Latinamerikagrupperna

Menu
Bli medlem
Stöd oss

Search results for: node/goldcorp

Mänskliga rättigheter, regler för företag

Dagens handels- och investeringsavtal ger transnationella företag specifika, långtgående rättigheter och tillgång till ett parallellt rättssystem för att genomdriva dem.

Vi uppmanar EU och medlemsstaterna att upphöra med dessa privilegier genom att dra tillbaka befintliga handels- och investeringsavtal som omfattar dem, och inte ingå liknande avtal i framtiden.

Låt Sverige bli en stark röst för nedrustning

Regeringens utredning om en svensk anslutning till FN:s konvention om kärnvapenförbud släpps i dagarna. Människor över hela världen riktar sina blickar mot Sverige, ett land som genom åren har varit en ledande röst för nedrustning. Vi står inför ett vägval: gå före och driva på för nedrustning eller passivt se på när kärnvapenhotet ökar, skriver ett tjugotal organisationer, bland dem Latinamerikagrupperna i Svenska Dagbladet.

Las inversiones de las AFP en el Amazonas reciben críticas

Noticia publicada por Elsa Persson. Diario Dagens Arena. 09-11-2018 CLIMA. Tanto bancos suecos como administradoras de fondos de pensiones suecas (AP-fonderna) invierten 350 millones de coronas en empresas sojeras y productoras de carne activas en el Amazonas. Solidaridad Suecia – América Latina critica el “diálogo”que las administradoras dicen tener con las empresas para acordar mejoras. La elección del presidente Jair Bolsonaro en Brasil hizo florecer el futuro del Amazonas en la consciencia general. Bolsonaro expresó claramente que no le dará importancia a la problemática climática, por el contrario, su objetivo es continuar explotando el Amazonas. Según el diario sueco D.N la amenaza a la economía crece al mismo ritmo que crece la demanda de producción de carne en el mercado mundial. La interacción entre la economía, la política e hidrológia implican un riesgo de cambio radical en la totalidad del ecosistema amazónico. – El Amazonas, selva tropical, corre el riesgo de transformarse en sabana y en consecuencia perder el almacenamiento de dióxido de carbono. Nos topamos con el umbral de estabilidad climática, afirma en una entrevista con el D.N el Dr.Victor Galaz, investigador del Stockholm Resilience Center en la Universidad de Estocolmo. Victor Galaz con cuatro colegas realizaron un estudio en el que registraron inversiones vinculadas a la selva amazónica y a los bósques de coníferas en Rusia y Canadá. El aumento de la temperatura y una agricultura más intensiva pueden causar sequía, incendios y por lo tanto liberación de dióxido de carbono, inclusive en estos bosques. Algunos inversores financieros tienen especial responsabilidad en el futuro del cambio climático. En lo que a Suecia atañe están involucrados: la AMF pensionaförsäkring (una de las administradoras de fondos de pensiones), los fondos en los bancos Handelsbanken, SEB y Swedbank Robur. Las inversiones más grandes son las destinadas a actividades realizadas en los bosques de coníferas, especialmente en los de Rusia. . En cuanto al Amazonas los investigadores estudiaron a dos empresas internacionales relacionadas con el agronegocio de la soya y la industria de la carne: Bunge y Archer Daniels Midland. Por lo general este tipo de empresas no son dueñas de las tierras de cultivo. Las tierras son arrendadas y el cultivo se hace en territorio de selva talada. Tanto los bancos suecos como las compañías de pensiones, entre ellas las administradoras de fondos de pensiones estatales públicas, tienen posesión en las empresas internacionales antes mencionadas. La administradora Tredje AP-fonden poseía a finales del año pasado 75 millones de coronas en acciones de empresas sojeras y de producción de carne en el Amazonas. El banco Handelsbanken y otras administradoras tienen inversiones millonarias en empresas similares. El diario sueco Dagens Arena trató de contactar al Comité Ético de la administradora Tredje AP-fonden sin recibir retorno de comentario. John Howchin, secretaario general del Comité de Ética de las administradoras de fondos de pensiones suecas (AP-fondernas etikråd), manifestó en el diario D.N que “los fondos han estado comprometidos con las pautas actuales de las empresas y que continuarán dialgoando acerca de la deforestación”. Annelie Andersson trabaja en Solidaridad Suecia – América Latina, organización que asume una postura crítica hacia las compañías que siguen siendo propietarias de empresas con actividades dudosas y que argumentan a favor del beneficio de intentar influenciar como propietarias en vez de retirarse. – El problema es que sabemos muy poco sobre este diálogo. Él ( John Howchin, comment.ed.) se está refiriendo en este caso a la deforestación, pero nosotrxs ( Solidaridad Suecia – América Latina) no conocemos las exigencias que ponen las administradoras. Annelie Andersson afirma que la falta de transparencia dificulta una evaluación sobre el efecto del diálogo. La minera canadiense Goldcorp es activa en la mina Marlin, en Guatemala, ya criticada durante años por violación a los DD.HH y destrucción medioambiental. El Comité de Ética de las administradoras de fondos de pensiones públicas, AP-fonderna, que trabaja para cuatro administradoras de fondos de pensiones, declaró sentirse muy orgulloso por sus logros en Marlin. Otra administradora, sjunde Ap-fonden, decide repentinamente retirar sus inversiones de Marlin a causa de la violación a los DD.HH, comenta Annelie Andersson. Según Solidaridad Suecia – América Latina, la administradora de fondos de pensiones, Andra AP-fonderna, también tiene una inversión millonaria depositada en tierras brasileñas. Estas tierras son arrendadas para el cultivo de soya, entre otros. La actividad se desarrolla en un área natural muy vulnerable. Teniendo en cuenta el nuevo mandato político en Brasil, Annelie Andersson considera muy sensible el hecho de que las administradoras de fondos de pensiones continúen con su intención de expansiderse. – Estas inversiones serán muy graves en el nuevo contexto político. Si ya es conocido el problema del acaparamiento de tierras con adulteración de títulos de propiedad puede ser dificultoso bajo el gobierno de Bolsonaro continuar expandiendo la actividad. En este momento se está trabajando en el Parlamento con una nueva reglamentación para las administradoras. La votación será a fines de noviembre. Annelie Anderson ha estado activa en el llamado #schystapensioner (pensiones justas) para exigir que las nuevas reglas se apliquen en conformidad con las prácticas de sustentabilidad. Sin embargo, según Annelie, ahora no va a ser así ya que El Partido de Izquierda (Vänsterpartiet) es el único que añadió un cambio en la moción. – Pensamos que la propuesta actual es mucho mejor a lo que tenemos hoy. De todas formas el objetivo de rentabilidad está por sobre el de sustentabilidad. Nosotrxs hubiésemos querido ver una reglamentación donde todas las inversiones de las compañías de pensiones estuviesen acordes con los compromisos internacionales en relación a los DD.HH, al problema medioambiental y climático. Traducción. Silvia Ana González

Kampanj: Schyssta Pensioner

Kampanj AP-fondernas investeringar i mark och gruvor i Latinamerika Du kan engagera dig genom: Anmäl AP-fonderna till FN! AP-fonderna investerar i oljebolag och köttföretag som skövlar regnskog och kränker urfolks rättigheter. Därför anmäler vi AP-fonderna till FN. Anmälan ska skickas in till FN i november och du som individ kan också skriva under den! Skriv under namninsamlingen Våra svenska AP-fonder investerar mångmiljardbelopp i jordbruksmark och gruvbolag i Latinamerika. Investeringar som bidrar till miljöförstöring, tvångsförflyttningar och kränkningar av mänskliga rättigheter. Latinamerikagrupperna arbetar genom kampanjen ”Schyssta Pensioner” för att våra pensionspengar ska investeras med respekt för mänskliga rättigheter, miljö och internationella klimatmål. Investeringar i hårt kritiserade gruvbolag Svenska AP-fonderna investeringar miljardbelopp av våra pensionspengar i hårt kritiserade gruvbolag i Latinamerika. Ett exempel är det kanadensiska gruvbolaget Goldcorp, som har fått hård kritik för gruvprojektet Marlin i Guatemala. Ett annat exempel är Kolgruvan Cerrejón i Colombia som ägs av BHP Billiton, Anglo American och Glencore och där Andra AP-fonden har investeringar i alla tre gruvbolagen. Ett annat uppmärksamt fall är gruvdammen i Minas Gerais i Brasilien som brast den 1 november 2015, resulterade i 19 dödsfall och som förorenade floden Doce som förser tre miljoner människor med färskvatten. Material: Podd med Aron Lindblom från Diakonia om den kontroversiella Marlingruvan i Guatemala – Latinamerikagrupperna (2017). Gruva förorenar och splittrar befolkning – Latinamerikagrupperna (2017). Videointervjuer med boende i området runt Marlingruvan – Latinamerikagrupperna (2013). ”Rena guldgruvan? – AP-fondernas investeringar har en smutsig baksida”– Rapport från Swedwatch, Latinamerikagrupperna (2011).   Markinvesteringar bidrar till skövling av Amazonas och brott mot mänskliga rättigheter De senaste åren har uppköp av och investeringar i jordbruksmark ökat kraftigt i Latinamerika. Flera AP-fonder investerar miljardbelopp av våra pensionspengar i mark som används för industriell odling för export såsom soja- och sockerrör. I Argentina, Paraguay, Bolivia och inte minst Brasilien har sojaboomen bidragit till omfattande skogsskövling, utarmning av den biologiska mångfalden, vattenbrist och lett till ökade markkonflikter. Regionens småbrukare tvingas överge sina marker, insjuknar och förlorar sin inkomst när deras grödor förstörs av industrijordbrukets starka gifter som sprids med vind och vatten. Material: ”The Human and Environmental Cost of Land Business” – FIAN, Rede Social de Justiça e Direitos Humanos, CPT (2018). ”Liv utan gift”– Kampanjfolder (2017). ”Foreign Pension Funds and Land grabbing in Brazil” – Latinamerikagrupperna, GRAIN, Inter Pares,Rede Social de Justiça e Direitos Humanos (2015). Våra svenska AP-fonder investerar mångmiljardbelopp i mark och gruvbolag i Latinamerika. Investeringar som kränker mänskliga rättigheter och orsakar allvarlig miljöförstöring.   Foreign Pension Funds and Land grabbing in Brazil.pdf (1,52 MB) Rapport om Sveriges pensionsfonders markinvestering i Brasilien. Bakom rapporten står förutom Latinamerikagrupperna även GRAIN, Rede Social de Justiça e Direitos Humanos (Brasilien) och Inter Pares (Kanada). Rena guldgruvan.pdf (1,19 MB) En rapport från Swedwatch om AP-fondernas investeringar i guldutvinningen i Latinamerika och de negativa miljökonsekvenserna av utvinningen av mineraler har på lokalbefolkningen. Latinamerikagrupperna driver tillsammans med flera organisationer kampanjen ”Schyssta Pensioner”. Kampanjen vill se nya regler för AP-fonderna så att våra pensionspengar investeras med respekt för mänskliga rättigheter, miljö och internationella klimatmål. Läs mer på: http://schysstapensioner.se

Våra kampanjer

Ta ställning Tillsammans kan vi uppmärksamma och ifrågasätta orättvisor och påverka politiker och makthavare att verka för en rättvis och hållbar värld. Kampanj Anmäl AP-fonderna till FN! AP-fonderna investerar i oljebolag och köttföretag som skövlar regnskog och kränker urfolks rättigheter. Därför anmäler vi AP-fonderna till FN. Anmälan ska skickas in till FN i november och du som individ kan också skriva under den! Skriv under namninsamlingen Tidigare Kampanjer Kampanj Schyssta Pensioner Våra svenska AP-fonder investerar mångmiljardbelopp i jordbruksmark och gruvbolag i Latinamerika. Investeringar som bidrar till miljöförstöring, tvångsförflyttningar och kränkningar av mänskliga rättigheter. Kampanj Liv utan gift Användningen av gifter i jordbruket skadar allvarligt människor och miljö i Latinamerika. Vi måste ta vårt ansvar att förändra detta – som medborgare, konsumenter, importörer och investerare! Kampanj #InteEttBrott Att protestera mot social orättvisa är en mänsklig rättighet. Trots det behandlas miljö – och människorättsförsvarare i Latinamerika som brottslingar. Kampanj Rättvis vinhandel Vi arbetar för att Systembolaget och svenska vinimportörer ska ta större ansvar för rättvisa arbetsvillkor på vingårdar i Afrika och Latinamerika.

Vi måste ta hoten mot demokratin på allvar

46 organisationer: Nu krävs det en kraftfull politik som skyddar mänskliga fri- och rättigheter. Först publicerat i www.aftonbladet.se. I söndags valdes högernationalisten Jair Bolsonaro till ny president i Brasilien, ett valresultat som följer en global trend med ökande hot mot demokratin. De som försvarar våra grundläggande rättigheter – civilsamhällets människorättsaktivister och miljöförsvarare – får betala ett högt pris, ibland med sina liv. 46 organisationer i svenska civilsamhället kräver nu en kraftfull svensk politik för att skydda demokratiska fri- och rättigheter. De senaste tolv åren har den demokratiska utvecklingen backat i världen. Istället ser vi en frammarsch för nationalism och auktoritära regimer. Det internationella civilsamhällesnätverket Civicus sammanställning visar att nästan hälften av världens befolkning lever i länder där utrymmet för civilsamhället är helt stängt eller kraftigt begränsat. Nätverket kallar utvecklingen ”en global katastrof”. Civilsamhälleorganisationer hotas, förtalas och beläggs med reseförbud och andra restriktioner när de granskar makten och står upp för grundläggande rättigheter. Värst drabbas de som historiskt haft svårast att få sina röster hörda som kvinnor, urfolk och minoriteter. Över 300 människorätts- och miljöförsvarare mördades under 2017. Mörkertalet är sannolikt stort. Brasiliens nyvalde president vill slänga ut internationella miljöorganisationer som Greenpeace och WWF och stoppa allt statligt stöd till nationella miljöorganisationer. I Egypten fängslas aktivister och i Azerbajdzjan används påhittade sexskandaler för att tysta de som granskar makten. USA:s president Donald Trump har förbjudit organisationer som tar emot amerikanskt bistånd att informera om abort. I Ungern har regeringen gjort det kriminellt för organisationer att hjälpa asylsökande. I Colombia förvärras hoten mot fackligt aktiva och människorättsförsvarare som arbetar för att ta landet framåt efter fredsavtalet. I Nicaragua har barn och unga som har deltagit i protesterna mot landets regering både dödats och fängslats. En ökad konkurrens om naturresurser på många platser förvärrar hoten mot människor som försvarar miljö och mark, ofta gentemot stora företag. Under åren 2014-2016 antog över 60 länder lagar som förhindrar eller förbjuder organisationer att ta emot stöd från utlandet. Många tvingas stänga ner sin verksamhet. Andra drabbas av minskat förtroende från allmänheten på grund av att de utpekas som spioner och landsförrädare. Inte minst visar copy/paste-metoden kring lagstiftning hur antidemokratiska regimer samarbetar över gränserna och tar efter varandras metoder. De auktoritära staterna går samman i FN för att stänga ute civilsamhället från förhandlingar. I Europa enas högerextrema partier i gemensam mobilisering inför EU-valet nästa år, med hjälp av bland andra Steve Bannon, Donald Trumps förre chefsstrateg. Sverige är inte immunt mot utvecklingen i Europa. Vi har ett växande nationalistiskt parti och vi har nazistiska organisationer som sprider rädsla, vilket blev tydligt inte minst under årets Almedalsvecka. När fler länder runt omkring oss monterar ner rättssäkerhet och demonstrationsrättigheter hotar det även våra möjligheter att leva fritt och demokratiskt. Concord Sveriges kartläggning inför valet visade tydligt att de flesta partier saknar en utvecklad politik för att motverka den globala krisen för civilsamhället. Detta måste ändras. Vi har i dagarna lämnat över en rad rekommendationer till riksdagspolitiker för att stärka Sveriges röst och lyfter här några av våra förslag: Att försvara det demokratiska utrymmet är en avgörande fråga för vår samtid, inte minst för att nå de globala målen för hållbar utveckling. Detta kräver politiskt ledarskap. I likhet med ansatsen om att ett feministiskt perspektiv ska genomsyra utrikespolitiken behöver stärkandet av mötes- och föreningsfriheten prioriteras i all Sveriges internationella politik. Gör svenska ambassader till ett stöd och en säker plats för utsatta organisationer. Detta får inte vara beroende av ambassadörens personliga engagemang. All personal inom utrikesförvaltningen behöver ha bättre kunskap om hoten mot civilsamhället och behovet av att skydda mötes- och föreningsfriheten. Svenska företag som är aktiva i andra länder behöver ha tydliga system för skydd av människorätts- och miljöförsvarare som påverkas av verksamheten. Regeringen bör utreda möjligheten att lagstifta om företags skyldighet att ta ansvar för sin påverkan på mänskliga rättigheter, en rekommendation som Statskontoret nyligen framförde i en granskning. Stärk EU:s globala röst för civilsamhället. Nu pågår förhandlingarna om EU:s nästa budget som bland annat bestämmer hur EU:s biståndspengar fördelas. Här behöver stöd till civilsamhället och inte minst utsatta människorätts- och miljöförsvarare prioriteras. Nästa år är det dessutom val till Europaparlamentet. Svenska politiker står inför en viktig uppgift i att försvara demokratin och civilsamhället i Europa och stärka EU:s roll för mänskliga fri- och rättigheter globalt. När demokratin hotas av auktoritära krafter behövs ett starkt och självständigt civilsamhälle än mer. Vi svenska civilsamhällesorganisationer arbetar för att stärka och anpassa vårt eget stöd till utsatta organisationer och personer världen över. Nu behöver svenska politiker bygga en kraftfull politik som skyddar fri- och rättigheter för de som riskerar allt i kampen för det fria samhället. Ulrika Urey, kanslichef Fair Action Petra Tötterman-Andorff, generalsekreterare Kvinna till Kvinna Georg Andrén, generalsekreterare Diakonia Malin Nilsson, generalsekreterare IKFF Lotta Sjöström Becker, generalsekreterare Kristna Fredsrörelsen Mariann Eriksson, generalsekreterare Plan International Sverige Håkan Wirtén, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes internationella center Anna Barkered, verksamhetsledare Latinamerikagrupperna Lena Ingelstam, internationell chef Rädda Barnen Agnes Hellström, ordförande Svenska Freds- och skiljedomsföreningen Ingela Holmertz, generalsekreterare ActionAid Sverige Sofia Östmark, kanslichef Union to Union Ann Svensén, generalsekreterare IM Silvia Ernhagen, vd Hungerprojektet Anders Malmstigen, generalsekreterare Svenska missionsrådet Anna Lindenfors, generalsekreterare Amnesty International svenska sektionen Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen Martin Ängeby, generalsekreterare Silc Annelie Börjesson, ordförande Svenska FN-förbundet Rosaline Marbinah, ordförande LSU – Sveriges Ungdomsorganisationer Göran Alfredsson, ordförande MyRight Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect och Vi-skogen Aron Wängborg, tf Generalsekreterare, KFUM Sverige Alán Ali, ordförande MÄN Anna-Karin Johansson, generalsekreterare RFSU Khalil Zeidan, ordförande Nordisk hjälp Ulrika Strand, generalsekreterare Fonden för mänskliga rättigheter Viktoria Olausson, ordförande FIAN Sverige Mikael Sundström, ordförande Jordens vänner Louise Lindfors, generalsekreterare Afrikagrupperna Lars Arrhenius, generalsekreterare Läkarmissionen Lisbeth Petersen, tillförordnad generalsekreterare Forum Syd Daniel Grahn, generalsekreterare Erikshjälpen Richard Nordström, generalsekreterare Hand in Hand Annika Schabbauer, kanslichef Operation 1325 Mona Örjes, ordförande IOGT-NTO-rörelsen Julia Andén, ordförande Svalorna Latinamerika Jan Strömdahl, ordförande svenska Västsaharakommittén Frida Dunger Johnsson, verksamhetsledare Emmaus Stockholm Eliot Wieslander, Läkare i Världen Judy McCallum, Executive Director Life & Peace Institute Andreas Stefansson, generalsekreterare Svenska Afghanistankommittén Sandra Ehne, förbundsordförande RFSL Karin Wiborn, generalsekreterare Sveriges kristna råd Alice Blondel,

“Det kommer att bli en utrensning som aldrig har skådats i Brasiliens historia”

I omvärldens döda vinkel avrättas miljö- och människorättsaktivister på löpande band. Inte bara i Brasilien utan även i Colombia, Ecuador, Guatemala, Honduras, Mexico, Nicaragua och Peru. Världen behöver fler miljö- och människorättsaktivister och det är vår plikt att aldrig stå tysta och se på. Stöd till och skydd för Brasiliens miljö- och människorättsaktivister är en fråga om liv och död.