Regeringen måste ta sitt ansvar – skärp hållbarhetskraven för AP-fonderna

Svenska folket ska inte behöva fundera på om deras pensionspengar kränker mänskliga rättigheter eller förstör miljön, skriver vi, och tolv andra civilsamhällesorganisationer, i en debattartikel idag.
Därför anmälde vi AP-fonderna till FN

En stor del av svenskarnas framtida pensioner investeras genom AP-fondernas i fossila tillgångar, palmolje- och sojajättar och köttbolag. Det vill vi ändra på och därför anmälde vi AP-fonderna, skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med ett stort antal debattörer.
Vi anmäler AP-fonderna till FN
Visste du att dina pensionspengar investeras i företag som kränker mänskliga rättigheter och förstör miljön? Vi vill få ett stopp på detta och därför anmäler vi AP-fonderna till FN. Latinamerikagrupperna är en av aktörerna bakom anmälan, men även du som individ kan ställa dig bakom anmälan.
Rapport: Rena guldgruvan?

Vattenbrist, markkonflikter och trakasserier mot fackligt aktiva – Yanacochagruvan i Peru är ett av de företag som AP-fonderna investerar i trots starka indikationer på kränkningar av mänskliga rättigheter och miljöproblem. Därför måste statens etiska riktlinjer till AP-fonderna skärpas. Det är slutsatsen i rapporten ”Rena guldgruvan? AP-fondernas investeringar har en smutsig baksida” som Swedwatch gjort på uppdrag av Latinamerikagrupperna. I rapporten konstateras att den grundläggande orsaken till det begränsade etik- och miljöarbetet är statens otydliga riktlinjer och låga förväntningar på fonderna. Regelverket rimmar även illa med andra svenska politiska mål för global hållbar utveckling. Swedwatchs rapport tar även upp AP-fondernas ägande i två andra guldgruvbolag: Barrick Gold som anlägger Pascua-Lamagruvan på gränsen mellan Chile och Argentina, och Goldcorp som driver Marlingruvan i Guatemala. Även dessa gruvor kopplas till hot mot miljön och lokalbefolkningens rättigheter. Inget av de tre företagen finns med på Sjunde AP-fondens uteslutningslista och Etikrådet för bara dialog med Goldcorp.
”Alla AP-fonderna måste ta sitt ansvar för klimatet”

Första AP-fonden har beslutat att under året fasa ut fossila investeringar och regeringen understryker i sin årliga utvärdering av fonderna att de ska leva upp till Parisavtalet. Det är hög tid att övriga AP-fonder också tar sitt ansvar och lämnar fossilt, skriver vi och elva andra svenska civilsamhällesorganisationer.
Efter ny dammkollaps kräver Brasiliens landsbygdsbefolkning ett stopp för landets mineralplundring
Ännu en gång har Brasiliens största gruvbolag orsakat en miljökatastrof med ett stort antal döda. Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation kräver att den brasilianska staten ska straffa de skyldiga och ersätta offren.
Pensionsfonder utreds för landgrabbing i Brasilien

En brasiliansk delegation kommer till Europa för att undersöka kopplingen mellan våra pensionsfonder och landgrabbing. Detta efter att tidigare ha dokumenterat brott mot mänskliga rättigheter och miljöförstöring i Brasilien i samband med pensionsfondernas markinvesteringar. En intensiv expansion av soja- och sockerrörsodlingar har lett till allvarliga miljöproblem och kränkringar av mänskliga rättigheter i regionen Matopiba i nordöstra Brasilien. Det konstateras av en brasiliansk MR-delegation som besökte regionen ifjol. Researchresan ledde till en rapport om pensionsfondernas investeringar i regionens jordbruksmark. Latinamerikagrupperna och FIAN Sverige samordnade rapportens kapitel om andra AP-fondernas investeringar. I rapporten framgår att landgrabbing och förfalskandet av ägandebevis använts för att tillskansa sig odlingsmark i Matopiba. Man kunde dessutom bekräfta att pengar från pensionsfonder i USA, Tyskland, Sverige och Nederländerna investerats i marken. I ett försök att avslöja vad som sker bakom kulisserna i pensionsfondernas investeringar i Brasilien, kommer nu en brasiliansk delegation att besöka Europa och Sverige för att undersöka kopplingen mellan europeiska pensionsfonders investeringar och landgrabbing i Matopiba. Men man ska även granska vilka existerande verktyg det finns för att undvika denna utveckling. En studie som presenterades inför Europaparlamentet visade att komplexa investeringsnätverk sammankopplar flertal aktörer som är involverade i utformningen, finaniseringen och utförandet av markavtal. Pensionsfonderna, som enligt nationell lagstiftning har till uppgift att öka omsättningen i fonderna, för att i sin tur försäkra framtida pensionsutbetalningar, har sett jordbruksmark som en säker och stabil investering. Över 32 miljarder dollar har pensionsfonder investerat i jordbruksmark världen över, inklusive i Matopiba-regionen. Expansionen av monokultiver går hand i hand med landgrabbing Pensionsfondernas roll i regionen leder till viktiga frågor för delegationen. Är Europas medborgare medvetna om att deras pengar finansierar miljöförstöring och kränkningar av urfolks mänskliga rättigheter? Vilka åtgärder tar stater för att följa sin lagliga skyldighet att övervaka vad nationella företag och fonder investerar i? Och hur säkerställa en effektiv reglering och ansvarsskyldighet? Delegationen observerade att jordbruksindustrin inte bara förändrat ekosystemet, utan också omvandlat den politiska ekonomin och drastiskt förändrat den sociala strukturen i Matopiba. Expansionen av jordbruksmark, förutom att ha gått hand i hand med land grabbing, har också lett till förlorad biologisk mångfald, minskade lokala försörjningsmöjligheter, föroreningar av vattnet och allvarliga hälsoproblem hos lokalbefolkningen. Detta sker i en tid där jordbruksmark alltmer ses som en ekonomisk tillgång, istället för en gemensam resurs för försörjning. Den brasilianska delegationen som kordineras av bland annat FIAN international, FIAN Nederländerna, Tyskland och Sverige, kommer att börja sin resan i Amsterdam, och sedan försätta till Bryssel, Berlin och Stockholm, där undersökningen i pensionsfondernas investeringar kommer att gå in på djupet. Delegationen har då möjligheten att konfrontera EU, statliga myndigheter och pensionsfonderna om investeringarna i jordbruksmark i Matopiba-regionen. Delagationen, som går under namnet #CaravanaMatopiba i sociala media, är i Sverige 29-31 januari. Text: Hala Massry Foto: Lari Honkanen
AP-fonderna måste få en grönare profil
Om vi ska få AP-fonderna att sluta placera våra pensionspengar i kärnvapen- och fossilindustrin måste det till ett tydligt krav att fonderna måste respektera Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter, miljö och klimat, skriver bland andra Amnesty International.
23 organisationer står bakom skarpare regler för våra pensionspengar
Det måste finnas ett tydligt krav på de statliga AP-fonderna att respektera Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter, miljö och klimat. Det säger Latinamerikagrupperna tillsammans med 22 andra organisationer i ett remissvar.
När får vi hållbara regler för AP-fonderna, Per Bolund?

Hur länge ska avkastning vara överordnat respekten för mänskliga rättigheter och minskade klimatutsläpp? Det undrar nätverket för Schyssta pensioner och vill att finansmarknadsminister Per Bolund agerar för en lagändring.