Låt Sverige bli en stark röst för nedrustning
Regeringens utredning om en svensk anslutning till FN:s konvention om kärnvapenförbud släpps i dagarna. Människor över hela världen riktar sina blickar mot Sverige, ett land som genom åren har varit en ledande röst för nedrustning. Vi står inför ett vägval: gå före och driva på för nedrustning eller passivt se på när kärnvapenhotet ökar, skriver ett tjugotal organisationer, bland dem Latinamerikagrupperna i Svenska Dagbladet.
Vi måste ta hoten mot demokratin på allvar
46 organisationer: Nu krävs det en kraftfull politik som skyddar mänskliga fri- och rättigheter. Först publicerat i www.aftonbladet.se. I söndags valdes högernationalisten Jair Bolsonaro till ny president i Brasilien, ett valresultat som följer en global trend med ökande hot mot demokratin. De som försvarar våra grundläggande rättigheter – civilsamhällets människorättsaktivister och miljöförsvarare – får betala ett högt pris, ibland med sina liv. 46 organisationer i svenska civilsamhället kräver nu en kraftfull svensk politik för att skydda demokratiska fri- och rättigheter. De senaste tolv åren har den demokratiska utvecklingen backat i världen. Istället ser vi en frammarsch för nationalism och auktoritära regimer. Det internationella civilsamhällesnätverket Civicus sammanställning visar att nästan hälften av världens befolkning lever i länder där utrymmet för civilsamhället är helt stängt eller kraftigt begränsat. Nätverket kallar utvecklingen ”en global katastrof”. Civilsamhälleorganisationer hotas, förtalas och beläggs med reseförbud och andra restriktioner när de granskar makten och står upp för grundläggande rättigheter. Värst drabbas de som historiskt haft svårast att få sina röster hörda som kvinnor, urfolk och minoriteter. Över 300 människorätts- och miljöförsvarare mördades under 2017. Mörkertalet är sannolikt stort. Brasiliens nyvalde president vill slänga ut internationella miljöorganisationer som Greenpeace och WWF och stoppa allt statligt stöd till nationella miljöorganisationer. I Egypten fängslas aktivister och i Azerbajdzjan används påhittade sexskandaler för att tysta de som granskar makten. USA:s president Donald Trump har förbjudit organisationer som tar emot amerikanskt bistånd att informera om abort. I Ungern har regeringen gjort det kriminellt för organisationer att hjälpa asylsökande. I Colombia förvärras hoten mot fackligt aktiva och människorättsförsvarare som arbetar för att ta landet framåt efter fredsavtalet. I Nicaragua har barn och unga som har deltagit i protesterna mot landets regering både dödats och fängslats. En ökad konkurrens om naturresurser på många platser förvärrar hoten mot människor som försvarar miljö och mark, ofta gentemot stora företag. Under åren 2014-2016 antog över 60 länder lagar som förhindrar eller förbjuder organisationer att ta emot stöd från utlandet. Många tvingas stänga ner sin verksamhet. Andra drabbas av minskat förtroende från allmänheten på grund av att de utpekas som spioner och landsförrädare. Inte minst visar copy/paste-metoden kring lagstiftning hur antidemokratiska regimer samarbetar över gränserna och tar efter varandras metoder. De auktoritära staterna går samman i FN för att stänga ute civilsamhället från förhandlingar. I Europa enas högerextrema partier i gemensam mobilisering inför EU-valet nästa år, med hjälp av bland andra Steve Bannon, Donald Trumps förre chefsstrateg. Sverige är inte immunt mot utvecklingen i Europa. Vi har ett växande nationalistiskt parti och vi har nazistiska organisationer som sprider rädsla, vilket blev tydligt inte minst under årets Almedalsvecka. När fler länder runt omkring oss monterar ner rättssäkerhet och demonstrationsrättigheter hotar det även våra möjligheter att leva fritt och demokratiskt. Concord Sveriges kartläggning inför valet visade tydligt att de flesta partier saknar en utvecklad politik för att motverka den globala krisen för civilsamhället. Detta måste ändras. Vi har i dagarna lämnat över en rad rekommendationer till riksdagspolitiker för att stärka Sveriges röst och lyfter här några av våra förslag: Att försvara det demokratiska utrymmet är en avgörande fråga för vår samtid, inte minst för att nå de globala målen för hållbar utveckling. Detta kräver politiskt ledarskap. I likhet med ansatsen om att ett feministiskt perspektiv ska genomsyra utrikespolitiken behöver stärkandet av mötes- och föreningsfriheten prioriteras i all Sveriges internationella politik. Gör svenska ambassader till ett stöd och en säker plats för utsatta organisationer. Detta får inte vara beroende av ambassadörens personliga engagemang. All personal inom utrikesförvaltningen behöver ha bättre kunskap om hoten mot civilsamhället och behovet av att skydda mötes- och föreningsfriheten. Svenska företag som är aktiva i andra länder behöver ha tydliga system för skydd av människorätts- och miljöförsvarare som påverkas av verksamheten. Regeringen bör utreda möjligheten att lagstifta om företags skyldighet att ta ansvar för sin påverkan på mänskliga rättigheter, en rekommendation som Statskontoret nyligen framförde i en granskning. Stärk EU:s globala röst för civilsamhället. Nu pågår förhandlingarna om EU:s nästa budget som bland annat bestämmer hur EU:s biståndspengar fördelas. Här behöver stöd till civilsamhället och inte minst utsatta människorätts- och miljöförsvarare prioriteras. Nästa år är det dessutom val till Europaparlamentet. Svenska politiker står inför en viktig uppgift i att försvara demokratin och civilsamhället i Europa och stärka EU:s roll för mänskliga fri- och rättigheter globalt. När demokratin hotas av auktoritära krafter behövs ett starkt och självständigt civilsamhälle än mer. Vi svenska civilsamhällesorganisationer arbetar för att stärka och anpassa vårt eget stöd till utsatta organisationer och personer världen över. Nu behöver svenska politiker bygga en kraftfull politik som skyddar fri- och rättigheter för de som riskerar allt i kampen för det fria samhället. Ulrika Urey, kanslichef Fair Action Petra Tötterman-Andorff, generalsekreterare Kvinna till Kvinna Georg Andrén, generalsekreterare Diakonia Malin Nilsson, generalsekreterare IKFF Lotta Sjöström Becker, generalsekreterare Kristna Fredsrörelsen Mariann Eriksson, generalsekreterare Plan International Sverige Håkan Wirtén, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes internationella center Anna Barkered, verksamhetsledare Latinamerikagrupperna Lena Ingelstam, internationell chef Rädda Barnen Agnes Hellström, ordförande Svenska Freds- och skiljedomsföreningen Ingela Holmertz, generalsekreterare ActionAid Sverige Sofia Östmark, kanslichef Union to Union Ann Svensén, generalsekreterare IM Silvia Ernhagen, vd Hungerprojektet Anders Malmstigen, generalsekreterare Svenska missionsrådet Anna Lindenfors, generalsekreterare Amnesty International svenska sektionen Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen Martin Ängeby, generalsekreterare Silc Annelie Börjesson, ordförande Svenska FN-förbundet Rosaline Marbinah, ordförande LSU – Sveriges Ungdomsorganisationer Göran Alfredsson, ordförande MyRight Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect och Vi-skogen Aron Wängborg, tf Generalsekreterare, KFUM Sverige Alán Ali, ordförande MÄN Anna-Karin Johansson, generalsekreterare RFSU Khalil Zeidan, ordförande Nordisk hjälp Ulrika Strand, generalsekreterare Fonden för mänskliga rättigheter Viktoria Olausson, ordförande FIAN Sverige Mikael Sundström, ordförande Jordens vänner Louise Lindfors, generalsekreterare Afrikagrupperna Lars Arrhenius, generalsekreterare Läkarmissionen Lisbeth Petersen, tillförordnad generalsekreterare Forum Syd Daniel Grahn, generalsekreterare Erikshjälpen Richard Nordström, generalsekreterare Hand in Hand Annika Schabbauer, kanslichef Operation 1325 Mona Örjes, ordförande IOGT-NTO-rörelsen Julia Andén, ordförande Svalorna Latinamerika Jan Strömdahl, ordförande svenska Västsaharakommittén Frida Dunger Johnsson, verksamhetsledare Emmaus Stockholm Eliot Wieslander, Läkare i Världen Judy McCallum, Executive Director Life & Peace Institute Andreas Stefansson, generalsekreterare Svenska Afghanistankommittén Sandra Ehne, förbundsordförande RFSL Karin Wiborn, generalsekreterare Sveriges kristna råd Alice Blondel,
“Det kommer att bli en utrensning som aldrig har skådats i Brasiliens historia”
I omvärldens döda vinkel avrättas miljö- och människorättsaktivister på löpande band. Inte bara i Brasilien utan även i Colombia, Ecuador, Guatemala, Honduras, Mexico, Nicaragua och Peru. Världen behöver fler miljö- och människorättsaktivister och det är vår plikt att aldrig stå tysta och se på. Stöd till och skydd för Brasiliens miljö- och människorättsaktivister är en fråga om liv och död.
Morden på sociala ledare i Colombia måste få ett slut
Bara under juni månad i år har 31 sociala ledare har mördats i Colombia. Över 100 har mördats sedan årsskiftet och över 300 har mördats sedan fredsavtalet slöts 2016. Morden på sociala ledare i Colombia måste få ett slut!
Partiledare, världen är ert ansvar!
Debattartikel publicerad i Aftonbladet 11 juni 2018 Partiledare, världen är ert ansvar! En ny granskning visar att partierna inte prioriterar flera av de viktigaste globala utvecklingsfrågorna. I kombination med alltmer nationalistiska tongångar i valdebatten blir vi, 40 organisationer bakom valmanifestet #hjärtavärlden, rejält oroade. Inför onsdagens riksdagsdebatt uppmanar vi därför alla partiledare att skifta fokus och värna global rättvisa! Politiska beslut som tas i Sverige påverkar människor i andra länder och det som händer i andra länder påverkar oss. Klimatförändringar, konflikter och hoten mot demokratin är några av många exempel på globala utvecklingsfrågor som partierna i Sverige aktivt måste jobba med. Nu visar en granskning gjord av CONCORD Sverige att partierna inte prioriterar de här frågorna i den omfattning som krävs. Det är djupt oroande. Visst finns det enstaka politiker inom nästan varje parti som driver frågorna, men de tycks inte få gehör internt. Framförallt blir det tydligt i riksdagen, där bara en bråkdel av utskotten jobbar med frågorna. Vi menar att Sveriges globala politik är alla politikers ansvar och ska drivas i alla utskott, inte bara utrikesutskottet. Partiledare, ni måste ta ansvar och skapa engagemang i ert parti för globala utvecklingsfrågor. Utskotten behöver samarbeta för att hitta breda och långsiktiga lösningar. Detta är förutsättningar för att vi ska kunna hantera de globala utmaningar som Sverige och världen står inför. Det är extra viktigt under ett valår och eftersom världsläget för demokratin är akut. Likaså är det avgörande för om Sverige, tillsammans med resten av världen, ska bidra och nå de Globala målen för hållbar utveckling. Granskningen visar att partierna saknar konkreta förslag i flera av de avgörande frågorna som vi identifierat i valmanifestet #hjärtavärlden. Där kräver vi en politik som: Står upp för människors rätt att organisera sig och göra sin röst hörd Driver en hållbar och rättvis utveckling till år 2030 Arbetar för att minska våra klimatpåverkande utsläpp För en verkligt feministisk utrikespolitik Avsätter 1 procent av BNI till internationellt bistånd För en human migrations- och flyktingpolitik Konkret politik och handlingsplan för att bidra till de Globala målen: Granskningen visar att partierna ännu inte utformat politik för vad som behöver göras för att Sverige ska bidra till de Globala målen för hållbar utveckling, som antogs för tre år sedan. Att regeringen fortfarande inte har presenterat en handlingsplan för detta är uppseendeväckande. Särskilt i skenet av att de lovat att vara ett föregångsland i arbetet. De andra riksdagspartierna har inte heller en tydlig vision för hur de vill att Sverige ska bidra till Agenda 2030. Växla upp politiken för att bemöta hoten mot demokratin: Granskningen visar också att 7 av 8 riksdagspartier vill växla upp politiken för att bemöta det akuta världsläget för demokratin, med människo- och naturrättsförsvarare som mördas och ett demokratiskt utrymme som krymper. Vi ser fram emot att fler partier tar fram konkreta förslag för att bemöta hoten mot demokratin. Samtidigt kan vi konstatera att Sverigedemokraterna till skillnad från de andra partierna inte vill prioritera bistånd för utveckling av demokrati. Byt spår i migrationspolitiken: De negativa effekterna för en hållbar och rättvis utveckling är tydliga när migrations- och flyktingpolitiken granskas. Här är Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna eniga i nästan samtliga migrationspolitiska frågor, till exempel vill de avskaffa permanenta uppehållstillstånd och kraftigt försämra möjligheterna till familjeåterförening. Migrationspolitiska intressen påverkar också biståndspolitiken: I maj meddelade Socialdemokraterna att bistånd ska kunna dras in om inte länder som människor flytt ifrån tar tillbaka sina medborgare. Biståndspengar får inte villkoras på det här sättet. Bistånd till flickors utbildning, säkra förlossningar eller annat livsviktigt stöd ska inte kunna dras in som påtryckning för att landets regering ska agera i Sveriges migrationspolitiska intressen. Det skadar relationer till andra länder och gör biståndet mindre effektivt. Vi, 40 organisationer, menar att världen måste ges en plats i valrörelsen. Därför står vi bakom valmanifestet #hjärtavärlden där vi konkretiserat våra krav för en hållbar och rättvis global utvecklingspolitik. Granskningen visar tydligt att samtliga partier i Sveriges riksdag kan göra mycket mer för att driva den politik som behövs för att nå en hållbar och rättvis utveckling i världen. Partierna måste – på riktigt – ta det ansvar som vilar på dem och agera på de globala utmaningar som hela världen står inför. Ett konkret första steg är att skifta fokus i valrörelsen, en möjlighet till det är i riksdagsdebatten nu på onsdag. Gör det! Vi 40 organisationer som skriver under debattartikeln står bakom valmanifestet #hjärtavärlden Vi vill ge världen en plats i valrörelsen! Vi arbetar tillsammans i plattformen CONCORD Sverige, som kartlagt partiernas politik i internationella frågor. ActionAid Sverige Afrikagrupperna Barnfonden Diakonia Erikshjälpen Fair Action FIAN Sverige Fonden för mänskliga rättigheter Forum Syd Individuell Människohjälp Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet IOGT-NTO-rörelsens internationella arbete Islamic Relief Sverige Hand in Hand Hungerprojektet KFUM Sverige Kristna Fredsrörelsen Kvinna till Kvinna Latinamerikagrupperna Life & Peace Institute LSU – Sveriges ungdomsorganisationer Läkare i Världen Läkarmissionen MyRight – Empowers people with disabilities MÄN Operation 1325 Plan International Sverige PMU RFSU Svalorna Indien Bangladesh Svenska Afghanistankommittén Svenska FN-förbundet Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen Svenska kyrkans internationella arbete Svenska missionsrådet Sveriges kristna råd Union to Union Vi-skogen Världsnaturfonden WWF We Effect
26-27 mars: Ledare för colombiansk småbrukar- och fackföreningsrörelse i Stockholm
Idag står Colombia inför ett viktigt läge som är särskilt kritiskt för människorna som kämpar för mänskliga rättigheter och miljön – många gånger med livet som insats. Frontline Defenders rapport som kom i januari pekar ut Colombia som ett av de farligaste länderna i världen för miljö- och rättighetsförsvarare. Colombia står inför ett presidentval i slutet av maj och det är av största vikt att implementeringen av fredsavtalet avancerar. Punkt ett i fredsavtalet handlar om jordreform och landsbygdspolitik och implementeringen halkar efter… Passa på att träffa Eberto Diaz som är på besök i Stockholm och få mer klarhet i hur läget ser ut från de sociala rörelsernas perspektiv! Colombia efter fredsavtalet: Fred lika med social rättvisa? Samtal för systemförändring på ETC bokcafé, Södermalm, 26 mars kl 18:00 – 19:30. Eberto Diaz är ordförande för den colombianska småbrukar- och fackföreningsrörelsen Fensuagro och representant för det latinamerikanska och internationella småbrukarnätverket CLOC-La Vía Campesina, som är en av Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer. Eberto har under hela sitt liv levt med det colombianska inbördeskrigets mörka sidor. Han är ursprungligen från regionen Sucre i norra Colombia, där paramilitärer och andra beväpnade grupper har terroriserat civilsamhället i decennier. Fensuagro är en av Colombias största småbrukar- och fackföreningsrörelser med över 80 000 medlemmar och 67 medlemsorganisationer i hela landet. Organisationen arbetar för småbrukares och lantarbetares rättigheter och deras arbete för rätten till mark och territorium och en hållbar rättighetsbaserad matproduktion är centrala frågor. Fensuagro är medlemsorganisation i det internationella småbrukarnätverket La Vía Campesina, som tillsammans med FAO och EU har fått i uppdrag av Colombias regering att särskilt följa upp implementeringen av den jordreform och landsbygdspolitik som fredsavtalet stipulerar. För att boka in intervju kontakta Hala Massry: hala.massry@sal.se tel: 076-7161589
Mujeres: vamos de la mano construyendo esperanza!
Es 8 de marzo y tanto en América Latina como en Suecia conmemoramos el Día Internacional de las Mujeres. Denunciamos todas las formas de violencia hacia las mujeres. Desde maltratos psicológicos hasta feminicidio y violencia estatal: Basta ya!
”Kvinnor kräver en rättvis fördelning av resurser”
Det är 8 mars och både i Latinamerika och Sverige hyllar vi den Internationella kvinnodagen. Vi fördömer alla former av våld mot kvinnor. Från psykologiskt missbruk till kvinnomord och statligt våld: Nu är det nog!
Latinamerikagrupperna fördömer kränkningar mot Honduras befolkning
Sedan Honduras gick till val den 26:e november 2017 har oegentligheter i valprocessen försatt landet i en oroväckande och ohållbar situation.
Latinamerikagrupperna uppmanar Sverige och EU att agera tydligt inför känsligt läge i Honduras
Efter presidentvalet i Honduras i söndags har både den sittande presidenten och oppositionens kandidat utropat sig till segrare. Den redan kritiska situationen i landet riskerar att bli än våldsammare. Latinamerikagrupperna uppmanar Sverige och EU att ta ställning för den honduranska befolkningens säkerhet.