Jordbruksmark har blivit en attraktiv investering, inte minst bland pensionsfonder. En ny rapport gräver djupare i Andra AP-fondens och Sveriges ansvar för människorättskränkningar och miljöförstöring på den brasilianska landsbygden.

De senaste tio åren har efterfrågan på jordbruksmark i Brasilien ökat kraftigt. I regionen Matopiba i norra Brasilien, till ytan stor som Sverige och Finland tillsammans, sker en snabb utbredning av storskalig soja- och sockerrörsproduktion. En direkt effekt är att många lokalsamhällen förlorar tillgång till mark som de är beroende av för sin försörjning.

Det är oftast lokala aktörer som genomför landgrabbing genom processer som genomsyras av korruption, hot och förfalskning av lagfarter. Pensionsfonder, däribland Andra AP-fonden, driver på utvecklingen genom de stora mängder kapital som strömmar in i markaffärer i regionen.

  • Många människor vittnar om att hot och våld ökar mot de som motsätter sig utvecklingen. Det finns exempel på företag som använder sig av privata säkerhetsstyrkor som finns på plats 24 timmar om dygnet för att övervaka och utöva påtryckningar på lokala samhällen. säger Catarina Antikainen, styrelseledamot i FIAN Sverige, som deltagit på en undersökningsresa i Brasilien.

Konsekvenserna för både människor och miljö är påtagliga. I regionen breder Cerradon ut sig. Den är lika viktig för den biologiska mångfalden som Amazonas. Där föds också flera floder som försörjer stora delar av landets befolkning med vatten. I samband med att mark tas i anspråk för storskaligt jordbruk sker ofta avskogning. Rapporten visar att det också skett på mark som ägs av Andra AP-fonden. På odlingarna som breder ut sig används stora mängder vatten och bekämpningsmedel. Det har lett till att vattendrag förgiftas och en utbredd vattenbrist för omgivande lokalsamhällen.

I Sverige blundar man för problemen. Trots den dokumentation som finns hävdar Andra AP-fonden att deras investeringar inte bidrar till människorättskränkningar.

  • Sverige har misslyckats med att reglera AP-fondernas investeringar för att säkra att de sker i enlighet med Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter och miljö. Det här är ett uppenbart exempel på att det inte räcker att förlita sig på frivilliga initiativ från fonderna själva, säger Annelie Andersson, talesperson för investerings- och företagsansvar för Latinamerikagrupperna.

Bakgrundsfakta

  • Rapporten “The Human and Environmental Cost of Land Business” publiceras av FIAN International, Rede Social de Justiça e Direitos Humanos och CPT. Den baseras på två undersökningsresor, en i september 2017 till Brasilien och en i januari 2018 till Europa. Latinamerikagrupperna är en av de organisationer som bidragit till arbetet med rapporten.
  • Andra AP-fondens markinvesteringar i Brasilien görs genom fonderna TIAA-CREF Global Agriculture I och II (TCGA I och TCGA II), där Andra AP-fonden är en av de största ägarna. AP2 investerar mer än 8 miljarder kronor i jordbruksmark och 27 procent av marken finns i Brasilien. Se AP2:s årsredovisning 2017.
  • 2015 visade en rapport som bland annat Latinamerikagrupperna stod bakom att TCGA genom en komplicerad ägarstruktur kringgår brasiliansk lagstiftning som syftar till att begränsa storskaliga utländska markinvesteringar. Den visade också att de köpt mark genom en lokal affärsman som utreddes för landgrabbing. År 2016 annullerade en regional domare lagfarter för 124 000 hektar mark registrerade på affärsmannen.
  • Sverige är skyldigt att både inom landets gränser, och när svenskt agerande får konsekvenser i andra länder, leva upp till de internationella konventioner Sverige ratificerat. I juni 2016 kritiserade FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Sverige för bristande kontroll av AP-fondernas investeringar.
  • Förra veckan presenterade regeringen, efter långa förhandlingar i riksdagens pensionsgrupp, ett förslag på ny lagstiftning för AP-fonderna. Det innehåller förbättringar när det gäller krav på hänsyn till mänskliga rättigheter och miljö. Men dessa riskerar att undergrävas då målet om hög avkastning fortfarande är överordnat andra mål.

Läs rapporten ”The Human and Environmental Cost of Land Business”

Läs om rapporten i svensk media:
Svenska dagbladet: https://www.svd.se/pensionsfond-bidrar-till-landgrabbing-i-brasilien

Hör vår talesperson Annelie Andersson kommentera rapporten i SvD:s ekonomistudio (01:22-04:50)

 

 

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

”Jag känner en glädje för att vi är så många här idag”

Den  7 september 2019 deltog Latinamerikagruppernas ordförande Klara Knapp på en manifestation för Amazonas på Odenplan i Stockholm. Här kan du läsa hennes tal i sin helhet.

· Nyheter

”Moderaterna tänker fel om biståndet”

Svenskt bistånd är världsledande när det gäller att nå människor som lever i störst fattigdom och utsatthet. Världen behöver mer samarbete inte mindre. Svik inte 1-procentmålet skriver Latinamerikagrupperna och 40 svenska civilsamhällesorganisationer på SvD Debatt.

· Nyheter, Opinion

Tips till hängmattan

Här har du några tips på filmer, tv-program och poddar om Latinamerika. Perfekt för hängmattan eller dagar som regnar bort!

· Nyheter

Ny styrelse, ny energi och nya tag

”I 2019 års styrelse vi är många nya. Däribland jag själv,” skriver Laura Lindholm och berättar om den nya styrelsens första möte som ägde rum helgen den 1–2 juni i Solidaritetshuset i Stockholm.

· Nyheter

Ett år av motgångar och framgångar

2018 var ett år med många sorgliga nyheter och med en stark ökad hotbild mot människorättsförsvarare i Latinamerika. Men det är viktigt att vi även ser de segrar som skett under förra året som vi kan glädjas åt och finna styrka i att den kraft som vi tillsammans äger är stor.

· Nyheter

Snart kanske transnationella företag kan hållas ansvariga för brott mot mänskliga rättigheter

Just nu pågår förhandlingar inom FN för ett juridiskt bindande FN-avtal om transnationella företags ansvar för mänskliga rättigheter. Om det lyckas, kan detta vara ett sätt att hålla företag ansvariga för handlingar i hela världen.

· Nyheter

Efter ny dammkollaps kräver Brasiliens landsbygdsbefolkning ett stopp för landets mineralplundring

Ännu en gång har Brasiliens största gruvbolag orsakat en miljökatastrof med ett stort antal döda. Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation kräver att den brasilianska staten ska straffa de skyldiga och ersätta offren.

· Nyheter

2018 års tredje styrelsemöte

Helgen 20-21 oktober träffades styrelsen på Solidaritetshuset för årets tredje styrelsemöte.

· Nyheter

“Det kommer att bli en utrensning som aldrig har skådats i Brasiliens historia”

I omvärldens döda vinkel avrättas miljö- och människorättsaktivister på löpande band. Inte bara i Brasilien utan även i Colombia, Ecuador, Guatemala, Honduras, Mexico, Nicaragua och Peru. Världen behöver fler miljö- och människorättsaktivister och det är vår plikt att aldrig stå tysta och se på. Stöd till och skydd för Brasiliens miljö- och människorättsaktivister är en fråga om liv och död.

· Nyheter, Opinion

Ingen revolution utan musik

Du har väl inte missat att Latinamerikagrupperna finns på Spotify?

· Nyheter