Julhälsning från Latinamerikagruppernas styrelse
2020 lider mot sitt slut och Latinamerikagruppernas styrelse samlades under luciahelgen för årets sista styrelsemöte, ett par av oss i Solidaritetshuset i Stockholm men de flesta digitalt. Året blev verkligen inte som någon hade kunnat tänka sig. Planerade evenemang har fått ställas in, möten har fått ta nya, digitala former och det har varit tråkigt att inte kunna ses fysiskt i de aktiviteter vi hade hoppats på. Men detta innebär inte att aktivismen har satts på paus. Våld mot sociala ledare och otryggheten för samarbetsorganisationer har ökat, inte minst mot kvinnor. Vikten av solidaritet med de som står upp mot förtryck och exploatering blir ännu tydligare. Vi vill ge ett varmt tack till alla medlemmar som engagerat sig under året, med alla dess utmaningar. Vi hoppas att alla medlemmar har ett fint årsslut trots en omtumlande tid och att ni tillsammans med oss känner samma motivation att fortsätta sprida kunskap, uppmärksamma brott mot mänskliga rättigheter, och hålla företag ansvariga för sina övertramp. Vi ser fram emot att möta er i förändringsvilja och solidaritet under nästa år. En varm vinterhälsning från Latinamerikagruppernas styrelse. Vi ses 2021!
Guatemala-kännaren Evelina Sartori Valck berättar om situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala
Evelina Sartori Valck, guatemalakännare och före detta anställd på Latinamerikagrupperna och Kristna Fredsrörelsen, ger oss en inblick i situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala.
”Att kriminalisera oss har blivit ett sätt att tysta oss”
Dalila Merida är en av många som fallit offer för den ökade kriminaliseringen i Guatemala. Hon fängslades i nio dagar efter en fredlig aktion 2016 mot ett företag som vägrat betala ut rättmätiga pensioner till sina arbetare, nu står hon åtalad av samma företag.
Protesterna i Ecuador – en kritik mot den rådande nyliberala utvecklingsmodellen
Under tolv dagar i början av oktober 2019 ägde omfattande protester rum i Ecuador, främst ledda av Ecuadors urfolk. Tillsammans med Latinamerikagruppernas programansvariga Rodolfo Magne söker vi svar på vad som hände under dessa turbulenta veckor och hur situationen för landets urfolk ser ut i dag.
“Vi kommer fortsätta försvara våra rättigheter oavsett hur mycket vi åtalas, förföljs eller fängslas på olagliga grunder”
I en intervju med Franklin Quilumbaquin, från urfolksorganisationen Confederación del Pueblo Kayambi i Ecuador, berättar han om organisationens utsatthet där sociala social ledare som är extra utsatt.
Miljökatastrofen som kallats för regnskogens Tjernobyl
Latinamerikagrupperna har följt Chevronfallet i över 10 år. Här har vi samlat information om ett av världens största rättsfall om miljöförstöring.
Filmen ”Una paz verdadera”
Filmen ”Una paz verdadera, en verklig fred” är gjord år 2019 av Latinamerikagruppernas praktikanter Pedro Feitoza & Daniel Richardson och handlar om den uteblivna freden i Colombia efter fredsavtalet.
Brev till Sveriges riksdagsledamöter
Den 6 november 2020 skickade Latinamerikagrupperna ett brev till (nästan) alla riksdagsledamöter med förhoppning om att öppna upp en dialog om hur Sverige ska agera för att skydda miljö- och människorättsförsvarare i Latinamerika. Här kan du läsa vårt brev och ladda ner broschyren ”Mänskliga rättigheter eller livet”.
”Människorättsförsvarare har alltid varit utsatta, men efter fredsavtalet har situationen förvärrats”
Milena Flores, från en av Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer Movimiento Ríos Vivos Colombia, är en av många som tvingats fly till Europa till följd av sitt arbete för mänskliga rättigheter. Hon vittnar om hur situationen för människorättsförsvarare i Colombia har förvärrats efter fredsavtalet och hur kvinnor är extra utsatta.
Docent Anders Burman berättar om situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Bolivia
Latinamerikagrupperna samarbetar med kvinno- och urfolksrörelsen Bartolina Sisa i Bolivia. För att skapa större förståelse om situationen för miljö-och människorättsförsvarare i Bolivia vill vi inkludera olika perspektiv. Därför ringer vi upp Anders Burman, docent i humanekologi på Institutionen för globala studier vid Göteborgs Universitet.