Samarbeten med företag & organisationer
Stöd vårt arbete Vi samarbetar gärna med företag, stiftelse och organisationer Med din hjälp kan vi göra bidra till ökad rättvisa och en hållbar utveckling i Latinamerika Vill ditt företag, stiftelse eller organisation se förändring och bidra till att förbättra villkoren för människorna på Latinamerikas landsbygd? Att samarbeta med Latinamerikagrupperna kan vara ett sätt att bidra. Ett samarbete kan se ut på många olika sätt beroende på företagets storlek, bransch och behov. Ett sätt att stödja är att låta en viss procent av intäkterna för en vara eller tjänst gå till Latinamerikagruppernas insamling. Ni kan också bidra med det ni gör. Produkter och kompetens är minst lika värdefullt. Det kan vara alltifrån webbutveckling till bläckpatroner. Som stiftelse eller organisation kan du välja att stödja vårt arbete, då blir du en så kallad folkrörelsepartner. Latinamerikagrupperna har ett 90-konto som granskas av Svensk insamlingskontroll. Därför kan du känna dig trygg med att dina pengar används på rätt sätt. Läs gärna mer om hur vi följer upp, granskar och kontrollerar att vårt arbete. Är du intresserad av att stödja Latinamerikagrupperna eller vill du ha mer information är du välkommen att kontakta oss på info@latinamerikagrupperna.se. Under 2025 samarbetar vi med: Brödet & Fiskarna Stiftelsen Brödet och Fiskarna har bidragit med stöd till flera av Latinamerikagruppernas projekt i Latinamerika sedan år 2004. De har en second hand-butik utanför Västerås. Läs mer Föreningen för folkbildning & frihet Eduardo Madariaga Föreningen för folkbildning och frihet Eduardo Madariaga är en Stockholmsbaserad en ideell som genom loppisar och insamlingar stödjer Latinamerikagruppernas projekt i Guatemala. Samarbetet inleddes år 2013. Läs mer Latinamerikakommittén i Luleå Latinamerikakommittén i Luleå är en ideell förening som också är medlem i Latinamerikagrupperna. Latinamerikakommittén i Luleå har under många år har samlat in pengar till vår verksamhet genom loppmarknader och andra aktiviteter. Läs mer Sveriges Lärare Sundsvall Under år 2018 har vi inlett ett treårigt samarbete med Sveriges Lärare Sundsvall. Läs mer
Vi bidrar till FNs globala mål
Agenda 2030 Världens ledare har förbundit sig till 17 Globala mål för att avskaffa fattigdom; minska ojämlikheter och orättvisor; främja fred och rättvisa och lösa klimatkrisen fram till år 2030. Vi arbetar i första hand med att uppfylla fem av FN:s Globala mål Latinamerikagrupperna ser att det behövs omfattande förändring för att lösa dagens globala utmaningar. Vi behöver är att förändra vårt sätt att leva, vår syn på naturen och oss själva. Läs hur vi, tillsammans med våra samarbetsorganisationer i Latinamerika, bidrar till FNs globala mål. Mål 1: Ingen fattigdom Latinamerikagrupperna bidrar till FNs första mål om att utrota världens fattigdom genom att: stödja människor på Latinamerikas landsbygd i deras arbete för ökat politiskt inflytande. Bland annat genom att finansiera demokrati- och ledarskapsutbildningar så att fler människor får kunskap om sina rättigheter och ökade möjligheter att organisera sig. Sprida information om de negativa konsekvenser som svensk spekulation av mark och naturresurser har på människors levnadsvillkor i Latinamerika. påverka politiker och makthavare i Sverige och EU att inte agera och investera i verksamheter som undergräver mänskliga rättigheter och hållbar utveckling i Latinamerika. Bland annat arbetar vi för ett nytt regelverk för AP-fonderna som garanterar att våra pensionspengar investeras med respekt för mänskliga rättigheter, miljö och internationella klimatmål. Vi driver även på för ett bindande internationella regler för företag så att företag ska kunna stämmas i internationella domstolar då de bryter mot internationella konventioner som deras länder skrivit under. Fattigdom är ett resultat av ett orättvist system som gynnar ett fåtal individer på bekostnad av det stora flertalet Latinamerika fortsätter att vara världens mest ojämlika region. Med djupa klyftor mellan rika och fattiga, stad och landsbygd. En liten grupp människor kontrollerar regionens politik och ekonomi medan majoriteten av befolkningen lever i ekonomisk utsatthet och har små möjligheter att påverka sin livssituation. Det är en historisk ojämlikhet som förstärks ytterligare av att utländska företag och investerare köper eller hyr stora landområden. Marken används sedan till storskalig odling för export eller för utvinning av naturresurser. Sverige är inget undantag, vi är en av världens tjugo största investerare i jordbruksmark, bland annat via våra gemensamma pensionspengar. Förlorarna är befolkningen på landsbygden som tvingas lämna sin mark och förlorar möjligheten att försörja sig. Människor fråntas viktiga rättigheter såsom rätten till mat, vatten samt möjligheten att utöva sin kultur och påverka sin livssituation. Mål 2: Ingen hunger Latinamerikagrupperna bidrar till FNs andra mål om att utrota världens hunger genom att: finansiera undervisning om småskaliga, lokala och hållbara jordbruksmetoder i hela Latinamerika. skapar opinion för och försöker övertyga politiker och andra makthavare om att världen behöver ett nytt livsmedelssystem som sätter miljö och mänskliga rättigheter före vinstintressen. Utan en rättvis omfördelning av makt och naturresurser ökar hungern och undernäringen Latinamerika exporterar stora mängder livsmedel till bland annat Sverige. Samtidigt ökar hungern och undernäringen i regionen. Mest utsatta är befolkningen på landsbygden där en majoritet lever i fattigdom. Hungern beror inte på brist på mat, utan är resultatet av en internationell handels- och jordbrukspolitik som fokuserar på produktion av grödor för export och inte för att föda lokalbefolkningen. Idag kontrollerar industrijordbruket näst intill all världens odlingsbara mark, men står bara för en tredjedel av världens matförsörjning. Mark som skulle kunna brukas för att mätta många används istället för att tillgodose den globala efterfrågan på biobränsle, djurfoder och pappersmassa. Det är ett system som gynnar stora aktörer men tvingar småskaliga jordbrukare att överge sin mark när de inte kan sälja sina produkter till samma låga priser som storföretagen. Många av regionens småbrukare luras att lämna sin mark eller fördrivs med våld – av grupper som inte sällan har koppling till transnationella företag eller statsmakten. Andra ser sina grödor förstöras av det storskaliga industrijordbrukets intensiva användning av kemiska bekämpningsmedel som sedan sprids med vind och vatten. För att utrota världens hunger behöver världens småskaliga jordbrukare få ökat politiskt inflytande, tillgång till mark och förutsättningar att odla med lokala metoder som inte överutnyttjar naturen. Det här är något som våra samarbetsorganisationer i Latinamerika förespråkar och som har stöd från FN, både för sin förmåga att föda en växande befolkning men också som en lösning på klimatkrisen. Mål 5: Jämställdhet Latinamerikagrupperna bidrar till FNs andra mål om ökad jämställdhet genom att: stödja våra samarbetsorganisationer i deras arbete mot förtryckande strukturer och för att stärka kvinnor och andra utsatta gruppers deltagande i samhället och politiken. Det gör vi bland annat genom att finansiera demokrati- och ledarskapsutbildningar för kvinnor och unga i hela regionen. synliggöra kvinnors särskilda utsatthet och roll i arbetet för en värld som inte bygger på en över- och underordning av grupper, ständig ekonomisk tillväxt och överexploatering av människa och natur. Utan kvinnor är ingen verklig samhällsförändring möjlig Dagens ekonomiska och politiska system, ett system som genomsyras av kapitalistiska, koloniala, rasistiska och patriarkala strukturer, slår extra hårt mot Latinamerikas kvinnor. Trots att majoriteten av småbrukare är kvinnor kontrollerar de endast 20 procent av regionens odlingsbara mark och drabbas extra hårt av det storskaliga industrijordbrukets intensiva expansion. Det industriella jordbruket slukar stora mängder vatten. Samtidigt som de släpper ut stora mängder jordbrukskemikalier i vattendrag. I brist på rent vatten tvingas många landsbygdskvinnor använda förgiftat vatten till sina vardagsbehov och för att vattna de egna odlingarna. Latinamerika toppar listan över de farligaste regionerna i världen för miljö- och människorättsförsvarare. Landsbygdens kvinnor behöver ständigt kämpa för att göra sina röster hörda och för att försvara sin försörjning, sina rättigheter och miljön, vilket gör dem särskilt utsatta för hot, våld och mord. Enligt en FN-rapport löper kvinnor i Latinamerika och Karibien störst risk i världen att utsättas för våld. För att uppnå jämställdhet behövs en intersektionell omfördelningspolitik som prioriterar kvinnors situation. Det eftersom kvinnor tillhör de fattigaste i befolkningen och i hög uträckning saknar tillgång till politiskt inflytande och där kvinnliga småbrukare, urfolkskvinnor och afroättlingar är än mer utsatta. Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion Latinamerikagrupperna bidrar till FNs tolfte mål om att främja hållbara konsumtions- och produktionsmönster genom: stöd till landsbygdsorganisationer i deras arbete för ökat politiskt inflytande. Det gör vi bland
Ny verksamhetsledare, fortsatt samarbete och ett litet mötesbord
På årets andra styrelsemöte närvarade kansliets nya verksamhetsledare Anna Barkered. Många intressanta diskussioner fördes och viktiga beslut fattades. Läs Julia Fyrs rapport från mötet.
Morden på sociala ledare i Colombia måste få ett slut
Bara under juni månad i år har 31 sociala ledare har mördats i Colombia. Över 100 har mördats sedan årsskiftet och över 300 har mördats sedan fredsavtalet slöts 2016. Morden på sociala ledare i Colombia måste få ett slut!
Samma ansvar här som där
En betydande del av Sveriges import av livsmedel och djurfoder kommer från Latinamerika. Ofta produceras de med stora mängder kemiska bekämpningsmedel som är förbjudna i Sverige och EU. På Latinamerikas landsbygd trängs småbrukare undan för att ge plats åt kemikaliekrävande monokulturer vars påverkan på människor och miljö är förödande. Människor insjuknar och förlorar sin inkomst när deras grödor förstörs av gifter som sprids med vind och vatten. Mest utsatta är barn och kvinnor som tvingas bada och tvätta kläder samt vattna sina odlingar med förgiftat vatten. Även lantarbetare som ofta kommer i direkt kontakt med gifterna drabbas hårt. Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer kämpar mot denna utveckling och kräver satsningar på ekologiska och socialt ansvarsfulla jordbruksmetoder. Men deras protester möts allt oftare med hot, våld och mord. De försvarar rätten till mat och en hållbar utveckling, men tvingas även kämpa för den mest grundläggande av alla mänskliga rättigheter; rätten till liv. Det ökade intresset för ekologiska produkter i Sverige är viktigt, men inte tillräckligt. Den svenska staten är juridiskt skyldig att säkra att inga svenska aktörers verksamhet bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter någon annanstans i världen. Därför bör importen av produkter som besprutats med bekämpningsmedel som är förbjudna i Sverige och EU stoppas och svenska aktörer måste arbeta för en hållbar jordbruksmodell – både här och där. Alla människor har rätt till ett liv utan gift!
NY RAPPORT: Pensionspengar skövlar skog i Brasilien och bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter
Jordbruksmark har blivit en attraktiv investering, inte minst bland pensionsfonder. En ny rapport gräver djupare i Andra AP-fondens och Sveriges ansvar för människorättskränkningar och miljöförstöring på den brasilianska landsbygden. De senaste tio åren har efterfrågan på jordbruksmark i Brasilien ökat kraftigt. I regionen Matopiba i norra Brasilien, till ytan stor som Sverige och Finland tillsammans, sker en snabb utbredning av storskalig soja- och sockerrörsproduktion. En direkt effekt är att många lokalsamhällen förlorar tillgång till mark som de är beroende av för sin försörjning. Det är oftast lokala aktörer som genomför landgrabbing genom processer som genomsyras av korruption, hot och förfalskning av lagfarter. Pensionsfonder, däribland Andra AP-fonden, driver på utvecklingen genom de stora mängder kapital som strömmar in i markaffärer i regionen. Många människor vittnar om att hot och våld ökar mot de som motsätter sig utvecklingen. Det finns exempel på företag som använder sig av privata säkerhetsstyrkor som finns på plats 24 timmar om dygnet för att övervaka och utöva påtryckningar på lokala samhällen. säger Catarina Antikainen, styrelseledamot i FIAN Sverige, som deltagit på en undersökningsresa i Brasilien. Konsekvenserna för både människor och miljö är påtagliga. I regionen breder Cerradon ut sig. Den är lika viktig för den biologiska mångfalden som Amazonas. Där föds också flera floder som försörjer stora delar av landets befolkning med vatten. I samband med att mark tas i anspråk för storskaligt jordbruk sker ofta avskogning. Rapporten visar att det också skett på mark som ägs av Andra AP-fonden. På odlingarna som breder ut sig används stora mängder vatten och bekämpningsmedel. Det har lett till att vattendrag förgiftas och en utbredd vattenbrist för omgivande lokalsamhällen. I Sverige blundar man för problemen. Trots den dokumentation som finns hävdar Andra AP-fonden att deras investeringar inte bidrar till människorättskränkningar. Sverige har misslyckats med att reglera AP-fondernas investeringar för att säkra att de sker i enlighet med Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter och miljö. Det här är ett uppenbart exempel på att det inte räcker att förlita sig på frivilliga initiativ från fonderna själva, säger Annelie Andersson, talesperson för investerings- och företagsansvar för Latinamerikagrupperna. Bakgrundsfakta Rapporten “The Human and Environmental Cost of Land Business” publiceras av FIAN International, Rede Social de Justiça e Direitos Humanos och CPT. Den baseras på två undersökningsresor, en i september 2017 till Brasilien och en i januari 2018 till Europa. Latinamerikagrupperna är en av de organisationer som bidragit till arbetet med rapporten. Andra AP-fondens markinvesteringar i Brasilien görs genom fonderna TIAA-CREF Global Agriculture I och II (TCGA I och TCGA II), där Andra AP-fonden är en av de största ägarna. AP2 investerar mer än 8 miljarder kronor i jordbruksmark och 27 procent av marken finns i Brasilien. Se AP2:s årsredovisning 2017. 2015 visade en rapport som bland annat Latinamerikagrupperna stod bakom att TCGA genom en komplicerad ägarstruktur kringgår brasiliansk lagstiftning som syftar till att begränsa storskaliga utländska markinvesteringar. Den visade också att de köpt mark genom en lokal affärsman som utreddes för landgrabbing. År 2016 annullerade en regional domare lagfarter för 124 000 hektar mark registrerade på affärsmannen. Sverige är skyldigt att både inom landets gränser, och när svenskt agerande får konsekvenser i andra länder, leva upp till de internationella konventioner Sverige ratificerat. I juni 2016 kritiserade FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Sverige för bristande kontroll av AP-fondernas investeringar. Förra veckan presenterade regeringen, efter långa förhandlingar i riksdagens pensionsgrupp, ett förslag på ny lagstiftning för AP-fonderna. Det innehåller förbättringar när det gäller krav på hänsyn till mänskliga rättigheter och miljö. Men dessa riskerar att undergrävas då målet om hög avkastning fortfarande är överordnat andra mål. Läs rapporten ”The Human and Environmental Cost of Land Business” Läs om rapporten i svensk media: Svenska dagbladet: https://www.svd.se/pensionsfond-bidrar-till-landgrabbing-i-brasilien Hör vår talesperson Annelie Andersson kommentera rapporten i SvD:s ekonomistudio (01:22-04:50)
Nerbantad men stark och sammansvetsad styrelse kickar igång det nya verksamhetsåret
Årets styrelsen består av färre ledamöter än tidigare år, och endast hälften av ledamöterna kunde närvara fysiskt på årets första möte den 2-3 juni. Det var en liten men stark och sammansvetsad skara som var på plats på Solidaritetshuset i Stockholm. Det blev två intensiva och givande dagar. För oss som var nya i styrelsen var det mycket information att sätta sig in i. Vi pratade om styrelsens uppdrag och arbete generellt samt om de utmaningar som föreningen står inför under det kommande året. Föreningen kommer att genomgå en rad större förändringar: en ny tjänstemannaorganisation, formerna för vår närvaro i Latinamerika kommer att omarbetas och en ny verksamhetsledare kommer att tillsättas. Under året kommer vi även att fokusera mer på finansiering och insamling och en arbetsgrupp tillsattes för att hitta nya finansieringsmöjligheter. Karin Ericsson som är tillförordnad verksamhetsledare och som har mångårig erfarenhet i föreningen berättade om vårt utvecklingssamarbete. Det är imponerande att höra om de förtroendefulla relationer som har byggts upp mellan Latinamerikagrupperna och urfolk- och småbrukarrörelser och som bygger på 50 år av solidaritet, närvaro och kunskap om de politiska processerna på den latinamerikanska kontinenten. Tack vare Latinamerikagruppernas stöd har nätverken stärkts, flera nya ledare har utbildats och visioner om alternativ och mer hållbar utveckling har fått större genomslagskraft. Två viktiga händelser som kommer att äga rum under året är Latinamerikagruppernas 50-årsfirande i november och Matsuveränitetsveckan i oktober där vi tillsammans med övriga organisationer som ingår i nätverket Makten över maten kommer att lyfta vikten av matsuveränitet genom event i flera svenska städer. Trots de förändringar och utmaningar som föreningen står inför kände alla sig positiva och stärkta efter mötets slut och väl motiverade att genomföra de kraftsamlingar som krävs för 50 nya år av solidaritet, hållbarhet och rättvisa. I solidaritet, Linnea Kronebrant
Partiledare, världen är ert ansvar!
Debattartikel publicerad i Aftonbladet 11 juni 2018 Partiledare, världen är ert ansvar! En ny granskning visar att partierna inte prioriterar flera av de viktigaste globala utvecklingsfrågorna. I kombination med alltmer nationalistiska tongångar i valdebatten blir vi, 40 organisationer bakom valmanifestet #hjärtavärlden, rejält oroade. Inför onsdagens riksdagsdebatt uppmanar vi därför alla partiledare att skifta fokus och värna global rättvisa! Politiska beslut som tas i Sverige påverkar människor i andra länder och det som händer i andra länder påverkar oss. Klimatförändringar, konflikter och hoten mot demokratin är några av många exempel på globala utvecklingsfrågor som partierna i Sverige aktivt måste jobba med. Nu visar en granskning gjord av CONCORD Sverige att partierna inte prioriterar de här frågorna i den omfattning som krävs. Det är djupt oroande. Visst finns det enstaka politiker inom nästan varje parti som driver frågorna, men de tycks inte få gehör internt. Framförallt blir det tydligt i riksdagen, där bara en bråkdel av utskotten jobbar med frågorna. Vi menar att Sveriges globala politik är alla politikers ansvar och ska drivas i alla utskott, inte bara utrikesutskottet. Partiledare, ni måste ta ansvar och skapa engagemang i ert parti för globala utvecklingsfrågor. Utskotten behöver samarbeta för att hitta breda och långsiktiga lösningar. Detta är förutsättningar för att vi ska kunna hantera de globala utmaningar som Sverige och världen står inför. Det är extra viktigt under ett valår och eftersom världsläget för demokratin är akut. Likaså är det avgörande för om Sverige, tillsammans med resten av världen, ska bidra och nå de Globala målen för hållbar utveckling. Granskningen visar att partierna saknar konkreta förslag i flera av de avgörande frågorna som vi identifierat i valmanifestet #hjärtavärlden. Där kräver vi en politik som: Står upp för människors rätt att organisera sig och göra sin röst hörd Driver en hållbar och rättvis utveckling till år 2030 Arbetar för att minska våra klimatpåverkande utsläpp För en verkligt feministisk utrikespolitik Avsätter 1 procent av BNI till internationellt bistånd För en human migrations- och flyktingpolitik Konkret politik och handlingsplan för att bidra till de Globala målen: Granskningen visar att partierna ännu inte utformat politik för vad som behöver göras för att Sverige ska bidra till de Globala målen för hållbar utveckling, som antogs för tre år sedan. Att regeringen fortfarande inte har presenterat en handlingsplan för detta är uppseendeväckande. Särskilt i skenet av att de lovat att vara ett föregångsland i arbetet. De andra riksdagspartierna har inte heller en tydlig vision för hur de vill att Sverige ska bidra till Agenda 2030. Växla upp politiken för att bemöta hoten mot demokratin: Granskningen visar också att 7 av 8 riksdagspartier vill växla upp politiken för att bemöta det akuta världsläget för demokratin, med människo- och naturrättsförsvarare som mördas och ett demokratiskt utrymme som krymper. Vi ser fram emot att fler partier tar fram konkreta förslag för att bemöta hoten mot demokratin. Samtidigt kan vi konstatera att Sverigedemokraterna till skillnad från de andra partierna inte vill prioritera bistånd för utveckling av demokrati. Byt spår i migrationspolitiken: De negativa effekterna för en hållbar och rättvis utveckling är tydliga när migrations- och flyktingpolitiken granskas. Här är Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna eniga i nästan samtliga migrationspolitiska frågor, till exempel vill de avskaffa permanenta uppehållstillstånd och kraftigt försämra möjligheterna till familjeåterförening. Migrationspolitiska intressen påverkar också biståndspolitiken: I maj meddelade Socialdemokraterna att bistånd ska kunna dras in om inte länder som människor flytt ifrån tar tillbaka sina medborgare. Biståndspengar får inte villkoras på det här sättet. Bistånd till flickors utbildning, säkra förlossningar eller annat livsviktigt stöd ska inte kunna dras in som påtryckning för att landets regering ska agera i Sveriges migrationspolitiska intressen. Det skadar relationer till andra länder och gör biståndet mindre effektivt. Vi, 40 organisationer, menar att världen måste ges en plats i valrörelsen. Därför står vi bakom valmanifestet #hjärtavärlden där vi konkretiserat våra krav för en hållbar och rättvis global utvecklingspolitik. Granskningen visar tydligt att samtliga partier i Sveriges riksdag kan göra mycket mer för att driva den politik som behövs för att nå en hållbar och rättvis utveckling i världen. Partierna måste – på riktigt – ta det ansvar som vilar på dem och agera på de globala utmaningar som hela världen står inför. Ett konkret första steg är att skifta fokus i valrörelsen, en möjlighet till det är i riksdagsdebatten nu på onsdag. Gör det! Vi 40 organisationer som skriver under debattartikeln står bakom valmanifestet #hjärtavärlden Vi vill ge världen en plats i valrörelsen! Vi arbetar tillsammans i plattformen CONCORD Sverige, som kartlagt partiernas politik i internationella frågor. ActionAid Sverige Afrikagrupperna Barnfonden Diakonia Erikshjälpen Fair Action FIAN Sverige Fonden för mänskliga rättigheter Forum Syd Individuell Människohjälp Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet IOGT-NTO-rörelsens internationella arbete Islamic Relief Sverige Hand in Hand Hungerprojektet KFUM Sverige Kristna Fredsrörelsen Kvinna till Kvinna Latinamerikagrupperna Life & Peace Institute LSU – Sveriges ungdomsorganisationer Läkare i Världen Läkarmissionen MyRight – Empowers people with disabilities MÄN Operation 1325 Plan International Sverige PMU RFSU Svalorna Indien Bangladesh Svenska Afghanistankommittén Svenska FN-förbundet Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen Svenska kyrkans internationella arbete Svenska missionsrådet Sveriges kristna råd Union to Union Vi-skogen Världsnaturfonden WWF We Effect
Rapport: 2018 års PGU-barometer
Tillsammans med 67 civilsamhällesorganisationer har Latinamerikagrupperna tagit fram PGU-barometern, en rapport som vartannat år utvärderar Sveriges politik för global utveckling. Latinamerikagrupperna står bakom två kapitel i årets barometer.
Vi hanterar dina uppgifter säkert
Dina uppgifter behandlas enligt dataskyddsförordningen (GDPR) som sedan den 25 maj 2018 ersätter personuppgiftslagen (PUL). I samband med att du skänker pengar till oss eller blir medlem i Latinamerikagrupperna förser du oss med vissa personuppgifter. Vi sparar kontaktuppgifter för att kunna bjuda in till årsmöte, och för att genomföra olika typer av utskick och kampanjer. Det är angeläget för oss att du ska kunna få ta del av viktig information utan att någon information eller personuppgift samlas in, lagras eller hanteras i onödan. För att säkerställa att dina personuppgifter skyddas från obehöriga vidtar vi lämpliga tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder.