Jordbruksmark har blivit en attraktiv investering, inte minst bland pensionsfonder. En ny rapport gräver djupare i Andra AP-fondens och Sveriges ansvar för människorättskränkningar och miljöförstöring på den brasilianska landsbygden.

De senaste tio åren har efterfrågan på jordbruksmark i Brasilien ökat kraftigt. I regionen Matopiba i norra Brasilien, till ytan stor som Sverige och Finland tillsammans, sker en snabb utbredning av storskalig soja- och sockerrörsproduktion. En direkt effekt är att många lokalsamhällen förlorar tillgång till mark som de är beroende av för sin försörjning.

Det är oftast lokala aktörer som genomför landgrabbing genom processer som genomsyras av korruption, hot och förfalskning av lagfarter. Pensionsfonder, däribland Andra AP-fonden, driver på utvecklingen genom de stora mängder kapital som strömmar in i markaffärer i regionen.

  • Många människor vittnar om att hot och våld ökar mot de som motsätter sig utvecklingen. Det finns exempel på företag som använder sig av privata säkerhetsstyrkor som finns på plats 24 timmar om dygnet för att övervaka och utöva påtryckningar på lokala samhällen. säger Catarina Antikainen, styrelseledamot i FIAN Sverige, som deltagit på en undersökningsresa i Brasilien.

Konsekvenserna för både människor och miljö är påtagliga. I regionen breder Cerradon ut sig. Den är lika viktig för den biologiska mångfalden som Amazonas. Där föds också flera floder som försörjer stora delar av landets befolkning med vatten. I samband med att mark tas i anspråk för storskaligt jordbruk sker ofta avskogning. Rapporten visar att det också skett på mark som ägs av Andra AP-fonden. På odlingarna som breder ut sig används stora mängder vatten och bekämpningsmedel. Det har lett till att vattendrag förgiftas och en utbredd vattenbrist för omgivande lokalsamhällen.

I Sverige blundar man för problemen. Trots den dokumentation som finns hävdar Andra AP-fonden att deras investeringar inte bidrar till människorättskränkningar.

  • Sverige har misslyckats med att reglera AP-fondernas investeringar för att säkra att de sker i enlighet med Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter och miljö. Det här är ett uppenbart exempel på att det inte räcker att förlita sig på frivilliga initiativ från fonderna själva, säger Annelie Andersson, talesperson för investerings- och företagsansvar för Latinamerikagrupperna.

Bakgrundsfakta

  • Rapporten “The Human and Environmental Cost of Land Business” publiceras av FIAN International, Rede Social de Justiça e Direitos Humanos och CPT. Den baseras på två undersökningsresor, en i september 2017 till Brasilien och en i januari 2018 till Europa. Latinamerikagrupperna är en av de organisationer som bidragit till arbetet med rapporten.
  • Andra AP-fondens markinvesteringar i Brasilien görs genom fonderna TIAA-CREF Global Agriculture I och II (TCGA I och TCGA II), där Andra AP-fonden är en av de största ägarna. AP2 investerar mer än 8 miljarder kronor i jordbruksmark och 27 procent av marken finns i Brasilien. Se AP2:s årsredovisning 2017.
  • 2015 visade en rapport som bland annat Latinamerikagrupperna stod bakom att TCGA genom en komplicerad ägarstruktur kringgår brasiliansk lagstiftning som syftar till att begränsa storskaliga utländska markinvesteringar. Den visade också att de köpt mark genom en lokal affärsman som utreddes för landgrabbing. År 2016 annullerade en regional domare lagfarter för 124 000 hektar mark registrerade på affärsmannen.
  • Sverige är skyldigt att både inom landets gränser, och när svenskt agerande får konsekvenser i andra länder, leva upp till de internationella konventioner Sverige ratificerat. I juni 2016 kritiserade FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Sverige för bristande kontroll av AP-fondernas investeringar.
  • Förra veckan presenterade regeringen, efter långa förhandlingar i riksdagens pensionsgrupp, ett förslag på ny lagstiftning för AP-fonderna. Det innehåller förbättringar när det gäller krav på hänsyn till mänskliga rättigheter och miljö. Men dessa riskerar att undergrävas då målet om hög avkastning fortfarande är överordnat andra mål.

Läs rapporten ”The Human and Environmental Cost of Land Business”

Läs om rapporten i svensk media:
Svenska dagbladet: https://www.svd.se/pensionsfond-bidrar-till-landgrabbing-i-brasilien

Hör vår talesperson Annelie Andersson kommentera rapporten i SvD:s ekonomistudio (01:22-04:50)

 

 

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Småbrukarnas internationella kampdag den 17 april 2021

Den 17 april  varje år uppmärksammar Latinamerikagrupperna den ”Småbrukarnas Internationella kampdag”. En minnesdag för att uppmärksamma alla människor som runt om i världen utsätts för förtryck för sin kamp för jordbruksreformer och rätten till mat.

· Kalendarium, Nyheter

Julhälsning från Latinamerikagruppernas styrelse

2020 lider mot sitt slut och Latinamerikagruppernas styrelse samlades under luciahelgen för årets sista styrelsemöte, ett par av oss i Solidaritetshuset i Stockholm men de flesta digitalt. Året blev verkligen inte som någon hade kunnat tänka sig. Planerade evenemang har fått ställas in, möten har fått ta nya, digitala former och det har varit tråkigt […]

· Nyheter

Filmen ”Una paz verdadera”

Filmen ”Una paz verdadera, en verklig fred” är gjord år 2019 av Latinamerikagruppernas praktikanter Pedro Feitoza & Daniel Richardson och handlar om den uteblivna freden i Colombia efter fredsavtalet.

· Nyheter

Brev till Sveriges (nästan alla) riksdagsledamöter

Den 6 november 2020 skickade Latinamerikagrupperna ett brev till (nästan) alla riksdagsledamöter med förhoppning om att öppna upp en dialog om hur Sverige ska agera för att skydda miljö- och människorättsförsvarare i Latinamerika. Här kan du läsa vårt brev och ladda ner broschyren ”Mänskliga rättigheter eller livet”.

· Nyheter, Opinion

Docent Anders Burman berättar om situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Bolivia

Latinamerikagrupperna samarbetar med kvinno- och urfolksrörelsen Bartolina Sisa i Bolivia. För att skapa större förståelse om situationen för miljö-och människorättsförsvarare i Bolivia vill vi inkludera olika perspektiv. Därför ringer vi upp Anders Burman, docent i humanekologi på Institutionen för globala studier vid Göteborgs Universitet.

· Nyheter

Orkaner och pandemi hotar tillgången till mat i Centralamerika

De senaste två veckorna har Centralamerika drabbats av de allvarligaste naturkatastroferna i kontinentens historia; först orkanen Eta och strax därefter orkanen Iota. 200 personer beräknas ha omkommit och 4 miljoner har evakuerats från sina hem. 

· Nyheter
Nury Martinez, Fensuagro Foto: Leo Stolpe

Colombiansk fackföreningsledaren dödshotad av paramilitärer

Återigen hotas Colombias sociala ledare till livet. Denna gång är en av offren Elsa Nury Martínez Silva, ordförande för en av landets största småbrukar- och fackföreningsrörelse Fensuagro, en av Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer i Colombia. Elsa Nury Martínez är dessutom anställd inom ramen för Latinamerikagruppernas utvecklingssamarbete med Cloc-Via Campesina. 

· Nyheter

Attack mot urfolksby i Guatemala

Det är med djup sorg vi mottagit nyheten om ytterligare ett angrepp på en av våra samarbetsorganisationer. Denna gång i Guatemala. Natten mellan den 15 och 16 augusti riktades en våldsam attack mot urfolksinvånarna i byn Balbatzul, 12 mil från huvudstaden Guatemala City.

· Nyheter

Attentat mot Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation ANZORC i Colombia

Lördagen den 23 maj skedde ett attentat mot Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation ANZORC:s huvudkontor i Bogotá.  

· Nyheter

Från praktikant till styrelseledamot

Stephanie Lobos Poblete är 23 år och har gjort utlandspraktik med Latinamerikagrupperna. Idag är hon medlem och sitter i föreningens styrelse. Vi når henne på telefon en solig februaridag.

· Nyheter