Latinamerikagrupperna publicerade nyligen ett avsnitt i Latinamerikapodden där jag som talesperson för politisk utveckling i Latinamerika fick möjlighet att prata om Venezuela och den politiska situationen där. En av de som lyssnat på podden är Erik Jennische, chef för Civil Rights Defenders Latinamerikaprogram. Han reagerade på podden och valde att skriva ett kritiskt inlägg på sin privata blogg där han bland annat kritiserar Latinamerikagrupperna för att använda sig av ett höger-vänsterperspektiv i sin analys av Latinamerika.

Jag vågar mig påstå att det finns en intressant debatt som skulle kunna bidra till en bättre bevakning av Latinamerika som kontinent, inte minst för att höja nivå på mediebevakningen. Så vad är Jennisches poäng och kritik i hans senaste inlägg:

  • Höger-vänsterperspektivet funkar inte för att analysera Latinamerika. ”Problemet med höger-vänsterperspektivet är inte bara att Latinamerikagrupperna ser en fantasivärld, utan att också många kloka människor försöker förstå utvecklingen utifrån detta perspektiv” säger Jennische. Jennische frågar sig vad höger och vänster är och menar att begreppen inte betyder något i ett Latinamerikanskt perspektiv.
  • Jennische menar att Latinamerikagrupperna enbart använder sig av ett höger-vänsterperspektiv som förklaringsgrund. Han menar att vi (eller jag och mina kolleger) påstår att enbart högeroppositionen är ”roten till den politiska och ekonomiska krisen trots att chavismen suttit vid makten sedan 1999”. Om Latinamerikagrupperna skulle våga sig på andra perspektiv, frågar sig Jennische,  vad skulle Latinamerikagrupperna prata om då?
Francisco Contreras.

Om jag börjar med det sista påståendet. Latinamerikagrupperna har länge nu varit tydliga i att formulera en systemkritik som utmanar just höger-vänsterperspektivet. Det har vi gjort i mer än 10 år och jag förstår inte hur Jennische kunnat missa det. Vi menar att varken vänster- eller högerregeringar i Latinamerika gjort några avgörande ansträngningar för att komma ifrån nuvarande råvaruutvinningsmodell som basen för ekonomin. Medan högerregeringar under 1980- och 90-talet öppnade vägen för att de transnationella bolagen skulle få kontroll över råvaruproduktionen, kom vänsterregeringar under 2000-talet att istället öka statens kontroll över den. Alltså två olika uttryck för samma system.

Latinamerikagruppernas systemkritik bygger på att övervinna denna utvecklingsmodell, extraktivismen, som både förstör liv och naturen. Till hjälp har vi två systemkritiska uppfattningar Buen Vivir och matsuveränitet.

Venezuela är ett tydligt exempel, dock inte det enda, där varken högerregeringarna på 1980 och 90-talet eller vänsterregeringarna under 2000-talet haft som ändamål att bryta med oljeberoendet. Jag vågar påstå att krisen i Venezuela är en systemkris, inte bara en kris inom höger-vänsterskalan.

Så, för att svara på Jennisches påstående. Nej, vi påstår inte att högeroppositionen är roten till den ekonomiska krisen.

Jennische menar att höger-vänsterperspektivet inte funkar för att analysera Latinamerika. Jag menar att det traditionella höger-vänsterperspektivet, som uttryck för konflikten arbete-kapital, som en analys av en maktordning, fortfarande är aktuellt. Dock inte det enda perspektivet.

I Venezuela kan konflikten höger-vänster förklara både ojämlikheten och den politiska polariseringen. Men inte helt den ekonomiska systemkrisen. Medan våra medier rapporterade om ett oljerikt Venezuela som producerade miss universum, och venezolaner som på helgerna ”flög till Miami för att shoppa”, växte klyftorna på grund av en orättvis resursfördelning som gjorde att 80% av befolkningen levde i fattigdom innan Chávez kom till makten. Den politiska polariseringen, med dokumenterade brott mot mänskliga rättigheter, har sin grund i konflikten höger-vänster. Då och nu. De första vänsteraktivister som försvann i Latinamerika på 1960- och 70- talet var från Venezuela.

Likaså är höger-vänsterperspektivet mer än levande i Argentina med Macri och i Brasilien med Temer med privatiseringar och sociala nedskärningar. Så är det också inför de kommande valen i Honduras och Chile i november. Det är tydliga skiljelinjer oavsett hur mycket Jennische förnekar det. I Chile kallar sig alternativen själva för centroizquierda (mitten-vänster) och centroderecha (mittenhöger). Det första vill skrota Pinochets konstitution medan det andra inte. Det första vill avskaffa vinstintressen i skolan och högskolan medan ”mittenhöger” vill öppna för privat kapital, och så vidare. Och båda alternativen vill fortsätta med utvecklingsmodellen som bygger på utvinning av koppar, fiske och andra råvaror. Det ena med viss kontroll av staten, det andra genom att öppna ännu mer för finanskapitalet. Latinamerikagrupperna menar att exploatering av råvaror görs, oavsett höger- eller vänsterregering, på bekostnad av fattiga fiskare, olovligt besittningstagande av Mapuchefolkets mark och enorma ingripande mot naturen.

Francisco Contreras, talesperson politisk utveckling i Latinamerika

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

2018 års tredje styrelsemöte

Helgen 20-21 oktober träffades styrelsen på Solidaritetshuset för årets tredje styrelsemöte.

· Nyheter

“Det kommer att bli en utrensning som aldrig har skådats i Brasiliens historia”

I omvärldens döda vinkel avrättas miljö- och människorättsaktivister på löpande band. Inte bara i Brasilien utan även i Colombia, Ecuador, Guatemala, Honduras, Mexico, Nicaragua och Peru. Världen behöver fler miljö- och människorättsaktivister och det är vår plikt att aldrig stå tysta och se på. Stöd till och skydd för Brasiliens miljö- och människorättsaktivister är en fråga om liv och död.

· Nyheter, Opinion

Ingen revolution utan musik

Du har väl inte missat att Latinamerikagrupperna finns på Spotify?

· Nyheter

Latinamerikagrupperna/UBV fyller 50 år!

Detta ska vi uppmärksamma på olika sätt under hösten och avslutar med den stora 50-årsfesten lördagen den 17/11 från kl 15 på Solidaritetshuset i Stockholm!

· Kalendarium, Nyheter

Ny verksamhetsledare, fortsatt samarbete och ett litet mötesbord

På årets andra styrelsemöte närvarade kansliets nya verksamhetsledare Anna Barkered. Många intressanta diskussioner fördes och viktiga beslut fattades. Läs Julia Fyrs rapport från mötet.

· Nyheter, Övrigt

Morden på sociala ledare i Colombia måste få ett slut

Bara under juni månad i år har 31 sociala ledare har mördats i Colombia. Över 100 har mördats sedan årsskiftet och över 300 har mördats sedan fredsavtalet slöts 2016. Morden på sociala ledare i Colombia måste få ett slut!

· Nyheter, Opinion

Samma ansvar här som där

En betydande del av Sveriges import av livsmedel och djurfoder kommer från Latinamerika. Ofta produceras de med stora mängder kemiska bekämpningsmedel som är förbjudna i Sverige och EU. På Latinamerikas landsbygd trängs småbrukare undan för att ge plats åt kemikaliekrävande monokulturer vars påverkan på människor och miljö är förödande. Människor insjuknar och förlorar sin inkomst […]

· Nyheter, Övrigt

Nerbantad men stark och sammansvetsad styrelse kickar igång det nya verksamhetsåret

Årets styrelsen består av färre ledamöter än tidigare år, och endast hälften av ledamöterna kunde närvara fysiskt på årets första möte den 2-3 juni. Det var en liten men stark och sammansvetsad skara som var på plats på Solidaritetshuset i Stockholm. Det blev två intensiva och givande dagar. För oss som var nya i styrelsen […]

· Nyheter

2018 års PGU-barometer är lanserad

Tillsammans med 67 civilsamhällesorganisationer har Latinamerikagrupperna tagit fram PGU-barometern, en rapport som vartannat år utvärderar Sveriges politik för global utveckling. Latinamerikagrupperna står bakom två kapitel i årets barometer.

· Nyheter, Opinion

Kampen om marken är alltjämt aktuell

I 2017 års verksamhetsberättelse kan du läsa om vår verksamhet och varför Latinamerikagruppernas stöd till folkrörelser i Latinamerika är fortsatt viktigt.

· Nyheter