Vi anmäler AP-fonderna till FN
Visste du att dina pensionspengar investeras i företag som kränker mänskliga rättigheter och förstör miljön? Vi vill få ett stopp på detta och därför anmäler vi AP-fonderna till FN. Latinamerikagrupperna är en av aktörerna bakom anmälan, men även du som individ kan ställa dig bakom anmälan.
Den Internationella aborträttsdagen, 28 september 2021
I dagsläget har fem länder i Latinamerika totalförbud mot abort. Men den feministiska gröna vågen har lyft upp abortfrågan på den politiska agendan och lättade abortlagstiftning diskuteras i flera länder.
Latinamerikagruppernas arbete för fattigdomsbekämpning
Våra fokusområden Vi bekämpar fattigdom Här kan du läsa om Latinamerikagruppernas arbete för fattigdomsbekämpning. Vi arbetar i första hand med att uppfylla fem av FN:s Globala mål Mål 1: Ingen fattigdom Avskaffa fattigdom i alla dess former och ge alla människor i världen chans till ett värdigt och tryggt liv. Läs mer Mål 2: Ingen hunger Säkerställa tillgång till tillräcklig och näringsriktig mat för alla. Läs mer Mål 5: Jämställdhet Skapa en rättvis fördelning av makt, inflytande och resurser oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck. Läs mer Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion Att minska vårt ekologiska fotavtryck genom att ändra hur vi producerar och konsumerar varor och resurser. Läs mer Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen Att stärka rättsstatsprincipen och främja mänskliga rättigheter är nyckeln till fredliga, inkluderande och hållbara samhällen. Läs mer För att bekämpa fattigdomen måste människor få tillgång till mark, vatten och andra naturresurser, samt få möjligheter att påverka sin livssituation. Latinamerikagrupperna arbetar för en rättvis omfördelning av makt och resurser. Fattigdomen i världen beror inte i första hand på brist på resurser utan på fördelningen av dessa. Latinamerika är världens mest ojämlika region. Med djupa klyftor mellan rika och fattiga, stad och landsbygd. En liten grupp människor kontrollerar regionens politik och ekonomi medan majoriteten av befolkningen lever i ekonomisk utsatthet med liten möjlighet att påverka sin livssituation. Det är en historisk ojämlikhet som har sin i utgångspunkt i kontinentens koloniala och imperialistiska historia. Fakta Latinamerika och Karibien är den mest ojämlika regionen i världen. Källa: FN:s kommission för Latinamerika och Karibien (ECLAC) Ytterligare 29 miljoner människor beräknas hamna under fattigdomsgränsen på grund av pandemin, vilket i så fall kommer utgöra 35 procent av befolkningen i regionen. Källa: FN:s kommission för Latinamerika och Karibien (ECLAC) Orsaker till fattigdom Latinamerika är en region med bördig mark och stora naturtillgångar och utvinningen av naturresurser har dominerat regionens ekonomi sedan 1500-talet. De senaste decenniernas intensifierade globala jakt på naturresurser har ytterligare förstärkt regionens ojämlikhet. Det är till stor del utländska företag som köper, hyr eller investerar i stora landområden för att bedriva storskalig industriellt jordbruk eller för att etablera gruvor och vattenkraftverk. Sverige är inget undantag. Vi är en stor investerare i jordbruksmark, bland annat via våra gemensamma pensionspengar. I den hårdnande kampen om Latinamerikas mark är människor på landsbygden de stora förlorarna. Många markaffärer görs över huvudet på landsbygdsbefolkningen, och det är inte ovanligt att människor fördrivs eller luras att överge sin mark. De förlorar därmed möjligheten att försörja sig och andra grundläggande rättigheter såsom rätten till mat, vatten och möjligheten att utöva sin kultur. Vad gör Latinamerikagrupperna för att bekämpa fattigdom? För att bekämpa Latinamerikas fattigdom måste dess grundläggande orsaker adresseras – den ojämlika fördelningen av makt och naturresurser. Med andra ord arbetar vi även med rikedomsbekämpning. Makten tillhör folket inte företagen. Det gör Latinamerikagrupperna bland annat genom att: Starka folkrörelser behövs för att försvara utsatta gruppers rättigheter och kräva social förändring. Det gör vi genom att sprida information om deras livsvillkor och kamp för ett ekonomiskt, politiskt och rättvist system som respekterat naturens begränsningar i Sverige. Kunskap och engagemang behövs för att uppnå förändring. Därför arbetar Latinamerikagrupperna med folkbildning och opinionsbildning i Sverige. Det gör vi bland annat genom att informera allmänhet, politiker och andra makthavare i Sverige om de negativa konsekvenser som svensk spekulation av mark och naturresurser har på människors levnadsvillkor i Latinamerika. Politiker och beslutsfattare har en avgörande roll i att skapa förändring. Därför arbetar Latinamerikagrupperna med att sprida kunskap och påverka politiker och beslutsfattare i Sverige och EU. Vi kräver att Sverige och EU ska leva upp till sina åtaganden om att stärka mänskliga rättigheter och hållbar utveckling i Latinamerika; Vi kräver att svenska AP-fonderna ska investera våra pensionspengar med respekt för mänskliga rättigheter, miljö och internationella klimatmål och bindande internationella regler för företag så att de kan ställas till svars för brott mot internationella konventioner som deras länder skrivit under.
Styrdokument & riktlinjer
Om oss Dokument Här hittar du stadgar, verksamhetsberättelser och årsredovisningar. Här hittar du föreningens stadgar, verksamhetsberättelser och årsredovisningar. Styrdokument Vision-och arbetssätt Strategisk långtidsplan 2024-2028 Stadgar Delegations-och arbetsordning Verksamhetsplan 2026 Årsmötesprotokoll 2026 Policys Antikorruptionspolicy Miljö- och klimatpolicy Riskhanteringspolicy Finansiering-, insamling- och kapitalplaceringspolicy Ekonomiska rapporter Årsredovisning 2025 Revisionsberättelse 2025 Verksamhetsberättelser Verksamhetsberättelse 2025 Verksamhetsberättelse 2024 Verksamhetsberättelse 2023 Verksamhetsberättelse 2022 Verksamhetsberättelse 2021 Verksamhetsberättelse 2020 Verksamhetsberättelse 2019 Verksamhetsberättelse 2018 Verksamhetsberättelse 2017 Säkerhet och visselblåsning Riktlinjer för hantering av personuppgifter Säkerhet och rutiner för aktivister Visselblåsarpolicy
Våra förtroendevalda
Om oss Här hittar du kontaktuppgifter till våra förtroendevalda i styrelse och valberedning. Kontakta oss gärna via mail. Styrelse Verksamhetsåret 2026/2027 Latinamerikagruppernas styrelse väljs av medlemmarna vid årsmötet och är ytterst ansvariga för föreningens ekonomi och den strategisk inriktning av verksamheten. styrelsen@sal.se På bilden från vänster: Laureano Arroyo Boström, Viktor Andersson, Ragna Stertman, Martin Johansson och Miriam Steinbach, styrelsen 2024/2025. Ordförande Susan Norke Susan arbetar statligt. Hon har ett starkt engagemang för Latinamerika och följer utvecklingen i regionen nära, särskilt i Ecuador där hon har sina rötter. Hon har tidigare varit aktiv inom Latinamerikagrupperna som volontär. Susan har gedigen erfarenhet av ekonomistyrning och projektledning inom offentlig sektor, bland annat från Polismyndigheten, Stockholms Resilience Center och Migrationsverket. I sina roller har hon arbetat med budget, uppföljning och finansiell rapportering i externfinansierade projekt, inklusive EU- och Sida-finansiering. susan.norke@sal.se Ledamot Lovisa Roos Lovisa är tidigare ordförande och verksamhetsrevisor för Fältbiologerna. Hon har också styrelseerfarenhet från bland annat Naturskyddsföreningen, Studiefrämjandet samt LSU – Sveriges barn- och ungdomsorganisationer. Lovisa brinner för strategi, organisering och föreningsdemokrati lovisa.roos@sal.se Ledamot Nils Agger Nils arbetar som organisatör och administratör i rörelsen för Miljö- och Reparativ Rättvisa, och har lång erfarenhet av ideellt engagemang och rörelsebyggande i Storbrittanien med fokus på lokalt rotad och praktisk internationell solidaritet med rörelser i Afrika och Latinamerika/Abya Yala. Han har haft koordinerande och strategiska roller med fokus på organisationsutveckling, kampanjer, insamlingar, kommunikation och nätverksbyggande. Han är medgrundare av den internationella miljörörelsen Extinction Rebellion och folkbildningsprojektet The RYSE, och har även arbetat som volontärsamordnare för ett lokalt och politiskt engagerat kulturcentrum i Bristol, inom stads och gemenskapsodling, och är engagerad som styrelsemedlem i Backa Kåken i Malmö. nils.agger@sal.se Ledamot Geraldine Aconcia Geraldine är svensk-argentinare och bosatt i Värmland. Hon har sedan ung ålder varit engagerad i folkbildning och alfabetiseringsprojekt för vuxna, med ett särskilt intresse för lärande som verktyg för gemenskap, delaktighet och social förändring. Hon arbetar som lärare och har även samarbetat med den chilenska organisationen Nos Buscamos. Parallellt driver hon ett projekt inom biodanza med fokus på kropp, relationer och kollektivt välbefinnande. Hennes erfarenheter rör sig mellan pedagogik, kultur och gemenskapsbyggande i både latinamerikanska och lokala sammanhang. geraldine.aconcia@sal.se Ledamot Elliot Fernqvist Elliot bor i Lund och läser en miljövetenskaplig master i tillämpad klimatstrategi och har ett starkt intresse för internationellt utvecklingssamarbete, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling. Med en akademisk bakgrund inom utveckling och internationellt samarbete kombinerar han analytisk förmåga med ett strategiskt perspektiv på globala samhällsfrågor. Han har ett tydligt engagemang för att bidra organisatoriskt och har sökt till Latinamerikagrupperna genom en vilja att engagera sig ideellt inom en latinamerikansk kontext. Genom sin nyfikenhet och sitt intresse för mänskliga rättigheter och miljöfrågor verkar han för att bidra till organisationens breda arbete och långsiktiga påverkan i Latinamerika. elliot.fernqvist@sal.se Ledamot Gisseli Giovana Pereira Gisseli är jurist från Brasilien och är idag baserad i Stockholm där hon studerar vid Nordiska Latinamerikainstitutet på Stockholms universitet. Hon har en stark motivation att bidra till styrelsens arbete med sin kunskap om regionen. Hon har erfarenhet av projektledning, koordinering och beslutsfattande. Gisseli kan bidra med gedigen kunskap om Latinamerika samt kompetens inom analys, research och juridiska perspektiv, med särskilt fokus på rättighetsfrågor. gisseli.pereira@sal.se Ledamot Amanda Guerra Amanda är statsvetare och arbetar som analytiker inom offentlig sektor. Hon har ett starkt engagemang för Latinamerika och erfarenhet av regionen genom praktik och arbete vid Sveriges ambassad i Chile, Amerikaenheten på Utrikesdepartementet samt Europeiska utrikestjänstens enhet för Mexiko, Centralamerika och Karibien. Hon har även erfarenhet av ideellt engagemang och styrelsearbete inom flera organisationer. Med rötter i Chile har hon en personlig koppling till Latinamerika och ett särskilt intresse för demokrati, mänskliga rättigheter och internationell solidaritet. amanda.guerra@sal.se Valberedning Årsmötet tillsätter även en valberedning som ansvarar för att föreslå en styrelse vid årsmötet 2027. Ordinarie valberedare & sammankallande Senya Jumbe valberedningen@sal.se Oscar Bernholtz Ordinarie valberedare
Våra medarbetare
Besökadress Tegelviksgatan 40, 116 41 Stockholm. Kansli Louise Hammerud Hamilton Verksamhetsledare Jag ansvarar för att driva och utveckla verksamheten utifrån föreningens strategiska inriktning och säkerhetställer att vi uppnår uppsatta mål. louise.h.hamilton@sal.se 073-527 06 80 Siim Prääts Projektassistent & kommunikatör siim.praats@sal.se Kenneth Andersson Ekonom Jag ansvarar för föreningens ekonomiadministration, årsredovisning och budget, ekonomisk rapportering till finansiärer samt för ekonomisk uppföljning. kenneth.andersson@sal.se Kenneth Andersson Ekonom Jag ansvarar för föreningens ekonomiadministration, årsredovisning och budget, ekonomisk rapportering till finansiärer samt för ekonomisk uppföljning. kenneth.andersson@sal.se Vill du rapportera oegentligheter? Klicka här nedan för mer information om vårt Visselblåsarsystem. Visselblåsarsystem
Utbilda dig till aktivist – gratiskurs för dig som är månadsgivare
Först till kvarn! Få anmälningsavgiften (800 sek) till en kurs betald samt resekostnader tur och retur till Färnebo folkhögskola. Anmäl dig idag!
Uppmaningar till AP-fonderna och regeringen efter Riksrevisionens granskning
AP-fonderna bör vidta åtgärder för att det förvaltade pensionskapitalet ska bidra till Sveriges mål om en hållbar utveckling och regeringen bör se till att det ställs lagkrav på alla AP-fonderna, visar Riksrevisionens granskning som presenterades den 3 juni. Med anledning av Riksrevisionens granskning vill vi lyfta fram några problematiska områden för AP fondernas investeringar, som genom åren mötts av kritik och diskussion. Vi är tolv civilsamhällesorganisationer som i många år bevakat AP-fondernas investeringar och regeringens uppföljning av fonderna. De flesta av oss är medlemmar i nätverket Schyssta pensioner. Riksrevisionens granskning Vi välkomnar Riksrevisionens granskning, som tar upp flera viktiga frågor angående AP-fondernas investeringar. AP-fonderna förvaltar det allmänna pensionskapitalet och är därigenom verksamma som investerare och ägare. Vid utgången av 2020 förvaltade de tillsammans runt 2 400 miljarder kronor, vilket är ett betydande belopp. Detta medför ett stort ansvar. Lagkrav för alla AP-fonderna Riksrevisionen pekar på att sedan 2019 har Första-Fjärde AP-fonderna ett lagstiftat hållbarhetskrav på sig, och att ett regelverk för Sjunde AP-fonden är på gång. Men Sjätte AP-fonden omfattas inte av dessa regler eller processer. Liksom Riksrevisionen anser vi att alla AP-fonderna måste omfattas av lagkrav. Vi välkomnar att regeringen påbörjat processen för ett regelverk för Sjunde AP-fonden och att en proposition kommer i höst. Processen behöver dock påskyndas. Exempelvis har Sjunde AP-fonden fortfarande mycket stora innehav i fossila bolag. En process för ett regelverk även för Sjätte AP-fonden måste skyndsamt påbörjas. Det är inte rimligt att vissa AP-fonder omfattas av lagkrav medan andra inte gör det. Ägarstyrning och dialoger Angående ägarstyrning, konstaterar Riksrevisionen att möjligheterna att mäta slutliga effekter i form av till exempel ändrade beteenden hos bolag, där det också finns ett klarlagt samband mellan AP-fondernas agerande och förändringen, saknas. Riksrevisionen anser att redovisningen av AP-fondernas arbete med ägarstyrning bör förtydligas så att det enklare går att följa upp vilka resultat det har givit. Riksrevisionen pekar också på att få bolag väljs bort på grund av brott mot internationella konventioner. I stället prioriteras dialog med bolagen i syfte att uppnå förändring. Riksrevisionen anser att AP-fonderna behöver säkerställa att deras ägarstyrning fokuseras på bolag och områden där de har störst möjlighet att påverka och gör störst nytta. I de fall där AP-fonderna har valt att ha kvar sina innehav i fossila bolag för att kunna föra en aktiv dialog med dem och få dem att ställa om sin verksamhet, ställer vi oss väldigt tveksamma till möjligheterna att få dessa bolag att ställa om sin verksamhet. Ännu har inga av de stora oljebolagen lyckats minska utsläppen i takt med målen i Parisavtalet. Det är orimligt att anta att de stora kol-, olje- och gasbolagen planerar att göra en hållbar omställning i den takt som klimatmålen kräver. Bolagens affärsmodeller grundar sig på att utvinna fossila bränslen vilket gör det osannolikt att det ska gå att påverka dem att ställa om. Att ställa om verksamheten skulle kräva en helt ny affärsmodell. Vi har genom åren påpekat svårigheterna i att få insyn i hur effektiva AP-fondernas dialoger med olika bolag är och vilka resultat de leder till. I flera fall gör andra investerare en annan bedömning huruvida dialogerna leder till resultat eller inte. Den oberoende tankesmedjan Carbon Tracker Initiative har kartlagt de 70 största olje- och fossilgasbolagens investeringar i projekt som redan är beslutade eller i beslutsstadiet. Kartläggningen visar tydligt att bolagen fortsätter att planera för fossil utvinning. Eftersom bolagen inte gör tillräckligt för att leva upp till målen i Parisavtalet beslutade det danska pensionsbolaget MP Pension 2019 att fasa ut flera av fossiljättarna, däribland BP och Shell. Men Tredje och Fjärde AP-fonden har alltjämt kvar sina investeringar i BP och Shell. Flera svenska storbanker, såsom Handelsbanken, SEB och Nordea, har sålt sina innehav i JBS, världens största köttproducent med dokumenterade kopplingar till skogsskövling i Amazonas. Men Etikrådet skriver i sin årsrapport för 2020 att dialogen med JBS avseende hälsa och säkerhet har gett resultat. Regeringens utvärdering av AP-fonderna Den 27 maj presenterade regeringen sin skrivelse till riksdagen om AP-fonderna, där regeringen utvärderar fondernas verksamhet under förra året, inklusive deras hållbarhetsarbete. I år innehöll skrivelsen dessutom en särskild utvärdering av fondernas investeringar i fossil energi, i enlighet med en överenskommelse i Januariavtalet med Centerpartiet och Liberalerna. Riksrevisionen rekommenderar att regeringens rapportering till riksdagen om pensionsförvaltningens hållbarhet bör utvecklas. Regeringen understryker i skrivelsen att finansiella aktörer har ”en central roll” att spela för att styra om investeringar till en mindre fossilberoende ekonomi och att förbrukningen av fossil energi har en direkt avgörande roll för möjligheten att nå Parisavtalets mål. Regeringen uppmanar AP-fonderna att fortsätta sitt arbete för att investeringarna ska vara i linje med Parisavtalets mål. Trots att Första – Fjärde AP-fonderna har minskat sina fossila innehav, har Tredje och Fjärde AP-fonderna fortfarande betydande investeringar i fossil verksamhet, visar regeringens skrivelse. Eftersom det är bråttom att styra om investeringar från fossil energi till en hållbar utveckling för att inte ytterligare elda på klimatkrisen, så borde regeringen vara ännu tydligare med att alla AP-fonderna måste fasa ut fossila investeringar. Några exempel på problematiska områden för AP-fondernas investeringar Fossila investeringar Även om AP-fonderna har minskat sina innehav i bolag som utvinner och producerar fossila bränslen, har de fortfarande kvar betydande innehav i världens största fossilbolag. Enligt en rapport från Naturskyddsföreningen hade AP-fonderna vid årets början investeringar till ett värde av 15,7 miljarder kronor i 66 av de 200 bolagen i världen med störst kol-, olje- och gasreserver. Under förra året meddelade Första och Andra AP-fonderna att de beslutat att sälja sina innehav i fossilbolag och de har uteslutit ett stort antal bolag som utvinner och framställer fossila bränslen. Men Tredje och Fjärde AP-fonderna har fortfarande investeringar på 4 miljarder kronor i fossil verksamhet. Innehaven fördelar sig på 32 respektive 9 fossila bolag och uppgår till två miljarder kronor per fond. Sjunde AP-fonden har fortfarande mer än 11 miljarder kronor i 25 fossila bolag, enligt Naturskyddsföreningens rapport. Biologisk mångfald AP-fonderna har investeringar i flera företag med kopplingar till skogsskövling i Amazonas. Storskalig sojaodling och uppfödning av köttdjur i Brasilien är två av de främsta orsakerna till
Starta en bokcirkel
Läs och diskutera litteratur från eller om Latinamerika. Det är ett bra sätt att lära dig mer Latinamerika och ha roligt. Förslag på litteraturlista finns att ladda ner. Här har vi sammanfattat några tips från Akademibokhandelns hemsida: 1. Var lagom många 4 – 8 deltagare är en bra grupp. Då finns det tid för alla att komma tilltals och det gör inte något om en deltagare inte kan delta alla gånger. 2. Enas om några grundregler Vilken typ av böcker ska ni läsa? Hur väljer ni böcker? Är det okej att komma till träffen utan att ha läst boken? Bestäm hur ofta ni ska träffas och hur. I Coronatider är distansmöten att föredra. Avsätt minst en timme så att ni hinner diskutera boken i lugn och ro. 3. Gör det enkelt att delta Se till att böckerna ni väljer finns tillgängliga i olika format till exempel som e-bok, ljudbok eller pocket. 4. Låt alla deltagare komma till tals Ett bra sätt att starta samtalet är att göra en kort inledande runda, där alla får säga bara ett par meningar om boken och ge den poäng på en skala 1–5. På så sätt får alla komma till tals direkt. Poäng är inte nödvändigt, men kul! En annan bra inledning är att alla får välja varsitt citat som man fastnat för och läsa upp det. 5. Lyssna och lär av varandra! Det finns inget rätt eller fel, bara olika läsningar. Alla tolkar texten på sitt sätt och allas åsikter är lika mycket värda. Litteraturtips! Här hittar du en lista på några böcker som våra följare i sociala medier har tipsat om. Saknar du en titel? Mejla oss på info@latinamerikagrupperna.se
Ansök om pengar för aktivitet
Här kan du ansöka om max SEK 3000 för utåtriktade aktiviteter. För att beviljas ska aktiviteten ha en tydlig koppling till Latinamerikagruppernas informationsverksamhet i Sverige. Under 2021 arbetar vi i första hand med att synliggöra miljö- och människorättsaktivisters särskilda utsatthet i Latinamerika. Beslut om ekonomiskt stöd meddelas till angiven kontaktperson max två veckor efter att ansökan lämnades in. Ansökningsformulär