”Vinsten på vinet går till den svenska välfärden medan folk dör i vinproduktionen”
Nu äntligen har vinarbetarkonferensen i Argentina dragit igång. Vi är delegater från fyra länder med ett tydligt mål att utveckla en klar strategi för det fortsatta kampanjearbetet. Kampanjen rättvis vinhandel har nu funnits i 6 år och trots alla försök till påtryckningar på Systembolaget och de små symboliska framsteg vi gjort så situationen för lantarbetarna längst ner i kedjan oförändrad.
Förändra systemet – inte klimatet!
Vi är i Lima för att sätta press på världens ledare att ta ansvar i klimatfrågan. Vi kommer under folkets toppmöte träffa redan drabbade personer av klimatförändringarna och andra aktivister från hela världen samt föra fram våra ståndpunkter för svenska politiker och svensk och internationell press. – Klimatförändringar utgör ett globalt problem som övergår alla gränser och påverkar oss alla. Hårdast drabbas redan utsatta samhällsgrupper, som Latinamerikas urfolk och småbrukare, trots att de bär ett mycket mindre ansvar för den globala uppvärmningen, säger Frida Ekerlund, ledamot i Latinamerikagruppernas styrelse. Latinamerikagrupperna kräver att: Sverige måste gå före: Sverige påstår sig vara ett föregångsland när det gäller klimatfrågan men det är inte sant. Sedan 2012 har Sverige klättrat från 13:e plats till 10:e plats på listan över länder med störst ekologiskt fotavtryck. Stora delar av de produkter som produceras i utvecklingsländer konsumeras i de industrialiserade länderna. Istället för att lägga klimatansvar på den stat där produktion och koldioxidutsläpp sker, måste livsstil och konsumtion vara centrala teman i debatten om ansvarsutkrävande i skapandet av en globalt rättvis klimatpolitik. Konsumtionen i Sverige och världen, måste ifrågasättas och problematiseras, och statligt ägda bolag samt AP-fonderna ska vara aktiva aktörer i klimatomställningen. Förändra systemet. Inte klimatet: Lösningar på klimatkrisen kan inte förhandlas med marknadslösningar som utgångspunkt eftersom detta system riskerar att sätta ekonomisk vinst framför miljö och sociala aspekter. Livsmedelsspekulation, samt initiativ från internationella organisationer och myndigheter, som ”grön ekonomi”, ”klimatsmart jordbruk” och ”REDD+”, är alla falska lösningar där klimatförändringarna antas lösas av marknaden. Klimatöverenskommelser ska utgå från naturens rättigheter, mänskliga rättigheter och lokalt anpassade hållbara lösningar. Folkligt inflytande och politiska förslag som matsuveränitet och agroekologi ska ligga till grund för lösningarna på klimatkrisen. Stater måste ta ansvar: Klimatkrisen ska inte lösas av transnationella företag och privata aktörers goda vilja. Privata företag ska därför inte vara centrala i omställningen. Suveräna stater måste ta sitt ansvar för skapandet av juridisk bindande och långtgående avtal för klimatomställning. Globala avtal måste ha tydliga riktlinjer för privata företags ansvar för miljö, samt beakta lokalbefolknings rättigheter.
”Ärliga människors pengar investeras i kriminella företag”
Reportage från 2014 om de svenska AP-fonderna investeringar i Chevron.
Landgrabbing – kampen om jordbruksmarken
Jakten på odlingsbar mark trappas upp när företag, stater, pensionsfonder och andra aktörer köper upp eller arrenderar stora landområden runtom i världen. Småbrukare och ursprungsfolk förlorar ofta sin mark och sin möjlighet till försörjning när konkurrensen om marken ökar. Landgrabbing är ett snabbt växande globalt fenomen. Enligt rapporten The Race for Land (2012) av ForumCiv, Afrikagrupperna och Kooperation Utan Gränser har det skett en dramatisk ökning av storskaliga markaffärer de senaste tio åren. En växande befolkning, i kombination med att den odlingsbara marken minskat till följd av klimatförändringar och vattenbrist, har fått marken att stiga i värde. I de flesta fall handlar det om utländska aktörer som tar kontroll över marken. De använder sedan jorden till storskalig odling av grödor för export, så som djurfoder till den växande köttindustrin och agrobränsle, bränsle som framställs av jordbruksprodukter som sockerrör, soja och palm. Stora markarealer används också för utvinning av naturresurser som metaller och olja. Sverige är inget undantag i denna handel, vi är en av världens tjugo största investerare i jordbruksmark. Slår mot småbrukare, ursprungsfolk och miljö Ofta utlovas jobb och landsbygdsutveckling i samband med investeringarna. Men inte sällan får investeringarna allvarliga konsekvenser för både miljö, mänskliga rättigheter och människors möjlighet att försörja sig. – Vi kommer inte att lösa hungerproblemen eller stoppa klimatförändringar genom industriellt jordbruk på stora plantager. Lösningen ligger i att stödja småskaliga jordbrukares kunskaper och erfarenheter och öka deras inkomster så de kan bidra till utvecklingen på landsbygden. Ett argument som förs fram för markinvesteringarna är att marken som köps upp är outnyttjad. Något som rapporten menar är felaktigt. Istället rör det sig ofta om mark med god tillgång till vatten och kommunikationer. Småbrukare och lokalsamhällen som levt på och odlat marken i generationer tvingas bort. De storskaliga odlingar som breder ut sig till följd av landgrabbing använder stora mängder kemiska bekämpningsmedel och gödsel, vilket utarmar jordar och förgiftar och försurar mark och vattendrag. Det gör att den odlingsbara marken minskar globalt. De grödor som odlas kräver också – liksom gruvutvinning – stora mängder vatten, vilket förvärrar konkurrensen om begränsade vattenresurser. Det finns alternativ Många folkrörelser i Latinamerika har i decennier förespråkat en övergång till småskaligt jordbruk som de menar skulle öka tillgången på mat och samtidigt vara mer ekologiskt hållbart. Något som även FNs rapportör för rätten till mat, Olivier de Schutter, slår fast i sin rapport Agroekologi och rätten till mat, från 2011: – Vi kommer inte att lösa hungerproblemen eller stoppa klimatförändringar genom industriellt jordbruk på stora plantager. Lösningen ligger i att stödja småskaliga jordbrukares kunskaper och erfarenheter och öka deras inkomster så de kan bidra till utvecklingen på landsbygden, skriver Schutter i rapporten. Text: Sori Lundqvist Visste du att… Sverige är en av världens tjugo största investerare i jordbruksmark. Över hälften av de människor som lever i extrem fattigdom är beroende av jordbruk för sin försörjning. Småjordbruk ger åtta gånger fler jobb än industrijordbruk i förhållande till den odlade ytan. Cirka 10 miljoner hektar jordbruksmark – motsvarande en fjärdedel av Sveriges yta – byter årligen händer i storskaliga markaffärer. Omkring hälften av all landgrabbing sker i Afrika. I Latinamerika är landgrabbing mest omfattande i Brasilien sett till total markyta. Som andel av ländernas jordbruksmark är problemet störst i de andinska länderna. Drivkrafter bakom landgrabbing i Latinamerika är: agrobränslen 33 procent, matproduktion 27 procent, mineraler och olja 24 procent, skogsbruk 10 procent. Den jordbruksmark som år 2008 användes för att producera etanol och biodiesel till EU hade kunnat försörja 127 miljoner människor under ett år. Siffran är sannolikt högre idag.
Regnskogens Tjernobyl
Reportage från 2011 om konsekvenserna för lokalinvånarna som stämt företaget.