· Debatt & opinion

FN pressar Sverige om AP-fondernas investeringar

I en granskning av hur Sverige lever upp till konventionen för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter får Sverige frågor om AP-fondernas investeringar. FN lyfter frågan efter en rapport från Latinamerikagrupperna, FIAN Sverige och Kristna Fredsrörelsen som visar hur fondernas investeringar bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter.

Var femte år granskar FN hur olika stater lever upp till konventioner. Den 7-8 juni frågar FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ESK) ut Sverige kring efterlevnaden av ESK-konventionen. En av kommitténs frågor till Sverige handlar om Sveriges ansvar för AP-fondernas investeringar utomlands. Frågan ställs utifrån vår parallellrapport som lyfter tre exempel på hur AP-fondernas investeringar bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter.

  • Markköp i Brasilien: Andra AP-fonden har köpt mark i områden kända för markkonflikter och landgrabbing som drabbar småbrukare och urfolk. Genom en komplicerad bolagsstruktur kringgår de brasiliansk lagstiftning och har gjort markaffärer med en man som utreds av åklagare för storskalig landgrabbing.
  • Marlingruvan: Gruvbolaget Goldcorp ligger bakom den kritiserade gruvan i Guatemala. 2015 hamnade bolaget på Sjunde AP-fondens svarta lista på grund av ”kränkning av mänskliga rättigheter i samband med gruvdrift i Guatemala”. Ändå har AP2-4 fortfarande investeringar värda 133 miljoner kronor i bolaget.
  • Fossila bränslen: AP-fonderna har investeringar på totalt 36 miljarder kronor i 115 av världens mest koldioxidintensiva börsnoterade kol-, olje- och gasföretag. De orsakar klimatförändringar som har stor påverkan på rätten till mat och andra rättigheter.

De tre fallen i rapporten – som alla rör frågor som Latinamerikagrupperna lyft under flera år – visar att Sveriges inte lever upp till sina åtaganden i ESK-konventionen.

Förhoppningen är att FN i granskningen ska ge rekommendationer till Sverige som kan driva på för ett skarpare regelverk för AP-fonderna för att garantera schyssta pensioner.

Läs mer

Läs parallellrapporten av Latinamerikagrupperna, FIAN Sverige och Kristna Fredsrörelsen.

Svenska Dagbladet lyfter rapporten.

Latinamerikagrupperna rapport ”Foreign Pension Funds and Land Grabbing in Brazil”.

Genom kampanjen Schyssta Pensioner kämpar Latinamerikagrupperna tillsammans för nya regler för AP-fondernas investeringar.

 

Förhöret med Sverige webbsänds på www.treatybodywebcast.org.

FIAN Sverige kommer att vara på plats i Genève för att följa kommitténs förhör av Sverige. För frågor kontakta Rebecka Jalvemyr på rebecka.jalvemyr@fian.se eller +46 (0)70-794 69 36.
Bilaga Storlek
parallellrapport_sverige_esk-rattigheter_-_maj_2016.pdf 876.95 KB

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Debatt & opinion

Guide till att sluta finansiera miljöbrott i Amazonas regnskog

Latinamerikagruppernas utlandspraktikant Sofia Stjernholm Vladic har varit på en fyra månaders praktik i Ecuador. Under praktiken har hon jobbat nära Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Conaie samt miljöorganisationen UDAPT (Unión de Afectados/as por Texaco) och tagit del av deras dagliga arbete i kampen för urfolks rättigheter, naturens rättigheter, hållbara jordbruk och jämställdhet. Conaie och UDAPT arbetar båda för […]

· Reportage, Nyheter, Debatt & opinion

Rasism och djupt socialt missnöje bakom protesterna i Peru

Sedan mer än två månader tillbaka skakas Peru av lokala generalstrejker, vägblockader och folkliga mobiliseringar. Protester som har besvarats med polisövervåld, vilket har resulterat i mer än sextio dödade och hundratals skadade demonstranter.

· Nyheter, Debatt & opinion

Klimataktivister delar ut tårtor med blodigt och oljigt innehåll vid AP-fondskontor i Stockholm och Göteborg

Just nu står klimat- och människorättsaktivister utanför Andra, Tredje och Sjunde AP-Fondens kontor i Göteborg respektive Stockholm och delar ut tårtbitar med blodrött eller svart flytande innehåll. Innehållet vittnar om AP-fondernas smutsiga investeringar som döljer sig bakom den polerade ytan. Aktionen är koordinerad av bland andra Extinction Rebellion, Afrikagrupperna, Jordens Vänner och Latinamerikagrupperna och sker även digitalt på sociala medier.

· Nyheter, Debatt & opinion

“Vi behöver slå vakt om allas rättigheter och organisera oss för ett rättvist, inkluderande och solidariskt samhälle”

2022 års valutgång är en viktig påminnelse om att demokrati och mänskliga rättigheter måste ständigt försvaras, i Latinamerika och i Sverige.

· Nyheter, Debatt & opinion

Regeringens beslut kränker urfolksrätten

Tillsammans med andra människorättsorganisationer riktar vi kritik mot det omdebatterade gruvprojektet i Kallak/Gállok.

· Nyheter, Debatt & opinion

Latinamerikagrupperna är kritiska mot regeringens beslut om gruvnäring i Gállok

Latinamerikagrupperna ställer sig starkt emot regeringens beslut att godkänna koncession för gruvnäring av bolaget Bewoulf Mining i Gállok. 

· Nyheter, Debatt & opinion

Regeringen måste ta sitt ansvar – skärp hållbarhetskraven för AP-fonderna

Svenska folket ska inte behöva fundera på om deras pensionspengar kränker mänskliga rättigheter eller förstör miljön, skriver vi, och tolv andra civilsamhällesorganisationer, i en debattartikel idag.

· Nyheter, Debatt & opinion

Därför anmälde vi AP-fonderna till FN

En stor del av svenskarnas framtida pensioner investeras genom AP-fondernas i fossila tillgångar, palmolje- och sojajättar och köttbolag. Det vill vi ändra på och därför anmälde vi AP-fonderna, skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med ett stort antal debattörer.

· Nyheter, Debatt & opinion

Uppmaningar till AP-fonderna och regeringen efter Riksrevisionens granskning

AP-fonderna bör vidta åtgärder för att det förvaltade pensionskapitalet ska bidra till Sveriges mål om en hållbar utveckling och regeringen bör se till att det ställs lagkrav på alla AP-fonderna, visar Riksrevisionens granskning som presenterades den 3 juni. Med anledning av Riksrevisionens granskning vill vi lyfta fram några problematiska områden för AP fondernas investeringar, som […]

· Debatt & opinion

Vi fördömer alla försök att ogiltigförklara det peruanska folkets röst

Presidentvalet i Peru den 6 juni har spätt på den sedan tidigare existerande polariseringen mellan stad och landsbygd och ökad politisk instabilitet befaras. Vänsterkandidaten Pedro Castillo som vann valet med ytterst knapp marginal blir den femte stats- och regeringschefen på tre år. Rivalen och högerkandidaten Keiko Fujimori hävdar att fusk förekommit och kräver att tusentals valsedlar ogiltigförklaras.

· Debatt & opinion