Jordbruksmark har blivit en attraktiv investering, inte minst bland pensionsfonder. En ny rapport gräver djupare i Andra AP-fondens och Sveriges ansvar för människorättskränkningar och miljöförstöring på den brasilianska landsbygden.

De senaste tio åren har efterfrågan på jordbruksmark i Brasilien ökat kraftigt. I regionen Matopiba i norra Brasilien, till ytan stor som Sverige och Finland tillsammans, sker en snabb utbredning av storskalig soja- och sockerrörsproduktion. En direkt effekt är att många lokalsamhällen förlorar tillgång till mark som de är beroende av för sin försörjning.

Det är oftast lokala aktörer som genomför landgrabbing genom processer som genomsyras av korruption, hot och förfalskning av lagfarter. Pensionsfonder, däribland Andra AP-fonden, driver på utvecklingen genom de stora mängder kapital som strömmar in i markaffärer i regionen.

  • Många människor vittnar om att hot och våld ökar mot de som motsätter sig utvecklingen. Det finns exempel på företag som använder sig av privata säkerhetsstyrkor som finns på plats 24 timmar om dygnet för att övervaka och utöva påtryckningar på lokala samhällen. säger Catarina Antikainen, styrelseledamot i FIAN Sverige, som deltagit på en undersökningsresa i Brasilien.

Konsekvenserna för både människor och miljö är påtagliga. I regionen breder Cerradon ut sig. Den är lika viktig för den biologiska mångfalden som Amazonas. Där föds också flera floder som försörjer stora delar av landets befolkning med vatten. I samband med att mark tas i anspråk för storskaligt jordbruk sker ofta avskogning. Rapporten visar att det också skett på mark som ägs av Andra AP-fonden. På odlingarna som breder ut sig används stora mängder vatten och bekämpningsmedel. Det har lett till att vattendrag förgiftas och en utbredd vattenbrist för omgivande lokalsamhällen.

I Sverige blundar man för problemen. Trots den dokumentation som finns hävdar Andra AP-fonden att deras investeringar inte bidrar till människorättskränkningar.

  • Sverige har misslyckats med att reglera AP-fondernas investeringar för att säkra att de sker i enlighet med Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter och miljö. Det här är ett uppenbart exempel på att det inte räcker att förlita sig på frivilliga initiativ från fonderna själva, säger Annelie Andersson, talesperson för investerings- och företagsansvar för Latinamerikagrupperna.

Bakgrundsfakta

  • Rapporten “The Human and Environmental Cost of Land Business” publiceras av FIAN International, Rede Social de Justiça e Direitos Humanos och CPT. Den baseras på två undersökningsresor, en i september 2017 till Brasilien och en i januari 2018 till Europa. Latinamerikagrupperna är en av de organisationer som bidragit till arbetet med rapporten.
  • Andra AP-fondens markinvesteringar i Brasilien görs genom fonderna TIAA-CREF Global Agriculture I och II (TCGA I och TCGA II), där Andra AP-fonden är en av de största ägarna. AP2 investerar mer än 8 miljarder kronor i jordbruksmark och 27 procent av marken finns i Brasilien. Se AP2:s årsredovisning 2017.
  • 2015 visade en rapport som bland annat Latinamerikagrupperna stod bakom att TCGA genom en komplicerad ägarstruktur kringgår brasiliansk lagstiftning som syftar till att begränsa storskaliga utländska markinvesteringar. Den visade också att de köpt mark genom en lokal affärsman som utreddes för landgrabbing. År 2016 annullerade en regional domare lagfarter för 124 000 hektar mark registrerade på affärsmannen.
  • Sverige är skyldigt att både inom landets gränser, och när svenskt agerande får konsekvenser i andra länder, leva upp till de internationella konventioner Sverige ratificerat. I juni 2016 kritiserade FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Sverige för bristande kontroll av AP-fondernas investeringar.
  • Förra veckan presenterade regeringen, efter långa förhandlingar i riksdagens pensionsgrupp, ett förslag på ny lagstiftning för AP-fonderna. Det innehåller förbättringar när det gäller krav på hänsyn till mänskliga rättigheter och miljö. Men dessa riskerar att undergrävas då målet om hög avkastning fortfarande är överordnat andra mål.

Läs rapporten ”The Human and Environmental Cost of Land Business”

Läs om rapporten i svensk media:
Svenska dagbladet: https://www.svd.se/pensionsfond-bidrar-till-landgrabbing-i-brasilien

Hör vår talesperson Annelie Andersson kommentera rapporten i SvD:s ekonomistudio (01:22-04:50)

 

 

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Attentat mot Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation ANZORC i Colombia

Lördagen den 23 maj skedde ett attentat mot Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation ANZORC:s huvudkontor i Bogotá.  

· Nyheter

Anti-Chevron Day 2020

I maj 2020 har dina pensionspengar, via statliga AP-fonderna fortfarande 3 miljarder kronor investerade i Chevron. Se film av Anna Nylander, aktiv i Latinamerikagrupperna <3

· Nyheter

Från praktikant till styrelseledamot

Stephanie Lobos Poblete är 23 år och har gjort utlandspraktik med Latinamerikagrupperna. Idag är hon medlem och sitter i föreningens styrelse. Vi når henne på telefon en solig februaridag.

· Nyheter

Öppet brev till Facebook

Den pågående pandemin är extremt ansträngande för våra samarbetspartner i Latinamerika, men även för vår förenings ekonomiska möjligheter att fortsätta stötta dem. Facebook har en uttalad vilja att bidra till positiv samhällsförändring och säger sig vilja vara en plattform där människor kan engagera sig och stödja frågor som de brinner för. Idag är Facebook den […]

· Nyheter

Är det dig vi söker?

Svara på 6 frågor så får du svar på om du är en av oss!

· Jobb & praktik, Nyheter

Verksamhetsberättelse 2019 – Ett år av bränder och kämpaglöd

I 2019 års verksamhetsberättelse kan du läsa om om vårt arbete och våra resultat.

· Nyheter

Våldet befinner sig inte i karantän – ännu en social ledare mördad i Colombia

Latinamerikagruppernas praktikanter Harry Wiström och Maria Bruce om mordet på Marco Rivadeneira, människorättsförsvarare och social ledare i Coordinador Nacional Agrario (CNA) i Colombia.

· Nyheter

Hur vi tänker om vår praktikverksamhet i coronatider

Här svarar vi på några av de frågor vi har fått i sociala medier kring hur vi tänker kring vår praktikverksamhet i coronatider.

· Nyheter

Den guatemalanske urfolks- och småbrukarledaren Daniel Pascual Hernández frias från anklagelserna om ärekränkning och förtal

Goda nyheter från vår samarbetsorganisation Waqib’Kej i Guatemala.

· Nyheter

Nu inleds rättegången mot den guatemalanske urfolks- och småbrukarledaren Daniel Pascual Hernández

Efter en snart 7 år lång process inleds idag rättegången mot Daniel Pascual Hernández som står åtalad för förtal och ärekränkning av den före detta officeren Ricardo Mendez Ruiz.

· Nyheter