Kampanj: Rättvis vinhandel
Kampanj Systembolaget och lantarbetarnas situation Om kampanjen Under 2013 tog Swedwatch fram en rapport som uppmärksammade lantarbetares livssituation på druvodlingar i de populära vindländerna Sydafrika, Chile och Argentina. Rapporten visade bland annat på problem som minimala löner som inte går att försörja sig på, facklig diskriminering, bristande säkerhetsrutiner samt dåliga boendeförhållanden. Systembolaget har i detta fall som en av världens fem största inköpare av alkoholhaltiga drycker ett ansvar och en stor möjlighet att påverka arbetsvillkoren för dessa lantarbetare. I en uppföljningsrapport som släpptes 2015 går Swedwatch igenom hur och om Systembolagets hållbarhetsarbete har utvecklats mellan 2013 och 2015. Granskningen bygger främst på intervjuer med Systembolaget samt enskilda leverantörer och en mindre fältstudie som gjordes i Argentina. Vad vill vi? Genom kampanjen rättvis vinhandel vill vi att Systembolaget, svenska staten och svenska vinimportörer tar ansvar för miljö och mänskliga rättigheter i vinproduktionen. Latinamerikagrupperna driver tillsammans med fackföreningar och organisationer i Sydafrika, Chile, Argentina och Sverige kampanjen ”Rättvis vinhandel”. Vi kräver att Systembolaget, svenska staten och svenska vinimportföretag tar ansvar för miljö och mänskliga rättigheter i hela produktionskedjan av vin.
”Vi får inte låta mordet på Berta bli ännu ett nummer i statistiken”
Latinamerikagruppernas programstrateg Karin Ericsson befinner sig i Honduras under årsdagen för mordet på urfolksledaren och miljöaktivisten Berta Cáceres. I samtal med landets småbrukare och urfolk ser hon vikten av att aldrig sluta kämpa för mänskliga rättigheter och demokrati. Det är snart åtta år sedan statskuppen i Honduras när jag checkar in på samma enkla hotell som var basen för min närvaro i landet under valet strax efter kuppen år 2009. Ett val som bojkottades av en stor del av den honduranska befolkningen och det internationella samfundet för att sakna legitimitet. Processen kring det av kuppregimen utlysta valet var ett gott exempel på hur sanningar kan börja glida och hur ett nej kan bli ett ja med tiden, utan att någon egentligen förstår hur det gick till. 2009 erkände inte EU valet och varken valövervakare från den europeiska unionen eller OAS fanns på plats. Men 2010 skrev EU på associeringsavtalet (AdA) med den centralamerikanska regionen och den honduranska regeringen som valdes under det ifrågasatta valet var med och skrev under. Jag är i Honduras huvudstad Tegucigalpa för att delta på möten med småbrukarorganisationer från hela Latinamerika. Trots den tidiga timmen steker solen och jag pustar ut när jag glider in i skuggan på småbrukarnätverket La Vía Campesinas kontor. Stämningen är nervöst uppskruvad. En nationell reform av strafflagen, som bland annat innebär att protester mot den sittande regimen kommer att kunna förbjudas, diskuteras livligt. Att sprida information om manifestationer mot regeringens politik blir straffbart – terroriststämplat. Beslut ska tas i kongressen samma eftermiddag. Mötet börjar med analys av situationen för småbrukare och urfolk i landet. Vi blir informerade om att ca 5000 småbrukare står inför juridiska processer enbart i det internationellt uppmärksammade konfliktområdet Bajo Aguán i norra Honduras. Enligt en ny rapport från organisationen Global Witness har 123 miljö- och människorättsaktivister mördats i landet sedan statskuppen år 2009. Detta gör Honduras till det farligaste landet i världen för de som kämpar för rätten till mark och naturresurser. En i statistiken är urfolksledaren Berta Cáceres som mördades natten mellan den 2 och 3 mars 2016 på grund av hennes motstånd mot ett vattenkraftsbygge, sanktionerat av regeringen och utländskt bistånd.Hennes fall sticker ut. Det lyser som en stjärna och gör ont i bröst- och magpartiet där rättvisepatos och medkänsla kan tänkas sitta. Mordet på Berta uppmärksammades snabbt över hela världen. Det var så brutalt. Så skamlöst. Ett slag i magen på den internationella solidaritetsrörelsens teori och strategi. Vi tror på något sätt att det internationella samfundet och det globala samarbetet inom civilsamhället kan synliggöra när människor systematiskt utsätts för fara. Att ”priset” för att skada eller mörda människor som uppmärksammats internationellt ska vara för högt. Och Berta hade året innan hon blev mördad både träffat påven och tagit emot ett internationellt miljöpris. Men om till och med personer som Berta Cáceres kan mördas på detta sätt, vad finns det då för garantier för rättighets- och rättviseaktivister? Nästa morgon reser jag till provinsen La Paz, några timmar norr om huvudstaden, tillsammans med en latinamerikansk delegation för småbrukarorganisationer. Under färden får vi ett telefonsamtal där vi blir informerade om att reformen av strafflagen nyss ratificerats i kongressen ”under kaotiska former”. Samma dag besöker vi en grupp småbrukare från urfolksgruppen Lenca, det urfolk som Berta Cáceres tillhörde. För sju år sedan ockuperade de mark, i linje med vad som är tillåtet enligt landets konstitution. Sedan dess har gruppen hotats av en mäktig jordägare i området som vid 27 tillfällen försökt att avhysa dem med hjälp av militärpolis. Senaste gången förstördes hus och odlingar, tårgasbomber användes mot småbrukarna och två personer skottskadades. De konstanta övergreppen mot småbrukare, urfolk, miljö- och människorättsförsvarare, har mycket med kuppen 2009 att göra. Sedan dess har staten blivit mer auktoritär och militärens makt har stärkts. Straffriheten och korruptionen är utbredd. Den honduranska staten kan idag inte garantera rättighetsaktivisternas säkerhet. I onsdags marscherade människor för Berta Cáceres på gatorna i Tegucigalpa. Demonstranterna krävde att de skyldiga till mordet ska straffas och att dammbygget som Berta och hennes organisation Copinh kämpade mot ska stoppas. I en globaliserad värld, där internationella avtal och investeringar är en del av problematiken i Honduras, kan vi som svensk solidaritetsorganisation och världsmedborgare inte ge upp kampen för Berta Cáceres. Vi får inte låta mordet på Berta bli ännu ett nummer i statistiken för straffrihet. Vi får inte förlora tilltron till grundläggande värden: Mänskliga rättigheter. Rättvisa. Demokrati. Karin Ericsson Programstrateg, Latinamerikagrupperna
Vad vi gör
Latinamerikagrupperna arbetar för en hållbar och rättvis värld tillsammans med folkrörelser i Latinamerika. Våra Kampanjer Kampanj Anmäl AP-fonderna till FN! AP-fonderna investerar i oljebolag och köttföretag som skövlar regnskog och kränker urfolks rättigheter. Därför anmäler vi AP-fonderna till FN. Anmälan ska skickas in till FN i november och du som individ kan också skriva under den! Skriv under namninsamlingen Tidigare kampanjer Så arbetar vi Vi tror på folkbildning, solidaritet och samarbete som metoder för att uppnå förändring. När vi organiserar oss och samarbetar över nationsgränserna blir vår röst starkare och vår möjlighet att påverka beslutsfattare bättre. Vi utbildar och informerar När medvetenheten ökar, ökar också engagemanget och viljan att förändra. Därför arbetar Latinamerikagrupperna med olika former av utbildning och informationsspridning i Sverige. Läs om vårt informationsarbete Vi granskar och påverkar Latinamerikagrupperna granskar hur väl Sverige följer sina internationella åtaganden om mänskliga rättigheter i Latinamerika och försöker påverka politiker och andra makthavare att bidra till en hållbar utveckling i regionen. Läs om vårt påverkansarbete
AKTUELLT
AKTUELLT Evenemang Reportage Debatt & Opinion Jobb, praktik & kurs Rapporter och material Podd AKTUELLT Evenemang Reportage Debatt & Opinion Jobb, praktik & kurs Rapporter och material Podd Feministiskt broderi för rättvisa februari 19, 2025 Feministiskt broderi för rättvisa! Tillsammans reflekterar och analyserar vi det som händer i samhället och med hjälp av textila uttrycksformer får vi… Läs mer Årsmöte 2025 februari 17, 2025 Den 17 maj 2025 är det dags för Latinamerikagruppernas årsmöte! Ett tillfälle för dig som medlem att vara med och styra föreningens arbete… Läs mer Vår minister tittar bort när Trump skapar kaos februari 15, 2025 När Trump skapar kaos behöver Sverige kliva fram som en stark röst för den regelbaserade världsordningen och driva på för en ambitiös biståndspolitik… Läs mer Fröbytardag – I solidaritetens och kvinnokampens anda februari 14, 2025 Ett frö är en symbol för fertilitet och en kapsel innehållande generationer av mänsklig kunskap. Att bevara och utveckla denna kunskap är en roll som… Läs mer Webbinarieserie: Aktivism i Latinamerika februari 12, 2025 Välkommen på första delen av Latinamerikagruppernas webbinarieserie i två delar om aktivism i Latinamerika under våren 2025: Klimaträttvisa i… Läs mer Presentation av vårensterminens praktikant i Latinamerika februari 3, 2025 Hej! Mitt namn är Siim Prääts. Jag är tidigare utlandspraktikant och vice ordförande inom Latinamerikagrupperna. Under mina år som aktiv medlem har… Läs mer Debatt: 21 biståndsorganisationer: Det Svantesson säger stämmer inte januari 17, 2025 Regeringen påstår under årets Folk och försvar att det går bra att ta pengar från biståndet för att finansiera en militär upprustning utan att det… Läs mer Debatt: Vi vill ha ett Sverige att vara stolt över december 18, 2024 Latinamerikagrupperna debatterar i Länstidningen tillsammans med 28 andra organisationer om det svaga stödet för regeringens politik.“Svenska folket… Läs mer ”Bakom Skuggorna” skickad till bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa december 12, 2024 Latinamerikagrupperna har gett bistånds- och utrikeshandelsminister Dousa en hemläxa! Siim Prääts, tidigare utlandspraktikant hos… Läs mer 1 2 3 4 5 › »
Gruva förorenar och splittrar befolkning
”Lämna inget skräp efter er”, säger gruvbolagets säkerhetsvakt, men kommer Goldcorp följa sitt eget råd? Frågar sig vår kommunikatör Sori Lundqvist när hon besöker den skandalomsusade Marlingruvan i Guatemala.
Om våra pensionsfonder
De orangea kuverten informerar om kommande pensioner. Vad som dock saknas är uppgifter om hur pensionsfondernas pengar investeras i företag som kränker mänskliga rättigheter och bidrar till miljöförstöring i Latinamerika.
Ny EU-resolution för människorättsförsvarare i Guatemala
På grund av den oroväckande situationen för människorättsförsvarare i Guatemala, har nu EU-parlamentet antagit en resolution där de uppmanar landets regering att vidta åtgärder.
I sojafälten: ”Doften av gift är stark och väldigt obehaglig”
Jag har nu varit nästan tre månader i byn Limoy II i Alto Paraná i östra Paraguay, i gränslandet till Brasilien. För att komma till byn från närmaste motorväg måste man åka ca 25 minuter genom det så kallade ”Mar de Soja”, ett hav av enbart genmodifierad soja – den enda sortens hav det kustlösa landet Paraguay har att erbjuda.
Ett besök på landsbygden vi sent kommer att glömma
När jag bestämde mig för att åka ut och resa i Latinamerika hade jag en önskan om att få möjlighet att lära känna några av de småbrukar- och urfolksorganisationer som Latinamerikagrupperna samarbetar med för att, i praktiken, bättre förtydliga och förstå kopplingen mellan det som våra samarbetsorganisationer gör i Latinamerika och det arbete som kansli, styrelse och aktivister gör i Sverige.
Den colombianske småbrukarledaren Huber Ballesteros frisläpps
Efter mer än tre år i fängelse kom i mitten på januari beslutet att den colombianske småbrukarledaren Huber Ballesteros släpps fri. Huber är vicepresident i Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Fensuagro i Colombia.
– Frisläppandet av Huber bevisar att fred bara är möjligt i samspel med verklig rättvisa, säger Guillermo Baquero, ordförande i Latinamerikagrupperna.