Indien. ”Det är hög tid att diskussionen om matsuveränitet får en större plats i den svenska debatten”, säger Karin Ericsson på Latinamerikagrupperna.

· Föreningsnytt

Sökes: deltagare till arbetsgrupp inför 50-årsjubileum

Nu söker vi dig som är medlem eller före detta medlem, UBV-volontär, praktikant, solidaritetsarbetare eller på annat sätt en del av Latinamerikagruppernas historia och vill vara med i arbetsgruppen för 50-årsjubileet.

· Jobb & praktik, Föreningsnytt
Majsfält. Guatemala, Costa Sur. Foto: Sori Lundqvist

Stöd människor i Mexiko efter jordbävningen

Vår samarbetspartner La Via Campesina uppmanar till stöd och solidaritet med de personer i Mexiko som påverkats av de omfattande skador som flera stora naturkatastrofer har orsakat under en kort tid.

· Föreningsnytt