Våra svenska AP-fonder investerar mångmiljardbelopp i jordbruksmark och gruvbolag i Latinamerika. Investeringar som bidrar till miljöförstöring, tvångsförflyttningar och kränkningar av mänskliga rättigheter. Latinamerikagrupperna arbetar genom kampanjen ”Schyssta Pensioner” för att våra pensionspengar ska investeras med respekt för mänskliga rättigheter, miljö och internationella klimatmål.
Investeringar i hårt kritiserade gruvbolag
Svenska AP-fonderna investeringar miljardbelopp av våra pensionspengar i hårt kritiserade gruvbolag i Latinamerika. Ett exempel är det kanadensiska gruvbolaget Goldcorp, som har fått hård kritik för gruvprojektet Marlin i Guatemala. Ett annat exempel är Kolgruvan Cerrejón i Colombia som ägs av BHP Billiton, Anglo American och Glencore och där Andra AP-fonden har investeringar i alla tre gruvbolagen. Ett annat uppmärksamt fall är gruvdammen i Minas Gerais i Brasilien som brast den 1 november 2015, resulterade i 19 dödsfall och som förorenade floden Doce som förser tre miljoner människor med färskvatten.
Material:
- Podd med Aron Lindblom från Diakonia om den kontroversiella Marlingruvan i Guatemala – Latinamerikagrupperna (2017).
- Gruva förorenar och splittrar befolkning – Latinamerikagrupperna (2017).
- Videointervjuer med boende i området runt Marlingruvan – Latinamerikagrupperna (2013).
- ”Rena guldgruvan? – AP-fondernas investeringar har en smutsig baksida”– Rapport från Swedwatch, Latinamerikagrupperna (2011).
Markinvesteringar bidrar till skövling av Amazonas och brott mot mänskliga rättigheter
De senaste åren har uppköp av och investeringar i jordbruksmark ökat kraftigt i Latinamerika. Flera AP-fonder investerar miljardbelopp av våra pensionspengar i mark som används för industriell odling för export såsom soja- och sockerrör. I Argentina, Paraguay, Bolivia och inte minst Brasilien har sojaboomen bidragit till omfattande skogsskövling, utarmning av den biologiska mångfalden, vattenbrist och lett till ökade markkonflikter. Regionens småbrukare tvingas överge sina marker, insjuknar och förlorar sin inkomst när deras grödor förstörs av industrijordbrukets starka gifter som sprids med vind och vatten.
Material:
- ”The Human and Environmental Cost of Land Business” – FIAN, Rede Social de Justiça e Direitos Humanos, CPT (2018).
- ”Liv utan gift”– Kampanjfolder (2017).
- ”Foreign Pension Funds and Land grabbing in Brazil” – Latinamerikagrupperna, GRAIN, Inter Pares,Rede Social de Justiça e Direitos Humanos (2015).
