Orkaner och pandemi hotar tillgången till mat i Centralamerika

De senaste två veckorna har Centralamerika drabbats av de allvarligaste naturkatastroferna i kontinentens historia; först orkanen Eta och strax därefter orkanen Iota. 200 personer beräknas ha omkommit och 4 miljoner har evakuerats från sina hem.
En återvändsgränd för jämlikhet, rättvisa och säkerhet i Bolivia
I ett videosamtal berättar Segundina Flores, ordförande för den bolivianska kvinno- och urfolksrörelsen Bartolina Sisa om civilsamhällets förändrade förutsättningar efter statskuppen.
Colombiansk fackföreningsledaren dödshotad av paramilitärer

Återigen hotas Colombias sociala ledare till livet. Denna gång är en av offren Elsa Nury Martínez Silva, ordförande för en av landets största småbrukar- och fackföreningsrörelse Fensuagro, en av Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer i Colombia. Elsa Nury Martínez är dessutom anställd inom ramen för Latinamerikagruppernas utvecklingssamarbete med Cloc-Via Campesina.
Sverige behöver en ny generation av bönder

I samband med Covid 19-pandemin har debatten om mat och självförsörjning tagit fart i Sverige, men böndernas röster saknas. Sverige behöver en ny livsmedelsstrategi som bygger på hållbarhet och matdiversitet och den måste stödja och lyssna på bönderna.
”Krävs modigt ledarskap som går bortom kortsiktiga intressen”

För att klara de gigantiska globala utmaningar vi står inför, som dessutom förstärkts av coronapandemin, måste långsiktig hållbarhet vägleda besluten i svensk politik! Det skriver vi och 25 andra organisationer på Altinget debatt idag, i samband med lanseringen av Concords granskning Barometer 2020.
Attack mot urfolksby i Guatemala

Det är med djup sorg vi mottagit nyheten om ytterligare ett angrepp på en av våra samarbetsorganisationer. Denna gång i Guatemala. Natten mellan den 15 och 16 augusti riktades en våldsam attack mot urfolksinvånarna i byn Balbatzul, 12 mil från huvudstaden Guatemala City.
Coronakris öppnar för nya klimatmöjligheter

Publicerad i Aftonbladet.se Den ekologiska krisen är ett faktum. Forskare har gett oss mindre än tio år för att halvera de globala utsläppen för att kunna hålla den globala medeltemperaturen under 1,5 grader. För att klara av detta behöver vi mobilisera som om det vore en pandemi. Alla delar av samhället måste delta. Vi är fem civilsamhällesorganisationer som ställer om vår verksamhet. Förbränning av fossila bränslen, avskogning, överfiske, ohållbara jordbrukssystem och konsumtionsmönster skapar eskalerande klimatförändringar Att fortsätta skada ekosystem som är förutsättning för livet på jorden måste upphöra. Ändå pågår aktiviteter som går rakt emot de förändringar som vi vet krävs – utbyggnad av oljeraffinaderi, expanderad gruvnäring, ökade anslag till militären och fortsatt skogsskövling. I Sibirien mättes de högsta temperaturerna någonsin under sommaren. Permafrosten i Arktis smälter, arter utrotas i eskalerande takt. I en kris behövs omedelbara åtgärder. Vi behöver utlysa klimatnödläge och agera därefter. Covid-19 öppnar för radikalt nya möjligheter att omforma samhällen i mer ekologisk riktning och bemöta klimatkrisens allvar. Civilsamhället har länge antagit en roll som bygger på att kräva eller vädja till regeringar och företags goda vilja. Dessa metoder har visat sig otillräckliga – och går framförallt inte tillräckligt fort. Istället för att vädja till andra för förändring behöver vi själva skapa den. Under saltmarchen i Indien, ledd av Gandhi, tog folket själva över saltproduktionen efter att intäkter förvägrats dem av kolonialmakten England. Medborgarrättsrörelsens sit-ins är ett annat exempel. De upptog fysiska platser som enligt lag nekades dem. En metod där mål och medel smälter samman. Kampanjen Vi utlyser klimatnödläge innebär att ta in klimat- och miljöperspektiv i all verksamhet och som konsekvens förändra delar av den. De flesta av oss har andra kärnfrågor än klimat- och miljö, såsom fred, jämlikhet, rättvisa och demokrati. Dessa perspektiv är grundläggande för en rättvis omställning. Våra åtaganden skiljer sig åt mellan oss medverkande organisationer. Vi agerar genom att exempelvis utveckla att utveckla nya projekt, insatser och samarbeten på temat klimat. Införa radikala hållbarhets- och miljöpolicys gällande exempelvis mat, fonder och flyg, och utesluta vissa företag. Bidra med expertis till den bredare klimatrörelsen och främja ickevåldsligt motstånd som civil olydnad. Detta sätt att arbeta bryter antagandet om att samhällsförändring börjar ovanifrån. Istället utgår den från att omställning kan initieras underifrån och sedan smitta av sig åt olika håll. Det tar inte bort ansvar från stater och institutioner som behöver ställa om genom att ta tuffa beslut och handla därefter. Det innebär inte heller att ansvaret ska läggas på individer. Det är att inse att vi akut behöver agera genom konkreta handlingsplaner. Vi behöver alla mobilisera som om det vore en pandemi. Coronakrisen har visat att snabb omställning är möjlig och att alla aktörer har en roll att spela. Vi kan inte stå och titta på när ekologiska orättvisor fortgår. Vi stannar inte vid att beklaga oss om brist på ansvar från tredje part – vi skapar omställning där vi står. Vi välkomnar andra att ansluta sig till kampanjen Vi utlyser klimatnödläge och påbörja arbetet med att ställa om sina verksamheter! Centralasiengrupperna Fältbiologerna Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet Latinamerikagrupperna Vardagens civilkurage
Stoppa militariseringen av mapuchefolkets territorier

”Insikten om urfolkens strategiska roll i försvaret av biologisk mångfald och för att få stopp på klimatkrisen har ökat. Ändå är krafterna som drivs främst av ekonomiska intressen mäktiga nog för att få stater att å deras vägnar kränka rättigheter och intensifiera den pågående ekociden”, skriver Carmen Blanco Valer och Silvia Leiva från Latinamerikagrupperna.
Sverige måste våga stå upp mot kärnvapen

Med anledning av 75-årsdagen av Hiroshima skrev i tillsammans med 19 andra organisationer en debattartikel om att kraftfullare stå upp för nedrustningen och ta tydligare avstånd från kärnvapnen.
”Alla AP-fonderna måste ta sitt ansvar för klimatet”

Första AP-fonden har beslutat att under året fasa ut fossila investeringar och regeringen understryker i sin årliga utvärdering av fonderna att de ska leva upp till Parisavtalet. Det är hög tid att övriga AP-fonder också tar sitt ansvar och lämnar fossilt, skriver vi och elva andra svenska civilsamhällesorganisationer.