Latinamerikagrupperna står bakom ny rapport som granskar Systembolagets vinhandel
Tillsammans med Afrikagrupperna står Latinamerikagrupperna bakom en rapport gällande Systembolagets hållbarhetsarbete som Swedwatch gjort. Den visar att Systembolaget har gjort framsteg i sitt hållbarhetsarbete och bland annat bidragit till en ökad medvetenhet om sociala frågor och fackliga rättigheter i länder med svag arbetsrätt.
Framtidens ledare kämpar mot orättvisa
Sju unga urfolksledare i Ecuador, motiverade att lägga stor del av sin lediga tid för att kämpa för en bättre värld ger sitt perspektiv om vägen mot förändring och hur vi tar oss dit. ”Utbildning är det vapen som ska hjälpa oss bryta detta system. Att förändra våra organisationer och vårt samhälle” säger Laura Tenemaza.
Han vill bryta tystnaden om urfolkens situation
Ett av alla viktiga jobb som Waqib’Kej gör är just att informera allmänheten, på landsbygden såväl som i städerna, om problem som urfolken möter och om arbetet de gör för att motverka dessa. Och det är verkligen av största vikt, förklarar Oscar Gálvez, eftersom medierapporteringen i Guatemala är väldigt snedvriden och vinklad.
Besök från den ecuadorianska urfolksorganisationen CONAIE
Under 11-16 juni 2015 hade vi äran att ha besök av Jorge Herrera som är ordförande och Katy Betancourt som är kvinnosekreterare för vår samarbetspartner CONAIE i Ecuador.
Blodstänkt gruvverksamhet i Amazonas
Shuarfolkets självförsörjande och traditionella livsstil i ecuadorianska Amazonas hotas av ett enormt gruvprojekt. ”Vi kan inte bada eller fiska i floden längre, vilket vi gjort här i alla tider. Våra djur kan inte dricka vattnet”, säger Alfonso Tendetza, en av shuarfolkets aktivister mot gruvan. Men folkets kamp för sina rättigheter har ett högt pris. I december förra året hittades Alfonsos bror mördad i närheten sin by.
”Vi såg orättvisa, kamp och blev en bro mellan två världar”
Under fem månader har Latinamerikagruppernas praktikanter levt tillsammans med familjer i Nicaragua och stöttat en av föreningens samarbetsorganisationer. Nu är de hemma i Sverige och föreläser om småbönders situation, mat och makt.
Vinproduktion skapar beroende och fattigdom
Slavliknande arbetsvillkor, utsugning av fattiga lantarbetare och en vinst som stannar i Sverige, så ser verklighetens vinindustri ut. Igår avslutades kampanjen Rättvis vinhandel sin konferens i Argentina. Det sista jag hörde när jag lämnade huset, som fungerat som både hem och konferenslokal under veckan, var Karels, från den Sydafrikanska fackföreningen Csaawu, röst som sa: ”Nu åker vi hem och fortsätter kämpa!”
Naturen som brottsoffer
Tänk om människor kunde ställas inför rätta för allvarlig miljöförstörelse på samma sätt som de kan bli dömda för folkmord. Det är idén bakom advokaten Polly Higgins förslag på en ecocide-lag.
”Vinsten på vinet går till den svenska välfärden medan folk dör i vinproduktionen”
Nu äntligen har vinarbetarkonferensen i Argentina dragit igång. Vi är delegater från fyra länder med ett tydligt mål att utveckla en klar strategi för det fortsatta kampanjearbetet. Kampanjen rättvis vinhandel har nu funnits i 6 år och trots alla försök till påtryckningar på Systembolaget och de små symboliska framsteg vi gjort så situationen för lantarbetarna längst ner i kedjan oförändrad.
Förändra systemet – inte klimatet!
Vi är i Lima för att sätta press på världens ledare att ta ansvar i klimatfrågan. Vi kommer under folkets toppmöte träffa redan drabbade personer av klimatförändringarna och andra aktivister från hela världen samt föra fram våra ståndpunkter för svenska politiker och svensk och internationell press. – Klimatförändringar utgör ett globalt problem som övergår alla gränser och påverkar oss alla. Hårdast drabbas redan utsatta samhällsgrupper, som Latinamerikas urfolk och småbrukare, trots att de bär ett mycket mindre ansvar för den globala uppvärmningen, säger Frida Ekerlund, ledamot i Latinamerikagruppernas styrelse. Latinamerikagrupperna kräver att: Sverige måste gå före: Sverige påstår sig vara ett föregångsland när det gäller klimatfrågan men det är inte sant. Sedan 2012 har Sverige klättrat från 13:e plats till 10:e plats på listan över länder med störst ekologiskt fotavtryck. Stora delar av de produkter som produceras i utvecklingsländer konsumeras i de industrialiserade länderna. Istället för att lägga klimatansvar på den stat där produktion och koldioxidutsläpp sker, måste livsstil och konsumtion vara centrala teman i debatten om ansvarsutkrävande i skapandet av en globalt rättvis klimatpolitik. Konsumtionen i Sverige och världen, måste ifrågasättas och problematiseras, och statligt ägda bolag samt AP-fonderna ska vara aktiva aktörer i klimatomställningen. Förändra systemet. Inte klimatet: Lösningar på klimatkrisen kan inte förhandlas med marknadslösningar som utgångspunkt eftersom detta system riskerar att sätta ekonomisk vinst framför miljö och sociala aspekter. Livsmedelsspekulation, samt initiativ från internationella organisationer och myndigheter, som ”grön ekonomi”, ”klimatsmart jordbruk” och ”REDD+”, är alla falska lösningar där klimatförändringarna antas lösas av marknaden. Klimatöverenskommelser ska utgå från naturens rättigheter, mänskliga rättigheter och lokalt anpassade hållbara lösningar. Folkligt inflytande och politiska förslag som matsuveränitet och agroekologi ska ligga till grund för lösningarna på klimatkrisen. Stater måste ta ansvar: Klimatkrisen ska inte lösas av transnationella företag och privata aktörers goda vilja. Privata företag ska därför inte vara centrala i omställningen. Suveräna stater måste ta sitt ansvar för skapandet av juridisk bindande och långtgående avtal för klimatomställning. Globala avtal måste ha tydliga riktlinjer för privata företags ansvar för miljö, samt beakta lokalbefolknings rättigheter.