Diego Montón, från La Via Campesina. Foto: Sori Lundqvist

Den 17 december 2018 röstade FN:s generalförsamling för Deklarationen för småbrukares rättigheter. Deklarationen erkänner mänskliga rättigheter för världens småbrukare och röstades igenom med 121 röster för, 54 nedlagda röster och 8 röster emot. Bland de länder som röstade emot var Sverige.

Argentinaren Diego Montón har suttit med i arbetsgruppen för småbrukardeklarationen, som representant för det internationella småbrukarnätverket La Via Campesina vars latinamerikanska gren Cloc som Latinamerikagrupperna stödjer. Han är glad över att deklarationen efter 17 års malande äntligen röstats igenom.

“Det är viktigt att människor i länder som Sverige förstår deklarationens betydelse”, säger han. “Den är ett instrument för att skydda hela världens landsbygdsbefolkning. Det är människor som i den globala jakten på naturresurser får utstå allvarliga kränkningar. Det är människor som utsätts för starka växtgifter, tvångsförflyttas och som får det allt svårare att leva av sitt jordbruk till följ av privatisering av fröer och en ökad hotbild mot dess ledare.”

Att försvara småbrukares rättigheter är att försvara hela mänsklighetens framtid

Diego menar att deklarationen inte bara är viktig för människor som lever på landsbygden. Eftersom 75 procent av maten vi äter produceras av småskaliga jordbrukare är “den är fundamental för hela mänsklighetens överlevnad.” Ett uttalande som får stöd från FN:s livsmedelsorgan FAO som har slagit fast att det enda sättet att göra upp med världshungern är att stödja och uppmuntra det småskaliga jordbruket.

Nu vankas nya utmaningar

Med den nya deklarationen har världens landsbygdsbefolkning nu ett verktyg för att mobilisera och skapa en institutionell dialog. Men arbetet för att skydda landsbygdsbefolkningens rättigheter är långt ifrån över. “Utan organisering, kamp och allianser med andra sektorer i samhället kommer inga av dessa rättigheter att konsolideras” säger han.

På internationell nivå inleds arbetet med att institutionalisera deklarationen. Det är ännu oklart vilken roll och kapacitet som La Via Campesina kommer att ha i det fortsatta arbetet med att sprida, övervaka och kontrollera att deklarationen efterlevs. Men för rörelsens del ligger utmaningen nu i att förankra deklarationen i de egna leden så att den ska kunna användas på såväl lokalt, nationellt och globalt. På sikt hoppas Diego att arbetet med deklarationen ska utmynna i en konvention, som till skillnad från deklarationen blir juridiskt bindande.

Ogrundade argument bakom Sveriges nej

Deklarationen är byggd på principen om kollektiva rättigheter, vilket enligt Diego var en av huvudanledningarna till att Sverige röstade emot. Argumenten var att deklarationen skulle kunde komma i konflikt med samernas rättigheter. Argument som Diego menar helt saknar grund då deklarationen är formulerad på ett sätt som gör att den inte hotar befintliga individuella rättigheter eller någon annan deklaration. Han utesluter inte att det kan finnas dolda ekonomiska intressen bakom beslutet:

“Ibland efterlevs alla normer och regler i det egna landet, men förbises utanför landets gränser för att inte kompromissa på lönsamheten. Kanske fanns det ett sådan tryck bakom beslutet”, säger han och fortsätter:

“Det är tydligt att vi måste jobba vidare för att upplysa det svenska folket om betydelsen av detta instrument så att de i sin tur kan sätta press på sina politiker att riva upp sin position och ställa sig bakom deklarationen.”


Om deklaration för småbrukares rättigheter

Deklarationen är ett instrument för att på FN-nivå främja och skydda rättigheter för småbrukare och människor som arbetar på landsbygden. Dessutom är förhoppningarna att deklarationen ska kunna bidra till att synliggöra hot, diskriminering och kränkningar av kollektiva rättigheter som människor som arbetar med småskalig livsmedelsproduktion utsätts för världen över.

Vilka grupper omfattas av deklarationen?

Denna deklaration syftar till att skydda småbrukare och andra som arbetar på landsbygden. Det inbegriper alla människor som arbetar med, eller önskar arbeta med småskaligt jordbruk för självhushållning eller för försäljning. Människor som brukar jorden individuellt, tillsammans med andra eller som samhälle. Den omfattar människor som är beroende av verksamheten för sin överlevnad, men inte nödvändigtvis som enda inkomstkälla. Den omfattar människor som bedriver familjejordbruk, i hemmet eller i andra icke-monetära former av arbetsformer, samt grupper som har ett särskilt behov av och anknytning till sin mark.

Vad är staternas ansvar?

Staterna ska utan dröjsmål genomföra de lagstiftnings-, administrativa och andra åtgärder som krävs för att gradvis kunna garantera de rättigheter i deklarationen som inte omedelbart kan garanteras.

Vilka är deklarationens centrala teman?

  • Rätten till småbrukares identitet och erkännandet av dess historiska och nuvarande roll i livsmedelsproduktionen och i skyddet av miljön.
  • Matsuveränitet är en förutsättning för att garantera rätten till mat. Liksom rätten att producera och konsumera hälsosam mat och rätten till tillräckligt mycket mat.
  • Rätten att spara och byta fröer är en förutsättning för det småskaliga jordbruket. Utan det småskaliga jordbruket  kommer det inte finnas tillräckligt med mat för att försörja världen.
  • Rätten till vatten, inte bara tillgången till rent vatten och sanitet, utan även till bevattning. Klimatförändringarna har stor påverkan på världens odlingsbara mark, därför blir tillgången till bevattning allt viktigare för att kunna utveckla det småskaliga jordbruket.
  • Rätten till mark och de olika formerna att bruka mark, även kommunitärt och kollektivt ägande. Mekanismer för att hjälpa de miljontals tvångsförflyttade att kunna återvända till landsbygden samt jordbruksreformer och politiska instrument för att försvara territorierna.
  • Agroekologi ska erkännas som metod för det småskaliga jordbruket. Resurser och tjänster garanteras samt att det ska finnas förutsättningar att leva ett anständigt liv med intäkter från det småskaliga jordbruket.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Latinamerikagrupperna solidariserar med de strejkande rörelserna i Ecuador

Latinamerikagrupperna solidariserar med de organisationer, sociala rörelser och privatpersoner som deltar i strejken i Ecuador, mot den nuvarande presidenten Guillermo Lassos nyliberala politik.

· Nyheter

Brasiliens jordlösa behöver din solidaritet

MST slog ner regeringens vräkningsorder i mars i år. De kan de göra det igen men behöver vår solidaritet. Sprid ordet till dina vänner, familjer och bekanta och skriv under namninsamlingen! 

· Nyheter

Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer reagerar på Sveriges beslutet att drastiskt minska Sveriges utvecklingssamarbete

Sveriges beslut att ta 9,2 miljarder kronor från biståndsbudgeten för att täcka flyktingkostnaderna från Ukraina kan få allvarliga konsekvenser för våra samarbetsorganisationer i Latinamerika. I brev till Sveriges statsminister Magdalena Andersson ber våra samarbetsorganisationer att den svenska regeringen att omvärdera beslutet.

· Nyheter

Skriv under uppropet för att rädda biståndet

Vi accepterar inte att Sverige backar när biståndet behövs mer än någonsin. Vi behöver din röst. Skriv under uppropet för att rädda biståndet!

· Nyheter

Kom och ta del av en av årets mest inspirerande dagar! – Folkets Forum

I samband med miljökonferen Stockholm+50 ordnar civilsamhället ett alternativt möte, Folkets Forum. Här går folkrörelser och civilsamhället tillsammans för att organisera sig, med fokus på hur vi i praktiken går framåt för att bidra till en mer hållbar, rättvis värld. Folkets Forum äger rum den 31 maj-1 juni i ABF-huset i centrala Stockholm och är öppet för alla.

· Nyheter, Evenemang

Temagrupp med principförklaring: Solidaritet och mänskliga rättigheter i Chile och Latinamerika.

Som skapare av denna temagrupp Solidaritet och mänskliga rättigheter i Chile och Latinamerika anser vi att det är mycket viktigt att arbeta och upprätthålla solidariteten med dem som utsätts för kränkningar av de mänskliga rättigheterna, för rättvisa och för värdigheten hos de människor som försvarar sina rättigheter. Vi är en grupp som styrs av SAL:s stadgar och som utför vårt arbete kollektivt, demokratiskt och oberoende av politiska partier, religion etc.  Solidaritet är ömhet mellan folk och mellan folk.

· Nyheter

Digitaliseringen – hot och möjlighet

Som månadsgivare bidrar du bland annat till agroekologiska skolor för unga småbrukare i Latinamerika. Läs mer om dessa här.

· Nyheter

Fotografier från folkupproret 2019 i Chile

Detta är ett projekt som utarbetas av Latinamerikagruppernas temagrupp ”Solidaritet och mänskliga rättigheter i Chile och Latinamerika” i samarbete med Chile Desperto – Suecia. År 1973 påverkades de rikas intressen i Chile när presidenten för koalitionen Unidad Popular, Salvador Allende, genomförde ett regeringsprogram som syftade till att undanröja de enorma sociala ojämlikheterna som hade funnits fram till dess. ​ Det var då […]

· Nyheter

Latinamerikagrupperna tillsätter ny verksamhetsledare

Glada nyheter! Latinamerikagrupperna är oerhört glada över att kunna meddela att vi anställer Tove Melin som verksamhetsledare! Anställningen börjar den 1 maj, men i praktiken kommer Tove att börja sitt arbete hos oss från och med september eftersom hon fram tills dess är föräldraledig. Hon tar alltså över rollen som Oscar Barajas för tillfället har […]

· Nyheter

Podd på enkel spanska

Latinamerikagrupperna presenterar ett ny poddserie: Latinoamérica Testifica. Fem avsnitt på spanska om strukturella problem i Latinamerika, i relation till klimatet och mänskliga rättigheter.

· Nyheter