Sverige behöver en ny generation av bönder
I samband med Covid 19-pandemin har debatten om mat och självförsörjning tagit fart i Sverige, men böndernas röster saknas. Sverige behöver en ny livsmedelsstrategi som bygger på hållbarhet och matdiversitet och den måste stödja och lyssna på bönderna.
”Krävs modigt ledarskap som går bortom kortsiktiga intressen”
För att klara de gigantiska globala utmaningar vi står inför, som dessutom förstärkts av coronapandemin, måste långsiktig hållbarhet vägleda besluten i svensk politik! Det skriver vi och 25 andra organisationer på Altinget debatt idag, i samband med lanseringen av Concords granskning Barometer 2020.
Coronakris öppnar för nya klimatmöjligheter
Publicerad i Aftonbladet.se Den ekologiska krisen är ett faktum. Forskare har gett oss mindre än tio år för att halvera de globala utsläppen för att kunna hålla den globala medeltemperaturen under 1,5 grader. För att klara av detta behöver vi mobilisera som om det vore en pandemi. Alla delar av samhället måste delta. Vi är fem civilsamhällesorganisationer som ställer om vår verksamhet. Förbränning av fossila bränslen, avskogning, överfiske, ohållbara jordbrukssystem och konsumtionsmönster skapar eskalerande klimatförändringar Att fortsätta skada ekosystem som är förutsättning för livet på jorden måste upphöra. Ändå pågår aktiviteter som går rakt emot de förändringar som vi vet krävs – utbyggnad av oljeraffinaderi, expanderad gruvnäring, ökade anslag till militären och fortsatt skogsskövling. I Sibirien mättes de högsta temperaturerna någonsin under sommaren. Permafrosten i Arktis smälter, arter utrotas i eskalerande takt. I en kris behövs omedelbara åtgärder. Vi behöver utlysa klimatnödläge och agera därefter. Covid-19 öppnar för radikalt nya möjligheter att omforma samhällen i mer ekologisk riktning och bemöta klimatkrisens allvar. Civilsamhället har länge antagit en roll som bygger på att kräva eller vädja till regeringar och företags goda vilja. Dessa metoder har visat sig otillräckliga – och går framförallt inte tillräckligt fort. Istället för att vädja till andra för förändring behöver vi själva skapa den. Under saltmarchen i Indien, ledd av Gandhi, tog folket själva över saltproduktionen efter att intäkter förvägrats dem av kolonialmakten England. Medborgarrättsrörelsens sit-ins är ett annat exempel. De upptog fysiska platser som enligt lag nekades dem. En metod där mål och medel smälter samman. Kampanjen Vi utlyser klimatnödläge innebär att ta in klimat- och miljöperspektiv i all verksamhet och som konsekvens förändra delar av den. De flesta av oss har andra kärnfrågor än klimat- och miljö, såsom fred, jämlikhet, rättvisa och demokrati. Dessa perspektiv är grundläggande för en rättvis omställning. Våra åtaganden skiljer sig åt mellan oss medverkande organisationer. Vi agerar genom att exempelvis utveckla att utveckla nya projekt, insatser och samarbeten på temat klimat. Införa radikala hållbarhets- och miljöpolicys gällande exempelvis mat, fonder och flyg, och utesluta vissa företag. Bidra med expertis till den bredare klimatrörelsen och främja ickevåldsligt motstånd som civil olydnad. Detta sätt att arbeta bryter antagandet om att samhällsförändring börjar ovanifrån. Istället utgår den från att omställning kan initieras underifrån och sedan smitta av sig åt olika håll. Det tar inte bort ansvar från stater och institutioner som behöver ställa om genom att ta tuffa beslut och handla därefter. Det innebär inte heller att ansvaret ska läggas på individer. Det är att inse att vi akut behöver agera genom konkreta handlingsplaner. Vi behöver alla mobilisera som om det vore en pandemi. Coronakrisen har visat att snabb omställning är möjlig och att alla aktörer har en roll att spela. Vi kan inte stå och titta på när ekologiska orättvisor fortgår. Vi stannar inte vid att beklaga oss om brist på ansvar från tredje part – vi skapar omställning där vi står. Vi välkomnar andra att ansluta sig till kampanjen Vi utlyser klimatnödläge och påbörja arbetet med att ställa om sina verksamheter! Centralasiengrupperna Fältbiologerna Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet Latinamerikagrupperna Vardagens civilkurage
Stoppa militariseringen av mapuchefolkets territorier
”Insikten om urfolkens strategiska roll i försvaret av biologisk mångfald och för att få stopp på klimatkrisen har ökat. Ändå är krafterna som drivs främst av ekonomiska intressen mäktiga nog för att få stater att å deras vägnar kränka rättigheter och intensifiera den pågående ekociden”, skriver Carmen Blanco Valer och Silvia Leiva från Latinamerikagrupperna.
Sverige måste våga stå upp mot kärnvapen
Med anledning av 75-årsdagen av Hiroshima skrev i tillsammans med 19 andra organisationer en debattartikel om att kraftfullare stå upp för nedrustningen och ta tydligare avstånd från kärnvapnen.
”Alla AP-fonderna måste ta sitt ansvar för klimatet”
Första AP-fonden har beslutat att under året fasa ut fossila investeringar och regeringen understryker i sin årliga utvärdering av fonderna att de ska leva upp till Parisavtalet. Det är hög tid att övriga AP-fonder också tar sitt ansvar och lämnar fossilt, skriver vi och elva andra svenska civilsamhällesorganisationer.
Sverige halkar efter på området företags ansvar för mänskliga rättigheter
Sverige har fortfarande inte gett officiellt besked kring EU:s initiativ till en lag om företags ansvar för mänskliga rättigheter, två månader efter EU-beskedet. Det är dags att Sverige aktivt tar ställning! Det skriver vi tillsammans med 8 andra organisationer i Aktuell Hållbarhet.
The corona crisis harms those who feed us
30 percent of our food but controls 70 percent of land. Today, on April 17th, the International Day of Peasants’ Struggle, we want to give attention to the people who feed us. We want to highlight the violence and vulnerability that the world’s smallholder farmers are exposed to in the wake of the spread of industrial agriculture and the growing trade in land and natural resources. The agricultural and food industry is the sector where most human rights defenders and environmentalists are murdered in the world. Here Sweden is directly complicit. Low food production in Sweden means increased pressure on land and other resources in other parts of the world. State pension (AP) funds’ investments in land in Brazil also directly contribute to environmental degradation and displacement of rural people. The UN is now warning that the pandemic will increase world hunger. Even before the pandemic, 810 million people suffered from hunger. About 80 percent of those live in rural areas with food production as the main source of income. The Rural Women’s Assembly in Southern Africa (RWA),has pointed out that there is no strategy for including products from small-scale producers in the supply chain in the pandemic management measures. Local markets have been forced to close, while those controlled by large industrial food companies are considered socially important and kept open. This measure affects local farmers economically and reduces public access to food. The pandemic shows us that small scale farmers are more important than ever to secure access to food in different parts of the world. Our partner organizations work with agroecological agriculture to withstand this and other crises such as climate breakdown. In order to reduce the spread of Covid-19, small scale farmers in Argentina and Brazil have organized home deliveries of agro-ecological food at reasonable prices. But the majority of the world’s smallholder farmers lack protection from violence and rights to land, seeds, water and other natural resources. That is why the global smallholder farmer movement La Via Campesina, together with allies, has worked out a UN Declaration on the Rights of Peasants and Other People Working in Rural Areas, which was adopted in 2018. Sweden was one of 8 countries that voted against. However, 121 countries, mostly from the global South, supported the declaration. In order to ensure the production and availability of food globally, there must be a change. Through agroecological agriculture and forestry, we can create food preparedness for future crises. We require the Swedish government to adopt a food strategy with disaster management for the future based on sustainability and food diversity. We demand that the Swedish government reconsider its previous position on the UN Declaration on the Rights of Peasants and Other People Working in Rural Areas (UNDROP) to ensure food security, healthy diets and to protect people from violence, threats and oppression. This article was jointly prepared by the Makten över maten/Power over Food Network – Eva Jonsson, Board Member of Nordbruk-Vía Campesina, Mikael Sundström, chairperson of Jordens Vänner, Klara Knapp, chairperson of Latinamerikagrupperna, Louise Lindfors, secretary general of Afrikagrupperna, Hanna Dahlström, head of FIAN Sverige, and Josefin Winberg, spokesperson of Framtidsjorden.
”Sveriges ledarskap för mänskliga rättigheter är totalt innehållslöst”
Tillsammans med företrädare för mänskliga rättighets, bistånd-och miljöorganisationer debatterar vi för bindande regelverk för företag och mänskliga rättigheter – frivilliga principer räcker inte!
Coronakrisen slår ut dem som föder oss
Pandemin visar att småbrukare är viktigare än någonsin för att säkra tillgången till mat i olika delar av världen. Dagens livsmedelssystem är miljömässigt och socialt ohållbart. De enda vinnarna är multinationella företag, skriver vi tillsammans med nätverket Makten över maten på Aftonbladet Debatt.