Glad sommar!
Under juli månad tar Latinamerikagruppernas kansli semester, vi återkommer i början av augusti. Behöver du komma i kontakt med Latinamerikagrupperna under tiden kan du maila: ordforanden@sal.se Vi önskar er alla en fin som mar! ☀️ La lucha continúa! ✊
AW-kväll: Presentation och samtal om boken Erövringen av Per Starke
Välkommen på AW-kväll med Latinamerikagrupperna!
Denna gång presenterar Per Starke sin bok Erövringen. Erövringen skildrar historien om hur det spanska imperiet under 1500-talet använde det vi idag kallar Latinamerika som spelplan för att utkämpa ett blodigt krig mot den Lutherska tron. Följden blev en massaker för urfolken och en avsevärt försämrad grund för de kvinnor som skulle komma att befolka den nya kontinenten.
Skapa ”Det goda livet” med textilier!
Kom och skapa ”Det goda livet” med textilier! I Latinamerika talar många om ”Buen Vivir”-Det Goda Livet”. Med det menar de rättvisa samhällen där människor och natur respekteras. Inspirationen kommer till stor del från urfolken som levt efter detta mantra i årtusenden.
Till regeringen – höj inte insamlingskravet!
Regeringen har flaggat för att kravet om medfinansiering för civilsamhällets biståndsprojekt tredubblas till 2025. Kravet skulle drabba små, ideella organisationer mycket hårt och riskerar att slå ut ett helt segment av aktörer inom svenskt utvecklingssamarbete, skriver 69 representanter för svenska civilsamhället. Regeringen har antagit en ny biståndsstrategi för det civila samhället och beslutat att höja den insats som civilsamhällesorganisationer själva står för. De allra minsta organisationerna får den klart största ökningen. För oss innebär höjningen en dubblering för i år och en tredubbling för nästa år. I praktiken innebär detta att ideella organisationer som inte har möjlighet att samla in pengar snabbt, kan bli tvingade att lägga ner sitt biståndsarbete – något som kommer leda till stora konsekvenser för tusentals lokala organisationers arbete världen över. Krav om medfinansiering finns inte på partiernas egna biståndsorganisationer, som i samma veva får ökat anslag. Det finns inte heller något krav på medfinansiering i de andra strategierna för biståndet, men då dessa strategier enbart hanterar stora projektmedel är det svårt för små, ideella organisationer att bedriva en hållbar verksamhet inom dessa ramar. Just av den anledningen finns en särskild biståndsstrategi för det civila samhället. Vi som undertecknar denna debattartikel är några av strategins primära utförare. Vi är experter på att med små medel bedriva effektiva projekt för att stärka människor och grupper i deras strävan efter att vara aktiva aktörer i lokalsamhällets utveckling. Vi har däremot mindre kapacitet att mobilisera stora kapital i Sverige. Vi har varken stora insamlingsavdelningar eller möjlighet att lägga enorma summor på kändisgalor, TV-reklam eller betalda annonser i tidningar. Inte sällan sker insamlingsarbetet genom människors ideella arbete. Genom Lydia som säljer kryddor på en julmarknad, Werner som kokar linssoppa till ett kvällsseminarium och Linn som gör en födelsedagsinsamling på sin Facebook. Denna typ av insatser är viktiga för att skapa empatiska och engagerade medborgare som står upp för demokrati och rättvisa. Både där och här. Men det kan inte över en natt växlas upp till det dubbla eller tredubbla. Även om vi små, ideella organisationer inte samlar in lika mycket som de stora organisationerna har vi en nyckelroll att fylla inom utvecklingssamarbetet. Med låga kostnader, stort engagemang, god kännedom och ett tätt samarbete med våra partnerorganisationer i utvecklingsländer stärker vi människor i sin strävan för hållbara och demokratiska samhällen. Tillsammans med våra partnerorganisationer har vi under en lång tid utvecklat ändamålsenliga metoder för att på ett kostnadseffektivt sätt leverera goda resultat inom demokrati, hälsa, jämställdhet, mänskliga rättigheter, anti-korruption, klimat och miljö. Genom våra projekt gör vi skillnad på riktigt. För ett transparent, effektivt och långsiktigt bistånd. Läs hela artikeln i Dagens Arena: här Helen Stjerna, generalsekreterare, A Non Smoking GenerationLinda Ohlsson, ordförande, Acting for ChangeÅke Söderling, ordförande, Afarvänner i SverigeAlex Brekke, generalsekreterare, Amazon Watch SverigeBrian Kelly, generalsekreterare, Artikel2 (tidigare Emmaus Stockholm)Garo Hakopian, Ordförande, Assembly of Armenians of EuropaMaria Padrón Hernández, solidaritets- och hållbarhetschef, Björkå FrihetAnnika Berggren, ordförande, BLLF Sweden – Front mot slaveriGustaf Sörnmo, samordnare, CentralasiengruppernaFarhad Mazi, generalsekreterare, Clowner utan GränserKristina Billberg, ordförande, Farmaceuter utan Gränser – SverigeUlrika Strand, generalsekreterare, Fonden för mänskliga rättigheterSonja Markovic, ordförande, FramtidsjordenRaisa Lång Velazco, chef Internationella Relationer, FryshusetAnna-Karin Raphasha Björnberg, rektor, Färnebo folkhögskolaPierre Frühling, ordförande, Föreningen för demokrati och mänskliga rättigheter i Nicaragua, NICADEMPetter Ölmunger, ordförande, Föreningen Demokrati utan gränserAbdirahim Mahamoud, ordförande, Föreningen för solidaritet och utvecklingsfrågor (FSUF)Anita Nilsson Röjning, ordförande, Föreningen Palmeras VännerNina Ljungquist, verksamhetsledare, Föreningen SOFIAJonas Andersson, ordförande, Föräldralösa Barn InsamlingsstiftelseSven-Åke Nordqvist, ordförande, GambiagruppernaCaroline Edelstam, generalsekreterare, Ingenjörer utan Gränser SverigeTomas Pettersson, VD, Insamlingsstiftelsen Kurdiska Röda SolenMalin Nilsson, generalsekreterare, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFFJohanna Davén, generalsekreterare, IOGT-NTO MovementRikard Rudolfsson, ordförande, Jordens VännerKarina Djurner, ordförande, Kibera Children Education, KCE.Beatrice Kindembe, ordförande, Kongolesisk Diaspora för Utveckling (KDU)Omar Ahmed, ordförande, Kultur och Fritid föreningen, KFFIngalill Ek, medlem i styrgruppen Samla, Kvinnor för fredMorgan Algren, ordförande, Latinamerika i Centrum-LatiCeCatalina Rodriguez Näsman, ordförande, LatinamerikagruppernaNoura Berrouba, ordförande, LSU – Sveriges barn- och ungdomsorganisationerDini Sayed, projektkonsult, Lyssnare utan Gränser-LWBJesper Hansén, generalsekreterare, MyRightAnna Lindqvist, verksamhetschef, MÄNVania Ramírez León, samordnare, Nationella Kommissionen för Mänskliga Rättigheter Chile-SverigeJulius Ntobuah, ordförande, Newcomers with Disabilities in SwedenAnette Uddqvist, kanslichef, Operation 1325Christer Johansson, ordförande, Organisation för Internationell Solidaritet (OIS)Louise Thorn, bistånds- och programansvarig, Palestinagrupperna i SverigeNasma Salim, generalsekreterare, PeaceWorks SwedenPaul Carlsson, ordförande, Praktisk SolidaritetMikael Stenberg, ordförande, RegnskogsföreningenKatarina Carlsson, verksamhetschef, Reportrar utan gränserKarin Håkansson, generalsekreterare, Rotary Doctors SwedenÅsa Larsson Blind, ordförande, Samerådets svenska sektionAhmed Nor, ordförande, Save Somalilands Childrens OrganstionSlim Lidén, verksamhetsledare, Smart InternationalYassin Mahi Mallin, ordförande, SOIDALiban Wehlie, Somali International Rehabilitation Centre LundAhmed Mohammed, projektledare, Somali Intellektuell Banadir Förening SIBF i GöteborgMohamed Abdukani, Somaliska Ungdomsnätverket i EskilstunaChikezie Onuoha, verksamhetsledare, SpringAid International Development, SwedenBengt Ekman, Stiftelsen De Försvunnas FondIsabella Holmquist, styrelseordförande, Svalorna Indien BangladeshIanthe Holmberg, ordförande, Svenska Kvinnors VänsterförbundKlas Hansson, ordförande, Svalorna AfrikaLinn Thullberg, styrelseordförande, Svalorna LatinamerikaAnnelie Börjesson, ordförande, Svenska FN-förbundetEva Strandberg, styrelseledamot, Svenska PalestinakommitténJan Strömdahl, ordförande, Svenska VästsaharakommitténJeanette Olsson, projektsamordnare, SvetanRosalie Sanyang, ordförande, Swedish association for economical liberation in the Gambia (SAELG)Ishmael Kargbo, PRO, The Organization of Sierra Leoneans in SwedenStina Berge, generalsekreterare, Yennenga ProgressVera Phillips, projektledare, Zelmerlöw & Björkman FoundationJon Fridholm, tf Verksamhetschef, Östgruppen
AW kväll: Sveriges växande högerauktoritära samhälle
Nu är det dags igen! AW-kväll med Latinamerikagrupperna: Den här gången tar vi blickfånget mot den auktoritära utveckling vi ser här i Sverige i kölvattnet av Tidöavtalet. I ett panelsamtal mellan Lorena Delgado (riksdagsledamot V), Lucia Ramirez (samordnare samlingslokaler ABF Stockholm) och moderator Oscar Barajas, diskuteras denna riktning och vilka paralleller som kan dras till latinamerikas diktaturer på 70-talet. Blåser det samma vindar nu? Vart är Tidösverige på väg? Svaret på detta får ni den 2 april! Vi inleder kvällen med en klassisk chips- och tipsrunda och tar med oss tankar och lärdomar i det efterföljande panelsamtalet. Därefter fortlöper aftonen med mingel. Dryck och tilltugg finns på plats! Agenda: 17:30 – 18:15 Chipsrunda (Vad är det kanske du undrar? Kom hit så får du se!) 18:15 – 19:00 Panelsamtal med Lorena Delgado, Lucia Ramirez och moderator Oscar Barajas. 19:00 – 21:30 Fortsatt mingel. När: 2 april 17.30-21.30 Var: Solidaritetshuset Vilka: Latinamerikagrupperna och ABF Stockholm Länk till evenemanget finns i Facebook evenemanget här: https://fb.me/e/1Xyeio9oK Varmt välkommen! ❤️
Uppmaning till regeringen att rösta ja till EU-lag om företags ansvar
Tiden rinner ut – Sverige måste rösta ja till lag om företags ansvar för mänskliga rättigheter, miljö och klimat! I en värld där 25 miljoner är fast i tvångsarbete, 160 miljoner barn arbetar och 2 400 träd huggs ner varje minut behöver vi reglera företags ansvar för negativ påverkan på mänskliga rättigheter, miljö och klimat. Ändå har Sverige tidigare aviserat att man tänker rösta nej till EU-direktivet CSDDD. När nu en ny kompromiss ligger på bordet vill vi med kraft uppmana Sverige att rösta ja. Över ett decennium har passerat sedan antagandet av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Ändå visar studier att en majoritet av företag fortfarande inte tar aktivt ansvar för negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljö i sina globala värdekedjor. Det är bland annat därför som EU-kommissionen år 2020 inledde ett arbete med att ta fram ett direktiv som reglerar företags ansvar och introducerar harmoniserade regler inom EU. Direktivet, Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD), har förhandlats sedan dess, med alla möjligheter att introducera förändringar och hitta kompromisser. I december nåddes till slut en överenskommelse mellan medlemsländernas regeringar och Europaparlamentet. Den slutgiltiga omröstningen för att godkänna lagtexten, vanligtvis en ren formalitet, skulle ske i februari i år. Men en omröstning har ännu inte hållits eftersom några länder i sista stund börjat vackla. Sverige är dock det enda landet som tidigare meddelat att man tänker rösta nej. Detta samtidigt som regeringen utmålar Sverige som ett föregångsland för hållbart företagande. För oss, undertecknande organisationer, fackförbund och akademiker, är detta både djupt olyckligt och förvånande. Inte minst då det i Sverige och övriga Europa finns ett starkt stöd för direktivet från en bred grupp intressenter, däribland stora och små företag och flera näringslivs- och civilsamhällesorganisationer. Dessutom visar undersökningar att över 80 procent av befolkningen i EU vill se tydliga krav när det gäller företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö. Utöver stödet från företag och civilsamhälle, publicerade flera FN-organ nyligen ett gemensamt brev för att uppmana EU:s regeringar att anta direktivet. Även svenska myndigheter, såsom Statskontoret och Institutet för mänskliga rättigheter, har påpekat bristen i svensk lagstiftning och därmed behovet av den här typen av direktiv. I stället för att agera utifrån detta breda stöd, har Sverige valt att motarbeta en unik chans att introducera gemensamma spelregler för att hantera några av vår tids viktigaste utmaningar. När ett reviderat förslag nu ligger på bordet är det dags att regeringen visar kompromissvilja och handlingskraft. Det finns fortfarande en chans att få till ett direktiv som kommer spela stor roll för mänskliga rättigheter, miljö och sund konkurrens mellan ansvarsfulla företag. Vi uppmanar regeringen att ta den och rösta ja till direktivet. Organisationer: Swedwatch Fairtrade Sverige Naturskyddsföreningen ForumCiv Oxfam Sverige Act Svenska Kyrkan Union to Union Diakonia Amnesty Sverige ActionAid Sverige Plan International Sverige Fonden för mänskliga rättigheter Kristna Fredsrörelsen Svenska FN-förbundet Olof Palmes Internationella Center IM, Individuell Människohjälp PMU Right Livelihood Operation 1325 Kvinna till Kvinna Barnfonden Afrikagrupperna IOGT-NTO Movement Östgruppen Svenska Västsaharakommittén Jordens Vänner Artikel2 (tidigare Emmaus Stockholm) Latinamerikagrupperna WaterAid Sverige Fair Action Erikshjälpen Läkarmissionen Ekobanken medlemsbank Organisationen Fair Trade Återförsäljarna Vänsterns Internationella Forum KFUM Sverige Praktisk Solidaritet Svalorna Latinamerika Svalorna Indien Bangladesh Framtidsjorden Fackförbund: IF Metall Finansförbundet Vårdförbundet Byggnads SACO Handels Vision Akademikerförbundet SSR Fackförbundet ST Akademiker: Lin Lerpold, docent, Handelshögskolan i Stockholm Cecilia Solér, Docent i marknadsföring vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet Örjan Sjöberg, professor, Handelshögskolan i Stockholm Deniz Kellecioglu, Universitetslektor vid Göteborgs Universitet Frans Prenkert, professor, Handelshögskolan vid Örebro universitet Shruti Kashyap, universitetslektor, Handelshögskolan vid Örebro universitet Irene Molina, professor, Uppsala universitet Emilene Leite, Universitetslektor, Handelshögskolan vid Örebro universitet Vojtech Klézl, Universitetslektor, Handelshögskolan vid Örebro universitet Lars-Gunnar Mattsson, professor em., Handelshögskolan i Stockholm Karen da Costa, Universitetslektor vid Göteborgs Universitet Håkan Rodhe, universitetslektor, Lunds universitet Beatrice Crona, Professor, Stockholms Resilienscenter, Stockholms Universitet och Global Economic Dynamics & the Biosphere Academy Programme, Kungliga Vetenskapsakademin Andréas Litsegård, universitetslektor vid Göteborgs universitet Erik Andersson, docent, Göteborgs universitet Eric Boyd, senior lecturer, Göteborgs Universitet Duncan Levinsohn, universitetslektor, Handelshögskolan vid Jönköping University Mikela Lundahl Hero, universitetslektor vid Göteborgs universitet Övriga: Parul Sharma, människorättsjurist och hållbarhetsexpert Theo Jaekel, människorättsjurist Uppdatering: Den 15 mars blev EU-direktivet om företagsansvar antaget trots nedlagd röst från Sverige. På vägen till godkännande har lagen dock urvattnats kraftigt, och är inte alls samma lag som först lades fram av EU-kommissionen 2022. Europaparlamentet ska ge sitt godkännande, mest troligt i april. Sedan ska alla EU-länder officiellt godkänna lagen och påbörja arbetet med att översätta den till nationell lag.
Internationella kvinnodagen 8 mars 2024
Idag är det den 8 mars och Internationella Kvinnodagen! Vi vill belysa den viktiga kamp som förs i Latinamerika för att motverka den variation av skadliga maktstrukturer som florerar i samhället. Organisationen CONAIE är mycket medveten om den kamp kvinnor står inför, då urfolkets välmående och rättigheter står i underkant till postkoloniala och neoliberala maktförhållanden som finns i landet. Urfolkskvinnor är de som påverkas starkast av miljöföroreningar. Detta beror förmodligen på att många kvinnor är bosatta på landsbygden för att ta hand om familj, hushåll och jordbruk, medan män migrerar till städer för att söka arbete. Urfolkskvinnor under eventet: Encuentro de Mujeres Indígenas de Pueblos y Nacionalidades i Sucúa, Ecuador. Foto: Veronica Widén Scagliotti, Latinamerikagruppernas utlandspraktikant 2022. Urfolkskvinnor anses ha speciella kopplingar till naturen, med starkt bärande om dess kunskap och kultur. På grund av detta är det många som argumenterar för att angreppen mot naturen är historiskt kopplade till det patriarkala och rasifierade våldet mot urfolkskvinnor.Då det är dessa som känner av miljöförändringarna mest i naturen är det även de som står i framkant i kampen för en hållbar värld. Ofta utsätts kvinnliga miljörättsaktivister för en extrem press att avsluta sin aktivism. Mycket av hoten mot kvinnliga miljörättsaktivister är nämligen inte bara riktade mot dem själva, utan också mot deras familj och barn. Ratifikation av Conaies kvinnoagenda 2022. Foto: Laureano Arroyo Boström, Latinamerikagruppernas utlandspraktikant 2022. Latinamerikagrupperna står i solidaritet mot den tunga börda dessa modiga kvinnor står för och har med sina praktikanter även åkt ut på uppdrag för att skapa en enighet bland dem. Som enade är vi starkast! ¡Viva la lucha contra este sistema patriarcal! ️ Förberedelse av kvinnoevenemang hos CONAIE. Foto: Laureano Arroyo Boström, Latinamerikagruppernas utlandspraktikant 2022. Läs mer om CONAIE och deras arbete här
Internationell Utblick: Latinamerika och USA efter presidentvalet
Internationell Utblick: Latinamerika och USA efter presidentvalet- Ett samtal mellan Peter Kornbluh och Pierre Schori. Peter Kornbluh är analytiker vid det fristående grävarkomplexet National Security Archive i Washington och chef för Chile Documentation Project och Cuba Documentation Project. Kornbluh har bidragit till avklassificeringen av USA-dokument som ger unik kunskap om USAs utrikespolitik och landets inblandning i bland annat statskuppen och diktaturen i Chile. Kornbluh är författare och medförfattare till flera publikationer. Ett av hans viktigaste verk är The Pinochet File: A Declassified Dossier on Atrocity and Accountability, som sammanställer ett urval av hemligstämplade dokument relaterade till USAs politik i Chile från 1970 till 1990. Tillsammans med William LeoGrande har han skrivit Back Channel to Cuba: The Hidden history of negotiations between Washington and Havanna. Kornbluh medverkar i The Nation, The New Yorker, The New York Times, The Washington Post och Los Angeles Times. I Sverige skriver han för nätmagsinet Parabol. Han medverkar ofta som kommentator i TV- och radioprogram som CBS 60 minutes, PBS NewsHour, The Charlie Rose Show och NPR All Things Considered och Fresh Air med Terry Gross. Tid och plats:12 mars kl. 18:00, ABF-Huset, Katasalen. PRIS:90 kr Ordinarie pris70kr pensionär/student Läs mer och köp biljett här: https://abfstockholm.se/evenemang/internationell-utblick-latinamerika-och-usa-efter-presidentvalet/ Arrangeras av ABF Stockholm & Latinamerikagrupperna Varmt välkommen! ✊
Fossillobbyister ska ställas till svars – inte sitta vid FN:s förhandlingsbord
Debattartikeln publicerad i Altinget 10 januari 2024: Fossillobbyister ska ställas till svars – inte sitta vid FN:s förhandlingsbord De som driver på den eskalerande klimatkrisen ska inte ha möjlighet att påverka livsviktiga klimatförhandlingar. De ska sitta i rättssalar och hållas ansvariga för de skador på miljö och kränkningar av mänskliga rättigheter, skriver företrädare för bland andra Afrikagrupperna och Jordens vänner. I dag finns cirka 2 500 internationella lagar och avtal som skyddar transnationella företags investeringar. Inte ett enda internationellt bindande regelverk håller dem ansvariga när de kränker mänskliga rättigheter eller bidrar till miljöförstöring. Denna maktobalans måste justeras om vi vill ha kvar en bebolig planet där mänskliga rättigheter respekteras. Miljöförstöring och kränkning av mänskliga rättigheter De senaste veckorna har nyhetssidorna varit fulla av uppdateringar från COP28. Att klimattoppmötet leddes av Förenade Arabemiratens Sultan Ahmed al-Jaber, chef för det statliga oljebolag Adnoc har nog inte undgått någon. Han var dock inte ensam. Över 2 000 andra fossillobbyister var på plats, däribland vd:arna för fossiljättarna Shell, ExxonMobil, Total och BP. Samma företag som satt med vid förhandlingarna om kompensation till drabbade länder och lösningar på klimatkrisen står själva, förutom för enorma mängder utsläpp, bakom några av vår tids värsta fall av miljöförstöring och kränkningar av mänskliga rättigheter. Borde vi vara förvånade över att världens länder fortfarande inte kan enas om tydliga direktiv om utfasning av fossila bränslen? Vid sidan av förhandlingarna passade Förenade Arabemiraten på att diskutera fossilgasutvinning. Bland annat med Kina. Ett av länderna som stod i fokus var Moçambique. Landet, som är ett av de hårdast drabbade i världen av klimatförändringarna, har redan erfarit fruktansvärda konsekvenser från fossilgasprojekt. I norra Moçambique har nästan en miljon människor drivits på flykt på grund av de väpnade konflikter som följt i spåren av fossilgasexploateringen. Urfolk och kvinnor drabbas hårt Hundratals familjer som levt av småskaligt fiske och jordbruk har drivits bort från hem och försörjning för att ge plats åt gasinfrastrukturen utan att få skälig kompensation. Fossilgasprojekten kommer att medföra oåterkalleliga skador på korallrev och mangroveträsk samt generera stora utsläpp av växthusgaser. Ett av fossilgasprojekten, Mozambique LNG, ägs av franska Total Energies. 2022 gjorde Total en nettovinst på svindlande 36 miljarder dollar. Siffran kan jämföras med Moçambiques totala BNP för 2022 på 17,85 miljarder dollar. Situationen i Moçambique är långt ifrån unik. Över 140 miljoner människor världen över riskerar att behöva lämna sina hem på grund av klimatförändringarna de närmsta tjugofem åren. Redan utsatta grupper, som urfolk och kvinnor, i all sin mångfald, drabbas värst. Trots att de släpper ut minst. I november kom siffror på att den rikaste procent av världens befolkning står för lika stor mängd koldioxidutsläpp som 66 procent av världens befolkning tillsammans. Samma personer som sedan sitter med under förhandlingar om hur resten av världen ska anpassa sig till krisen de står bakom. Och som vid sidan av passar på att planera för nya destruktiva projekt. Spaltmeter har skrivits om COP28 de senaste veckorna. I oktober genomfördes en annan FN-förhandling som i princip gick obemärkt förbi i svensk media – förhandlingarna gällande ett globalt bindande fördrag för transnationella företag vad gäller mänskliga rättigheter, kallat Binding Treaty. I oktober genomförde arbetsgruppen för Binding Treaty, OEIGWG, sin nionde session. Varken Sverige eller EU har hittills deltagit som förhandlande part. Justera maktobalansen Det är dags att på allvar justera den maktobalans som möjliggör straffrihet för fossiljättar och andra transnationella företag. Dessa ska inte ges inflytande i klimatförhandlingar eller tillåtas ”kidnappa” dessa utrymmen. De ska utkrävas på ansvar. Om vi överhuvudtaget ska ha någon chans att hantera klimatkrisen, behöver vi ha internationella bindande mekanismer på plats. Bevisen är otaliga på att de frivilliga riktlinjer och principer gällande mänskliga rättigheter och miljö för företag som finns i dag inte räcker till. Därför kräver vi: Att Sverige engagerar sig i FN-förhandlingarna om Binding Treaty. Att Sverige verkar för att EU ska engagera sig i förhandlingarna om Binding Treaty. Att Sverige och EU i förhandlingarna om Binding Treaty antar en position som tydligt prioriterar mänskliga rättigheter. Louise Lindfors Generalsekreterare Afrikagrupperna Alex Brekke Generalsekreterare Amazon Watch Ida Edling Talesperson och juridikansvarig Auroramålet Karin Lundberg Arbetsgruppen för hållbara pensioner i Extinction Rebellion Rikard Rudolfsson Ordförande Jordens vänner Catalina Rodriguez Näsman Ordförande Latinamerikagrupperna Läs hela debattartikeln i Altinget här: Fossillobbyister ska ställas till svars – inte sitta vid FN:s förhandlingsbord – Altinget: Civilsamhälle
Uttalande om reformagendan för biståndet
Företag måste väl tjäna pengar? ”Företag kan inte komma in och driva en förlustaffär” sade Jonas Berggren, chef för internationell analys på Svenskt Näringsliv, under seminariet ”Hur stärker vi närmandet mellan handel och bistånd?” på Almedalsveckan den 28 juni i år, arrangerat av Kommerskollegium och Sida. Och här har vi kärnan i den svenska regeringens biståndspolitiska ställningstaganden. Det går att både tjäna pengar och göra gott, enligt bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M). Han vill få bort ”vattentäta skott” mellan bistånd och handel. Nu när regeringen presenterat sin biståndspolitik behöver den också möta verkligheten i de fattiga länderna i latinamerika. Man kan konstatera att denna verklighet inte går att anpassas till den svenska regeringens önskan om vad handel kan åstadkomma. Detta sätt att se på bistånd är helt enkelt en ideologisk vision som redan får ödesdigra konsekvenser för oss som civilsamhällesorganisation och våra samarbetspartners. De som varje dag kämpar mot en ojämlik handelsvärld där korruption och brott mot mänskliga rättigheter är vardagsmat. I Latinamerika har svenska företag knappast stått som garanter för en balanserad handel eller för att försvara mänskliga rättigheter när folket har krävt bättre levnadsvillkor av sina regeringar utan tvärtom, tystnaden har varit överväldigande. Svenska regeringar har länge prioriterat handel framför mänskliga rättigheter, detta kan exempelvis synas i de statsfinansierade AP-fondernas styrelseprotokoll som prioriterar vinst över miljö och hållbarhet. Det är just auktoritära och diktatoriska latinamerikanska regeringar som har varit företagens bästa vänner och gett dem garantier för sin utveckling medan majoriteten av deras befolkningar har lämnats i fattigdom och brist på möjligheter. Detta är fortfarande samma verklighet i dag när de som drabbas hårdast är ursprungsbefolkningar och småbrukare i länder där svenska företag är etablerade, även i vissa länder som styrs av så kallade progressiva regeringar. Vi delar vad Mattias Brunander, generalsekreterare för Diakonia tycker : ”Bistånd handlar om att man ska utgå från människor som lever i fattigdom och förtryck”. Nu är fokus på svenska intressen och svensk handel”. Av alla ovanstående skäl kan Latinamerikagrupperna inte se att den nya biståndspolitiken som denna regering med stöd av SD inför, i strid med yttranden från många biståndsorganisationer i Sverige, kommer att lyfta just de latinamerikanska människorna ur fattigdom som har lidit mest av exploatering, mord och kränkningar av deras rättigheter på grund av deras organisering och starka försvar av liv, vatten, mark och luft, kort sagt av deras naturliga livsmiljö.