Guatemala: Fragment av sanning: Lidande, letande och helande
I denna dokumentärserie i tre delar möter vi personer och eldsjälar som på olika sätt delar kampen för rättvisa och sanning efter den väpnade konflikten i Guatemala 1960-1996. Trots att snart 30 år har gått sedan fredsavtalet signerades är konfliktens närvaro fortfarande påtaglig, inte minst i regionen Ixil som var hårt drabbad. Genom intervjuer berättar överlevare och yrkesaktiva om sina upplevelser av utgrävningar och begravningar av offer från konflikten. För att ett samhälle ska kunna läka krävs upprättelse, sanning och rättvisa för de som har överlevt. I en tid då svenskt bistånd minskar vill vi skildra civilsamhällets viktiga arbete för mänskliga rättigheter och övergångsrättvisa, och hur svenskt bistånd kan bidra till en mer rättvis värld: Dokumentärserien är gjord av Latinamerikagruppernas utlandspraktikanter, Emma Ekwall och Elin Sandlund, som gjort en 4 månader lång praktik hos Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation AJKEMAB’ RECH K’ASLEMAL, som är medlemsorganisation i nätverket Waqib `Kej i Guatemala. Begravningsceremoni i Jacaná, Nebaj, Quiché. Närbild av en kvinna som bär blommor för att lägga på graven. Foto: Emma Ekwall Se hela dokumentärserien i spellista på youtube: här Läs mer om Waqib `Kej här Läs mer om AJKEMAB’ RECH K’ASLEMAL här
SCHYSST JUL 2023!
Latinamerikagrupperna deltar på SCHYSST JUL 2023: Schysst Jul är en julmarknad och erbjuder mer än rättvisemärkta och ekologiska julklappar. Här hittar du allt från egentillverkade kläder till smakrika kryddor. Genom att köpa dina julklappar här stöttar du organisationer och företag som arbetar med mänskliga rättigheter och miljöfrågor. Julmarknaden är en samlingsplats för oss som vill göra mer och stötta dem som varje dag arbetar för att göra världen mer rättvis. Förutom fina julklappar har du möjlighet att ta del av information om hur du kan engagera dig i olika frågor och lära dig mer om olika sätt att bli en del av förändringen. Kom och köp julklappar som bidrar till Latinamerikagruppernas och andra civilsamhällesorganisationers viktiga arbete! ✊ Var: ABF- huset, Sveavägen 41 Stockholm När: 2 december kl.10.00-16.00 och 3 december kl.10.00-15.00 Läs mer och se program för dagarna här Varmt välkommen! ✊
Sök distanskursen Kreativt lärande för miljörättvisa!
Kom och få inspiration från folkrörelser och kreativa skapare runt om i världen. Sök distanskursen Kreativt lärande för miljörättvisa! Den växande förstörelsen av miljön oroar allt fler. För att stoppa förstörelse av vår livsmiljö behöver vi förutom fakta och argument även verktyg för att kunna inspirera andra. Det är bara när vi blir många som vi kan lyckas vända utvecklingen. På den här kursen stärker vi människor som vill engagera sig i miljö-, klimat- och rättvisa eller som är redan engagerade. Strävan är att förvandla känslor av maktlöshet till aktivt kreativt agerande. – Startdatum : 9 januari 2024 – Slutdatum: 11 juni 2024 – Kursen består av distansträffar via zoom och två fysiska kursträffar. – Sista ansökningsdag 10 december Läs mer och ansök här Kursen genomförs i samarbete med @latinamerikagrupperna och @jordensvanner som är två av Färnebo folkhögskolas huvudorganisationer.
Panelsamtal på SocForum 2023 på ABF-huset
Under Socialistiskt Forum 2023 på ABF-huset Stockholm deltar Latinamerikagrupperna i panelsamtalet ”Lärdomar från Chile: Välfärd och Demokrati” genom vår styrelseledamot Adolfo Ovalle. Syftet är att fördjupa vår förståelse för de politiska och ekonomiska förändringar som skedde i Chile under diktaturen och att dra lärdomar som kan vara till nytta för Sverige i en tid där fascistiska krafter får mer inflytande och välfärden nedmonteras inom ramen för Tidöavtalet. Vi vill utforska olika strategier och politiska åtgärder som kan stärka vår egen välfärdsmodell och samtidigt bevara våra demokratiska principer. Lärdomar från Chile: Välfärd och Demokrati 14:30 – 15:45 , PALMESALEN, PLAN 1 ARRANGÖR: ABF STOCKHOLM DANIEL VENCU VELASQUEZ, MARITA RODRIGUEZ, ADOLFO OVALLE, OSCAR BARAJAS Läs mer och se hela programmet här Varmt välkommen! ✊
Besök i Sverige av delegation från Guatemalas urfolks-och civilsamhällesorganistioner
Den 22 november besökte en delegation av Guatemalas urfolks-och civilsamhällesorganisationer Sverige för att berätta om den nuvarande situationen i landet. 22 november kl 18.00 Solidaritetshuset i Stockholm: De senaste åren har det demokratiska utrymmet i Guatemala krympt avsevärt. Rättsväsendet har förlorat sitt oberoende. Politiker, tjänstemän och civilsamhällesaktörer som utmanar korruptionen har utmanövrerats och lever i exil. MR-försvarare lever under hot mot sina liv. Journalister har mördats eller dömts till fängelse efter riggade rättegångar. Det civila samhället lever alltmer utsatt och ny lagstiftning har begränsat dess manöverutrymme. Experter menar att landet är allt närmare att klassas som en autokratisk regim. Men i det nyligen hållna valet vann Bernardo Arévalo från det relativt okända partiet Movimiento Semilla oväntat presidentvalet på en tydlig anti-korruptionsagenda, trots att korruptionsalliansen agerat för att röja undan flera motståndare och både mätningar och analytiker väntade att någon utav deras många kandidater, en del med kopplingar till den organiserade brottsligheten, skulle vinna. Många menar att valresultatet beror på det ökande missnöjet bland Guatemalas befolkning med de senaste administrationernas öppet korrupta agenda och den uppenbara ojämlikhet som systemet har skapat. För sina väljare verkar Arévalo och Semilla ha representerat en öppning för förändring, kanske för att ett av partiets viktigaste löften har varit att slå ner på korruptionen och förbättra tillgången till offentlig utbildning och hälsovård av hög kvalitet. För civilsamhällesorganisationer har Arévalos slutliga seger setts som ett gyllene tillfälle att stoppa den auktoritära utveckling som Guatemala gått igenom de senaste åren. Dock har makteliten sedan valresultatet presenterats kontinuerligt försökt underminera och ifrågasätta valresultatet genom att använda rättssystemet för att förfölja och på godtyckliga grunder öppna brottsundersökningar mot partiet, dess medlemmar och valmyndighetens tjänstemän. För att försvara rätten till att välja sina ledare har Guatemalas medborgare, civilsamhällesorganisationer, under ledning av urfolksledare hållit massiva fredliga demonstrationer i över 20 dagar för att kräva ett stopp på förföljelserna. De fredliga demonstranterna har främst krävt chefen för Åklagarmyndighetens avgång, då de varit hon som drivit de handlingar som hotar demokratin och valprocessens integritet. Sveriges bistånd har under många år satsat på att stödja de krafter i Guatemala som kämpar för demokrati, oberoende rättsstat och mot den utbredda korruptionen. Med stöd från Sverige har civilsamhällesorganisationer och urfolksrörelser oförtröttligt jobbat vidare för att stärka människors förmåga att kräva sina rättigheter, att inte sluta tro på demokratin som idé, samt att kämpa vidare och mobilisera för rättvisa och mot korruptionen som är ett stort hinder för utveckling. Framgångarna har varit många. Genom organisering och mobilisering har viktiga milstolpar drivit på utvecklingen mot ökad demokrati och rättvisa. 2015 dömdes dåvarande President Perez Molina för korruption efter massprotester. Generalen Ríos Montt dömdes för folkmord efter hundratals vittnesmål från Ixil-folket och före detta militärer har dömts för sexualbrott under konfliktåren. När CICIG verkade i landet lyckades man motverka korruptionen avsevärt genom att fälla komplexa korruptionsstrukturer. Under de senare år då de regressiva krafterna i samhället återigen fått vind i seglen har civilsamhällesaktörer ändå kunnat stoppa nedläggningen av Kvinnosekretariatet, liksom en anti-hbtq-lagstiftning och en rad andra lagar som strider mot de mänskliga rättigheterna, som annars skulle ha trätt i kraft. Den nuvarande krisen har orsakats av den maktelit som med godtyckliga medel och på obevågna grunder motarbetar valresultatet, vilket lett till att landet befinner sig i en kritisk brytpunkt. Å ena sidan, om valresultat respekteras, kan det vara en öppning för att återta den demokratiska utvecklingen. Men om civilsamhället lämnas ensamma att kämpa för att försvara demokratin, kan det å andra sidan betyda att landet faller i auktoritära händer. Delegationen bestod av: Álvaro Montenegro – guatemalansk journalist med juristexamen från Universitetet Rafael Landívar i Guatemala. Luz Emilia Gregoria Ulario Zavala – urfolksledareledare i Santa Lucía Utatlán, Sololá och Misrahí Xoquic – urfolksledare i Sololá, huvudstaden i departementet Sololá. De är representanter från två viktiga aktörer inom det guatemalanska civilsamhället; civilsamhällesorganisationer och urfolksledare. I Guatemala är urfolksledarna folkvalda och representerar sina respektive urfolksgrupper. De har under de senaste massiva protesterna haft en nyckelroll i försvarandet av Guatemalas demokrati. I början av oktober uppmanade urfolksledarna tillhörande de ”48 kantonerna i Totonicapán” sitt folk, K’iche’-folket, och de andra folk, att gå med i en nationell strejk för att försvara valresultatet. Deras uppmaning hörsammades av andra urfolksledare, deras folk och hundratusentals människor över hela landet som i över fem veckor demonstrerat på ett ordnat och fredligt sätt för att stå upp för demokratin. Delegationen reser till Europa för att ge perspektiv från kampen för demokratin i Guatemala, perspektiv som kan vara behjälpliga för statliga och regeringsaktörer i Sverige för att fortsatt forma en utrikespolitik gentemot Guatemala som stöttar de demokratiska principerna. Evenemanget arrangerades av: Guatemaltecos en Suecia & Internationell Arena, läs mer här Mer information om evenemanget finns här Varmt välkommen! ✊
Besök i Sverige av UDAPT (Unión de las afectados y afectadas por Texaco-Chevron)
Mellan den 1-2 november deltog Latinamerikagrupperna på två föreläsningar med representanter från UDAPT (Unión de las afectados y afectadas por Texaco-Chevron). Jordens Vänner som har UDAPT som partnerorganisation, bjöd in dem till Sverige för en serie föreläsningar. De har i trettio år kämpat mot oljeföretaget Texaco-Chevron och står längst fram i kampen för ett rättvist internationellt lagsystem. De är medlemsorganisation i Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation CONAIE. Mayra Piaguaje, urfolksaktivist och vicepresident för den organisation som representerar urfolksgruppen Secoya-Siekopai i UDAPT samt är engagerad i Confeniae som är CONAIES underorganisation i amazonas. Pablo Fajardo, människorättsaktivist och Goldmanpristagare. UDAPT:s jurist som trots dödshot drivit det juridiska fallet mot Texaco-Chevron i snart 30 år. Mayra och Pablo var i Sverige för att berätta om oljeföretagens och statens kränkningar av miljö och mänskliga rättigheter. De har haft möten med beslutsfattare, politiker, myndigheter och aktivister om svenska pensionsfondsinvesteringar i oljeföretaget Chevron och om behovet av bindande internationella regler för företag när det kommer till mänskliga rättigheter ✊ Latinamerikagrupperna fick också chansen till en intervju med Mayra och Pablo som ni kan hitta här: Tack så mycket @udapt_oficial och @jordensvanner för denna möjlighet! ✊
AW-kväll: Sveriges orena händer i Latinamerika
Hur kommer det sig att enorma oljeutsläpp och avskogning av det som ofta kallas jordens lungor går ostraffat förbi, och fortsätter att ske än idag? Och vad har vår svenska allmänna pension med det att göra? Latinamerikagrupperna välkomnar till en AW-kväll med engagerande samtal, musik och mingel. Kvällen börjar kl 17:30 med en välkomstdrink och övergår till ett samtal om Sveriges investeringar i Latinamerika och dess negativa påverkan på naturen och urfolk. Vi kommer att djupdyka i ämnen kring avskogningen i bland annat Amazonas och tvångsförflyttning av de mest marginaliserade grupperna i regionen. I samtalet deltar Oscar Barajas, ordförande på Peaceworks, Karin Ericsson, regional koordinator för Latinamerika på The Tenure Facility och Alex Brekke, generalsekreterare på Amazon Watch. Program för kvällen: 17:30 – 18:00 Mingel med välkomstdrink 18:00 – 19:00 Samtal om svensk ohållbarhet i Latinamerika 19:10 – 19:45 Aktivitet – TBA 19:45 – 22:00 AW med mingel och musik Fri entré – alla är välkomna. Dryck och snacks kommer att finnas på plats. Vi ses den 24 oktober! ✊
Latinamerikagruppernas nya styrelse
Det är på tiden att vi i Latinamerikagruppernas styrelse, som valdes in i juni, presenterar oss själva publikt. Så hej alla medlemmar och andra följare! Den nya styrelsen består av (från vänster): Adolfo Ovalle, styrelseledamot. Viktor Andersson, styrelseledamot. Catalina Rodríguez Näsman, ordförande. Laureano Arroyo Boström, styrelseledamot. På nästa bild har vi Siim Prääts, viceordförande, som för nuvarande inte är i Sverige och därför får en egen bild. Vi är väldigt glada över att ha fått förtroende för detta viktiga uppdrag, och ska förvalta det på bästa möjliga och solidariska sätt. Vi står inför en verklighet präglad av många utmaningar, såväl för civilsamhället i allmänhet som Latinamerikagrupperna i synnerhet. Men vi ser fram emot att tillsammans med er engagerade medlemmar, aktivister, givare, och följare lägga i en högre växel och verka för den systemförändring vars nödvändighet inte går att överdriva. Fortsatt solidaritet! ¡Viva la lucha! Kontaktuppgifter till styrelsen hittar du här
Guide till att sluta finansiera miljöbrott i Amazonas regnskog
Latinamerikagruppernas utlandspraktikant Sofia Stjernholm Vladic har varit på en fyra månaders praktik i Ecuador. Under praktiken har hon jobbat nära Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Conaie samt miljöorganisationen UDAPT (Unión de Afectados/as por Texaco) och tagit del av deras dagliga arbete i kampen för urfolks rättigheter, naturens rättigheter, hållbara jordbruk och jämställdhet. Conaie och UDAPT arbetar båda för att skydda naturen och mänskliga rättigheter från oljeutvinning i Ecuador. Tillsammans med 30 000 drabbade lokalbor driver UDAPT en flerårig process mot oljejätten Chevron (tidigare Texaco), som är ansvarig för massiva föroreningar i Amazonas regnskog och kränkningar av mänskliga rättigheter. För att maximera sina vinster använde bolaget föråldrade utvinningsmetoder och dumpade litervis av giftigt spillvatten i naturen. Chevron har dömts att betala 9,5 miljarder dollar i skadestånd till de drabbade, men har ännu inte påbörjat avbetalningen. I stället har man inlett internationella motprocesser och smutskastningskampanjer mot de inblandade i rättsprocessen. Chevron var det första bolaget att borra efter olja i Ecuadorianska Amazonas år 1964 och banade därmed väg för dagens fossila industri i regionen. Idag upptäcks i genomsnitt två oljeläckor i veckan i provinsen Sucumbíos, i norra Ecuador. Trots detta investerar den svenska pensionsfonden AP7 i Chevron. Det innebär att flera av oss är med och finansierar Chevrons verksamhet, utan att vi själva är medvetna om det. Som del av sitt efterarbete har Sofia, som är utbildad jurist, tillsammans med Miljöjuristerna skapat en guide kring hur svenskars pensionspengar bidrar till miljöförstörelse i Amazonas och vad man kan göra åt det: Visste du att svenska skattebetalare är med och finansierar storskalig miljöförstörelse genom att våra pensionsfonder investerar i oljeutvinning i Amazonas regnskog? Genom att se över var din premiepension är placerad kan du påverka AP-fondernas investeringar. Ansvarsfulla placeringar av våra pensionspengar i verksamheter som tar avstånd från fossila bränslen och skadliga ämnen bidrar till en bättre framtid för oss alla! Här kan du läsa mer om hur pensionsfonderna fungerar och hur du gör för att placera om dina pensionspengar: Ladda ner guiden som PDF här: Guide AP-fonderna Läs mer här: https://www.miljojuristerna.org/ Läs mer om AP-fonderna och Schyssta pensioner här: https://schysstapensioner.se/ Arbetet för att påverka AP-fondernas investeringar och främja ett ansvarsfullt och rättvist pensionssparande fortsätter inom ramen för en arbetsgrupp inom Miljöjuristerna. Arbetsgruppen leds av Sofia Stjernholm Vladic och består av jurister och juriststudenter. Gruppen kommer att arbeta vidare med kampanjen under hösten, bland annat med att ta fram en namninsamling och ett öppet brev till politiker och beslutsfattare. Den som är intresserad av att bidra till arbetet är välkommen att höra av sig till miljojuristerna@proton.me. Läs mer om Latinamerikagrupperas samarbetsorganisation Conaie här
Reportage från Ecuador och CONAIE
Latinamerikagruppernas utlandspraktikant Amanda Persson har varit på en fyra månaders praktik i Ecuador. Under praktiken har hon jobbat nära Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Conaie, och tagit del av deras dagliga arbete i kampen för urfolks rättigheter, naturens rättigheter, hållbara jordbruk och jämställdhet. Som del av sitt efterarbete delar hon med sig av foton och upplevelser under sin praktik hos CONAIE (Confederación de Nacionalidades Indígenas del Ecuador) i Ecuador: Mitt namn är Amanda Persson och jag har gjort min praktik på CONAIE i Ecuador. CONAIE är den största organisationen för urbefolkningen i landet. Till en början var jag och de andra praktikanterna i Quito och jobbade. Där fick vi vara med och arbeta på CONAIE:s kontor. Vi var också med på olika demonstrationer och möten som CONAIE anordnade till exempel på internationella kvinnodagen. Först träffades alla på Casa Cultura i centrala Quito tidigt på morgonen. Det hade kommit människor från hela landet för att vara med. Både män och kvinnor gick upp på scenen och höll tal om kvinnors situation och rättigheter. Flera av de som höll tal ropade slagord som “viva las mujeres” och publiken svarade “viva”. Framför scenen genomfördes en spirituell ceremoni med blommor, frukt och frön formade som den heliga symbolen la chakana. I mitten av chakanan tänder man upp en eld, vilket är ett av de viktigaste momenten i ceremonin då elden representerar kopplingen till högre energier. Mötet avslutades med ett långt tal av CONAIEs president Leonidas Iza. Det här var mitt första möte med CONAIE och jag blev imponerad av sammanhållningen och den kämparanda som alla visade. Efter mötet gick alla i en lång demonstration genom staden. Internationella kvinnodagen i Quito, filmat av Amanda Persson Den 28:e mars anordnades en annan demonstration och ett möte, för ley del agua (lagen om vatten). El ley del agua innebär att varje form av privatisering av vatten är förbjuden, på grund av dess betydelse för livet, ekonomin och miljön. Av denna anledning kan det inte vara föremål för något kommersiellt avtal med en regering, multilateral enhet eller nationellt eller utländskt privat företag. Först träffades alla i en park i centrala Quito. Även denna gång kom det människor från hela landet för att vara med. Jag och de andra praktikanterna gick runt och intervjuade flera olika personer om lagens betydelse. Alla vi pratade med var väldigt öppna och engagerade. Flera berättade om att kampen om vatten har pågått i många år och att man har behövt kämpa emot nyliberala idéer om att privatisera vattnet. Kampen för vatten innefattar också kampen för rent vatten utan föroreningar och nedsmutsningar. Ecuador hör till de platser som har störst biologisk mångfald i världen och är en del av Unescos biosfärsprogram. Landets olika befolkningsgrupper, som är medvetna om sina förfäders arv och tro, lever efter livsfilosofin Sumak Kawsay vilket kan översättas till “det goda livet”. Att leva efter Sumak Kawsay innebär att man lever i harmoni med allt levande på jorden (människan, djur och natur) och hela universum. Dessa tankar finns inskrivna i den ecuadorianska konstitutionen. En sådan livsfilosofi står i motstånd till kommersiella intressen som vill använda naturen på ett sätt som inte är hållbart och som bidrar till hälsorisker och fattigdom. Sumak Kawsay är därmed användbart i kampen för en mer rättvis och hållbar värld. CONAIE ser vattnet som jordens blod som är avgörande för allt levande, därför har de med all kraft försvarat naturens resurser från plundring och miljöförstöring. Efter mötet gick alla i en demonstration genom hela staden. Slagord ekade såsom el agua no se vende, se ama y defiende (vattnet säljer man inte,det älskas och försvaras). Demonstrationen avslutades vid nationalförsamlingen i Quito där flera tal hölls. Efter att ha varit i Quito en tid fick vi alla åka ut till olika destinationer för att arbeta på samarbetsorganisationer till CONAIE. Jag fick åka till Cayambe, som ligger 50 km nordost om huvudstaden. Staden ligger mellan olika bergstoppar på en höjd av 2 814 meter över havet. De flesta som bor i Cayambe tillhör folket Kayambi. I början av min vistelse fick jag möjligheten att följa med vår handledare Jorge Bastidas till en tvåspråkig skola där eleverna studerar på både spanska och kichwa. Det är väldigt viktigt att människor har tillgång till att lära sig Kichwa-språket, eftersom det kommer att bidra till att förfädernas språk inte går förlorat och att det kan talas och förstås av alla. Den tvåspråkiga utbildningen innebär även att eleverna lär sig om den andinska kosmologin, kulturen och traditionerna. Det var väldigt intressant att se det avancerade handgjorda materialet de använde i undervisningen. Resten av min tid i Cayambe fick jag möjligheten att arbeta på stiftelserna Casa Campesina och Kawsay. Casa Campesina arbetar främst med att förbättra produktion, hälsa, utbildning och samhällsorganisation och därmed minska fattigdom och utanförskap. Vi fick följa med och hjälpa till när man åkte ut för att ge råd till småjordbrukare, hur de skulle förbättra sin jord och sina odlingsmöjligheter. Casa Campesina ordnade olika marknader för att öka möjligheterna för småjordbrukare att kunna sälja sina varor. Vi fick även vara med när de anordnade en informationsdag tillsammans med Universidad Salesiana, där vår kollega Gaby Quinatoa berättade om programmet agroekologi som finns på universitetet. Det var väldigt intressant och lärorikt att höra om till exempel på vilket sätt månens cykel påverkar odlingarna. Kawsay är en annan stiftelse i Cayambe som på olika sätt arbetar för plurinationalitet, interkulturalitet och hållbarhet. Varje månad håller Kawsay olika workshops för småjordbrukarna i och runt om Cayambe. Workshoparna riktar sig främst till kvinnor för att stärka deras roll i samhället. De är till för att man ska kunna utbyta idéer och tankar och för att lära ut om hållbara sätt att odla. Kawsay arbetar ofta med skolklasser för att informera eleverna om kultur, traditioner och hållbar odling. I dagens samhälle är det många ungdomar som glömmer och lämnar det traditionella och hållbara sättet att leva. Fler och fler lockas av att delta i det kommersiella levnadssättet med ohållbar konsumtion. Genom att bjuda in skolklasser hoppas Kawsay