Vi måste ta hoten mot demokratin på allvar
46 organisationer: Nu krävs det en kraftfull politik som skyddar mänskliga fri- och rättigheter. Först publicerat i www.aftonbladet.se. I söndags valdes högernationalisten Jair Bolsonaro till ny president i Brasilien, ett valresultat som följer en global trend med ökande hot mot demokratin. De som försvarar våra grundläggande rättigheter – civilsamhällets människorättsaktivister och miljöförsvarare – får betala ett högt pris, ibland med sina liv. 46 organisationer i svenska civilsamhället kräver nu en kraftfull svensk politik för att skydda demokratiska fri- och rättigheter. De senaste tolv åren har den demokratiska utvecklingen backat i världen. Istället ser vi en frammarsch för nationalism och auktoritära regimer. Det internationella civilsamhällesnätverket Civicus sammanställning visar att nästan hälften av världens befolkning lever i länder där utrymmet för civilsamhället är helt stängt eller kraftigt begränsat. Nätverket kallar utvecklingen ”en global katastrof”. Civilsamhälleorganisationer hotas, förtalas och beläggs med reseförbud och andra restriktioner när de granskar makten och står upp för grundläggande rättigheter. Värst drabbas de som historiskt haft svårast att få sina röster hörda som kvinnor, urfolk och minoriteter. Över 300 människorätts- och miljöförsvarare mördades under 2017. Mörkertalet är sannolikt stort. Brasiliens nyvalde president vill slänga ut internationella miljöorganisationer som Greenpeace och WWF och stoppa allt statligt stöd till nationella miljöorganisationer. I Egypten fängslas aktivister och i Azerbajdzjan används påhittade sexskandaler för att tysta de som granskar makten. USA:s president Donald Trump har förbjudit organisationer som tar emot amerikanskt bistånd att informera om abort. I Ungern har regeringen gjort det kriminellt för organisationer att hjälpa asylsökande. I Colombia förvärras hoten mot fackligt aktiva och människorättsförsvarare som arbetar för att ta landet framåt efter fredsavtalet. I Nicaragua har barn och unga som har deltagit i protesterna mot landets regering både dödats och fängslats. En ökad konkurrens om naturresurser på många platser förvärrar hoten mot människor som försvarar miljö och mark, ofta gentemot stora företag. Under åren 2014-2016 antog över 60 länder lagar som förhindrar eller förbjuder organisationer att ta emot stöd från utlandet. Många tvingas stänga ner sin verksamhet. Andra drabbas av minskat förtroende från allmänheten på grund av att de utpekas som spioner och landsförrädare. Inte minst visar copy/paste-metoden kring lagstiftning hur antidemokratiska regimer samarbetar över gränserna och tar efter varandras metoder. De auktoritära staterna går samman i FN för att stänga ute civilsamhället från förhandlingar. I Europa enas högerextrema partier i gemensam mobilisering inför EU-valet nästa år, med hjälp av bland andra Steve Bannon, Donald Trumps förre chefsstrateg. Sverige är inte immunt mot utvecklingen i Europa. Vi har ett växande nationalistiskt parti och vi har nazistiska organisationer som sprider rädsla, vilket blev tydligt inte minst under årets Almedalsvecka. När fler länder runt omkring oss monterar ner rättssäkerhet och demonstrationsrättigheter hotar det även våra möjligheter att leva fritt och demokratiskt. Concord Sveriges kartläggning inför valet visade tydligt att de flesta partier saknar en utvecklad politik för att motverka den globala krisen för civilsamhället. Detta måste ändras. Vi har i dagarna lämnat över en rad rekommendationer till riksdagspolitiker för att stärka Sveriges röst och lyfter här några av våra förslag: Att försvara det demokratiska utrymmet är en avgörande fråga för vår samtid, inte minst för att nå de globala målen för hållbar utveckling. Detta kräver politiskt ledarskap. I likhet med ansatsen om att ett feministiskt perspektiv ska genomsyra utrikespolitiken behöver stärkandet av mötes- och föreningsfriheten prioriteras i all Sveriges internationella politik. Gör svenska ambassader till ett stöd och en säker plats för utsatta organisationer. Detta får inte vara beroende av ambassadörens personliga engagemang. All personal inom utrikesförvaltningen behöver ha bättre kunskap om hoten mot civilsamhället och behovet av att skydda mötes- och föreningsfriheten. Svenska företag som är aktiva i andra länder behöver ha tydliga system för skydd av människorätts- och miljöförsvarare som påverkas av verksamheten. Regeringen bör utreda möjligheten att lagstifta om företags skyldighet att ta ansvar för sin påverkan på mänskliga rättigheter, en rekommendation som Statskontoret nyligen framförde i en granskning. Stärk EU:s globala röst för civilsamhället. Nu pågår förhandlingarna om EU:s nästa budget som bland annat bestämmer hur EU:s biståndspengar fördelas. Här behöver stöd till civilsamhället och inte minst utsatta människorätts- och miljöförsvarare prioriteras. Nästa år är det dessutom val till Europaparlamentet. Svenska politiker står inför en viktig uppgift i att försvara demokratin och civilsamhället i Europa och stärka EU:s roll för mänskliga fri- och rättigheter globalt. När demokratin hotas av auktoritära krafter behövs ett starkt och självständigt civilsamhälle än mer. Vi svenska civilsamhällesorganisationer arbetar för att stärka och anpassa vårt eget stöd till utsatta organisationer och personer världen över. Nu behöver svenska politiker bygga en kraftfull politik som skyddar fri- och rättigheter för de som riskerar allt i kampen för det fria samhället. Ulrika Urey, kanslichef Fair Action Petra Tötterman-Andorff, generalsekreterare Kvinna till Kvinna Georg Andrén, generalsekreterare Diakonia Malin Nilsson, generalsekreterare IKFF Lotta Sjöström Becker, generalsekreterare Kristna Fredsrörelsen Mariann Eriksson, generalsekreterare Plan International Sverige Håkan Wirtén, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes internationella center Anna Barkered, verksamhetsledare Latinamerikagrupperna Lena Ingelstam, internationell chef Rädda Barnen Agnes Hellström, ordförande Svenska Freds- och skiljedomsföreningen Ingela Holmertz, generalsekreterare ActionAid Sverige Sofia Östmark, kanslichef Union to Union Ann Svensén, generalsekreterare IM Silvia Ernhagen, vd Hungerprojektet Anders Malmstigen, generalsekreterare Svenska missionsrådet Anna Lindenfors, generalsekreterare Amnesty International svenska sektionen Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen Martin Ängeby, generalsekreterare Silc Annelie Börjesson, ordförande Svenska FN-förbundet Rosaline Marbinah, ordförande LSU – Sveriges Ungdomsorganisationer Göran Alfredsson, ordförande MyRight Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect och Vi-skogen Aron Wängborg, tf Generalsekreterare, KFUM Sverige Alán Ali, ordförande MÄN Anna-Karin Johansson, generalsekreterare RFSU Khalil Zeidan, ordförande Nordisk hjälp Ulrika Strand, generalsekreterare Fonden för mänskliga rättigheter Viktoria Olausson, ordförande FIAN Sverige Mikael Sundström, ordförande Jordens vänner Louise Lindfors, generalsekreterare Afrikagrupperna Lars Arrhenius, generalsekreterare Läkarmissionen Lisbeth Petersen, tillförordnad generalsekreterare Forum Syd Daniel Grahn, generalsekreterare Erikshjälpen Richard Nordström, generalsekreterare Hand in Hand Annika Schabbauer, kanslichef Operation 1325 Mona Örjes, ordförande IOGT-NTO-rörelsen Julia Andén, ordförande Svalorna Latinamerika Jan Strömdahl, ordförande svenska Västsaharakommittén Frida Dunger Johnsson, verksamhetsledare Emmaus Stockholm Eliot Wieslander, Läkare i Världen Judy McCallum, Executive Director Life & Peace Institute Andreas Stefansson, generalsekreterare Svenska Afghanistankommittén Sandra Ehne, förbundsordförande RFSL Karin Wiborn, generalsekreterare Sveriges kristna råd Alice Blondel,
“Det kommer att bli en utrensning som aldrig har skådats i Brasiliens historia”
I omvärldens döda vinkel avrättas miljö- och människorättsaktivister på löpande band. Inte bara i Brasilien utan även i Colombia, Ecuador, Guatemala, Honduras, Mexico, Nicaragua och Peru. Världen behöver fler miljö- och människorättsaktivister och det är vår plikt att aldrig stå tysta och se på. Stöd till och skydd för Brasiliens miljö- och människorättsaktivister är en fråga om liv och död.
”Vi är inte aktivister – vi är revolutionärer!”
Sisa Contento i Ecuador blev bortförd av polis under en fredlig manifestation för urfolks rättigheter och senare frisläppt. Flera av hennes kamrater sitter fortfarande häktade. Läs intervjun som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.
Den peruanska gruvmotståndaren Máxima Acuña frias från alla anklagelser
Efter nära fem år av rättsprocesser baserade på ogrundade anklagelser om markintrång, har nu Perus högsta domstol beslutat att lägga ner åtalet mot miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Den 46-åriga urfolkskvinnan har genom sitt agerande blivit en internationell symbol för kvinnors kamp i miljöfrågor.
Skriv under petition för att släppa politiska fångar i Brasilien
Sedan den politiska kuppen i Brasilien förra året har Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation De Jordlösas Rörelse, MST, varit under ständig attack. Rörelsen har en historia av att bli utsatt, men attackerna på senare tid har varit särskilt hänsynslösa och även inkluderat en räd mot organisationens nationella skola i november 2016.
”Vi föddes i orättvisa men vi vill inte dö i orättvisa”
Här i fängelset är det de som sitter inne för att de stal höns som får längst straff och de som agerar korrupt blir frisläppta. Det var inledning till vårt samtal i fängelset Tacumbu med de sex, det är namnet som de är kända vid av media och civil samhällsorganisationer och sociala organisationer.